1. Röstande i europaparlamentsvalet 2019

I den här översikten granskas röstberättigade och väljare i europaparlamentsvalet 2019 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistiken samt på examensregistret. De grupper som är föremål för granskning är dels röstberättigade och förhandsröstande i valet i hela landet, dels de röstberättigade och de som röstat i sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i europaparlamentsvalet 2019.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet också när det gäller valdagens röster. Den här uppgiften ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av den tillförlitligt kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller material som innehåller bara dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som bott i förenämnda områden på valdagen och de röstberättigade som förhandsröstat.

Uppgifterna om alla väljare i översikten inte täcker hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt röstningstillfället i de områden gällande vilka uppgiften fanns tillgänglig. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet. Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i ett visst område de kommuner, röstningsområden och röstberättigade gällande vilka uppgiften var tillgänglig.

Analys av materialet

I analysen ingår två separata, men delvis överlappande väljargrupper. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

  1. Förhandsröstande som omfattar alla förhandsröstande personer i hela landet i europaparlamentsvalet;

  2. Alla väljare i områden omfattar både de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen (dvs. alla väljare) i de röstningsområden som använde ett elektroniskt röstningsregister.

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som förhandsröstat i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar också alla som bott i resp. områden och som röstat på förhand. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar de som röstat på valdagen och de som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

Materialet i översikten har avgränsats till finska medborgare som bor i Finland, materialet omfattar alltså inte medborgare i andra EU-länder som är bosatta i Finland och röstberättigade i valet. I europaparlamentsvalet 2019 fanns det sammanlagt 4 256 326 röstberättigade som avgränsats på detta sätt. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 904 404 dvs. 21,2 procent av alla röstberättigade.

I de röstningsområden gällande vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade totalt 1 782 138. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 41,9 procent av de röstberättigade. Om de röstberättigade som man också fick uppgift om röstningen på valdagen i europaparlamentsvalet 2019 var 99,2 procent samma som i motsvarande grupper i riksdagsvalet 2019.

Det går inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade. Ovan nämnda antal röstberättigade kan vara mindre än ovan nämnda siffror i fråga om enskilda bakgrundsvariabler i analysen. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De kommuner och röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 143 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden erhölls från 88 kommuner och uppgifter om en del av röstningsområdena från 55 kommuner.

Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från alla valkretsar i Fastlandsfinland. Täckningen varierade dock enligt valkrets. Den mest täckande uppgiften erhölls om Mellersta Finlands valkrets, dvs. om 83,0 procent av de röstberättigade i valkretsen. Mer täckande uppgifter än på den genomsnittliga nivån för hela landet erhölls också om Uleåborgs valkrets (74,8 % av de röstberättigade), Lapplands valkrets (70,7 %), Birkalands valkrets (59,5 %), Nylands valkrets (48,1 %) och Satakunta valkrets (48,0 %). Minst täckning hade uppgiften om valdagsröstningen i Helsingfors valdistrikt, där uppgifter erhölls om bara två röstningsområden och 1,4 procent av de röstberättigade. Med andra ord var röstberättigade i Helsingfors valkrets klart underrepresenterade i det tillgängliga materialet. (se Tabellbilaga 1)

I tabellbilaga 2 granskas bakgrundsuppgifterna om de röstberättigade i hela landet och i de områden gällande vilka man fick fullständiga röstningsuppgifter. De röstberättigade i europaparlamentsvalet 2019 var i genomsnitt 51,0 år. Till denna del skiljer sig områdenas röstberättigade inte nämnvärt från röstberättigade i hela landet. Andelen röstberättigade män var i hela landet 48,6 procent, relativt sett lika många som i områdena.

Medianen för de disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet är något högre än för områdenas röstberättigade. Skillnaden är ungefär 300 euro per år.

När det gäller utbildningsnivå avviker de granskade områdena inte väsentligt från hela landet. I hela landet var de röstberättigade i genomsnitt något högre utbildade än i de granskade områdena med ett elektroniskt rösträttsregister. Skillnaden syns i praktiken bara i den högsta granskade utbildningsgruppen. Andelen som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var i hela landet 1,2 procentenheter högre än i områdena. På fördelningarna i materialet i fråga om utbildning inverkar underrepresentationen i Helsingfors valkrets och bl.a. att Åbo och Esbo saknas.

I klasserna för den huvudsakliga verksamheten är skillnaderna små mellan alla röstberättigade och röstberättigade som bor i områdena. I hela landet var antalet sysselsatta något (0,5 procentenheter) fler än för områdena, på motsvarande sätt hade områdena fler studerande (0,5 procentenheter). Pensionärer fanns det däremot i områdena och i hela landet relativt sett lika många.

I områdena fanns det något fler (1,8 procentenheter) finskspråkiga röstberättigade än i hela landet. Partiernas väljarstöd i europaparlamentsvalet 2019 skilde sig något när man jämför områdena och hela landet. I områdena var Centerns, Sannfinländarnas och SDP:s väljarstöd något högre än i hela landet. På motsvarande sätt var Samlingspartiets, De Grönas och SFP:s väljarstöd lägre i områdena än i hela landet. När det gäller de övriga partiernas väljarstöd fanns det inga betydande skillnader mellan områdena och hela landet.

De faktorer som presenteras i tabellbilagorna 1 och 2 bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i alla områden med ett elektroniskt rösträttsregister till att omfatta alla röstberättigade.

Ålder och kön

I europaparlamentsvalet år 2019 förhandsröstande 904 404 röstberättigade finska medborgare bosatta i Finland, vilket är 21,2 procent av alla röstberättigade bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen uppgår förhandsröstningsprocenten till 49,7 procent. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade totalt 726 467 röstberättigade i valet, dvs. 40,8 procent av områdenas röstberättigade. I dessa områden förhandsröstade 21,1 procent av de röstberättigade och 19,7 procent röstade på valdagen.

Åldern påverkade klart röstningen. De förhandsröstande personernas andel i hela landet av de röstberättigade är högre än 30 procent när det gäller 64-åringar, varefter andelen ökar snabbare än före det. Att förhandsrösta var vanligast bland 75-åringarna av vilka 40,5 procent förhandsröstade. Andelen som förhandsröstar sjunker till under 30 procent i 83-åringarnas åldersgrupp. (Figur 1.)

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i europaparlamentsvalet 2019, %

I områden som man också fick uppgifter om röstningen på valdagen, var valdeltagandet 29,1 bland 18-åringar. Valdeltaget sjunker till 21,9 procent i gruppen med 21-åringar. Sedan ökar valdeltagandet ganska jämnt till 40,2 procent för åldersgruppen 43 år. Valdeltagandet är som högst i gruppen med 74-åringar (58,9 %). Valdeltagande för 79-åringar och äldre sjunker till under 50 procent, nivån för 21-åringar underskrids i åldersgruppen med 91-åringar. (Figur 1.)

Kvinnor röstade mer aktivt än männen i synnerhet i de yngre åldersgrupperna. I hela landet förhandsröstade 22,5 procent av de röstberättigade kvinnorna, 2,6 procentenheter fler än männen.

Valdeltagandet som beaktar alla väljare var något högre för kvinnor än för män, av kvinnorna röstade 0,9 procentenheter fler än männen. Granskat efter åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen som fyllt 65 år. Dock är skillnaderna i valdeltagandet mellan könen i åldersgrupperna 35–54-åringar små. Den största skillnaden i valdeltagandet bland könen finns i de yngre åldersgrupperna, bland 18–24-åringarna. (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter kön och ålder i europaparlamentsvalet 2019, %

Ålders-
grupp
Totalt Män Kvinnor
Förhands-
röstade,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Förhands-
röstade,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Förhands-
röstade,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Totalt 21,2 40,8 19,9 40,3 22,5 41,2
18-19 8,6 26,7 6,1 22,4 11,2 31,1
20-24 11,9 23,3 9,2 20,3 14,7 26,4
25-34 12,8 28,5 11,5 27,1 14,1 29,9
35-44 12,9 36,8 12,4 36,3 13,4 37,4
45-54 15,8 41,5 15,1 41,4 16,5 41,5
55-64 24,5 47,9 22,9 47,5 26,0 48,2
65-74 37,5 57,0 36,2 57,1 38,8 56,9
75- 30,9 43,5 34,2 49,7 28,8 39,6

Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjeställning

Vid granskning av grupper för huvudsaklig verksamhet accentueras pensionärernas aktivitet som väljare. När det gäller grupperna för huvudsaklig verksamhet var just pensionärerna den flitigaste förhandsröstande gruppen i hela landet. Totalt 48,5 procent av alla förhandsröstande var pensionärer. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än var der andelen bland de röstberättigade. (Figur 2.)

I fråga om alla väljare var bara pensionärernas andel större än denna grupps motsvarande andel av alla röstberättigade. Andelen väljare i andra grupper för huvudsaklig verksamhet var alltså mindre än gruppernas relativa storlek när man ser till röstberättigade. (Figur 3.)

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande i hela landet efter huvudsaklig verksamhet i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande i hela landet efter huvudsaklig verksamhet i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i europaparlamentsvalet 2019, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta också i europaparlamentsvalet. Valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var i områdena 41,7 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

Sambandet mellan ålder och valdeltagande ses också i fråga om utbildningsgrupperna, där valdeltagandet ökar i och med åldern i praktiken i alla utbildningsgrupper, med undantag av den äldsta åldersgruppen. Ett valdeltagande på över 80 procent uppnås i gruppen med 65–74-åringar som avlagt minst lägre högskoleexamen. (Tabell 2.)

Tabell 2 visar också att utbildning för examen på lägsta högre nivå har lagts ned i Finland och dessa examina avläggs inte längre. Därför avviker åldersstrukturen för dem som genomfört denna utbildningsnivå från andra utbildningsnivågrupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på mellannivå och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Tabell 2. Andelen förhandsröstande och alla väljare efter ålder och utbildningsnivå i europaparlamentsvalet 2019, %

Totalt Grund-
nivå
Andra
stadiet
Lägsta
högre
nivå
Lägre
hög-
skole-
nivå
Högre
hög-
skole-
nivå,
forskar-
utbildning
Totalt Förhands-
röstande,
hela
landet
21,2 16,7 17,2 32,4 24,3 34,0
Alla
väljare,
områden
40,8 29,2 33,7 58,1 51,4 70,9
18-24 Förhands-
röstande,
hela
landet
11,0 7,7 13,2 .. 28,2 ..
Alla
väljare,
områden
24,2 22,3 25,1 .. 46,9 ..
25-34 Förhands-
röstande,
hela
landet
12,8 5,0 9,1 9,4 18,8 28,5
Alla
väljare,
områden
28,5 10,8 22,0 19,2 41,8 61,4
35-44 Förhands-
röstande,
hela
landet
12,9 6,4 9,1 11,9 14,6 22,6
Alla
väljare,
områden
36,8 15,9 26,7 38,1 44,1 63,5
45-54 Förhands-
röstande,
hela
landet
15,8 8,6 12,3 17,5 18,6 26,1
Alla
väljare,
områden
41,5 20,3 31,7 47,0 51,5 70,0
55-64 Förhands-
röstande,
hela
landet
24,5 15,0 20,2 29,8 33,1 40,2
Alla
väljare,
områden
47,9 29,1 40,3 57,7 65,3 77,8
65-74 Förhands-
röstande,
hela
landet
37,5 27,0 34,4 48,8 54,9 60,3
Alla
väljare,
områden
57,0 42,7 53,8 71,8 80,3 86,4
75- Förhands-
röstande,
hela
landet
30,9 22,4 32,8 47,6 53,4 60,6
Alla
väljare,
områden
43,5 33,0 47,3 64,6 71,1 80,0

Väljarnas familjeställning granskas med hjälp av vissa klasser av familjeställning. Man beaktar gifta eller sambor (parförhållande) och personer utan familj, antalet barn samt de röstberättigades ålder.

Personer i parförhållande röstade klart mer aktivt i områden än personer utan familj, valdeltagandet bland personer i parförhållande var över 10 procentenheter större än för dem utan familj. Valdeltagande bland föräldrar i familjer med en förälder stannade på 26,5 procent.

När man granskar valdeltagandet bland unga, röstberättigade i åldern 18–24 år, kan man se att valdeltagandet bland hemmaboende (hos föräldrarna) är högre än bland unga i samma ålder som inte tillhör en familj. Personer som inte tillhör en familj omfattar både dem som bor ensamma eller med andra personer. Skillnaden i valdeltagandet bland grupperna i områdena var något under 4 procentenheter.

En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökar valdeltagandet i alla grupper för familjeställning med åldern, med undantag för den äldsta åldersgruppen, dvs. de som fyllt 75 år. Beträffande familjeställning innehåller gruppen ”Annat” hemmaboende som är äldre än 24 år, föräldrar i familjer med en förälder som bor med vuxet barn, anstaltsbefolkningen och icke-klassificerade personer samt personer om vilka det inte finns några uppgifter om familjeställning. (Figur 4., Tabell 3.)

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade i vissa grupper för familjeställning i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade i vissa grupper för familjeställning i europaparlamentsvalet 2019, %

Tabell 3. Andelen förhandsröstande i hela landet och andelen alla väljare i områden av röstberättigade efter familjeställning i europaparlamentsvalet 2019, %

Totalt Par-
förhållande
Par-
förhållande,
inga barn
Par-
förhållande,
barn
under
18 år
Par-
förhållande,
inga
barn
under
18 år
Enför-
älders-
familj,
barn
under
18 år
Utan
familj
Annat
Totalt Förhands-
röstande,
hela
landet
21,2 22,3 28,3 11,7 22,5 11,2 23,0 16,5
Alla
väljare,
områden
40,8 46,4 49,5 40,2 51,1 26,5 35,7 28,3
18-24 Förhands-
röstande,
hela
landet
11,0 9,9 10,8 3,5 .. 3,3 13,9 8,4
Alla
väljare,
områden
24,2 21,5 22,6 13,5 .. 6,3 22,8 12,9
25-34 Förhands-
röstande,
hela
landet
12,8 11,7 14,8 8,2 .. 5,6 15,2 12,7
Alla
väljare,
områden
28,5 30,6 33,9 27,2 .. 12,3 27,8 24,5
35-44 Förhands-
röstande,
hela
landet
12,9 11,9 16,2 10,9 8,5 10,1 17,0 14,6
Alla
väljare,
områden
36,8 39,6 39,4 39,7 27,3 25,4 33,1 26,1
45-54 Förhands-
röstande,
hela
landet
15,8 14,8 16,8 13,7 15,3 14,4 19,0 16,3
Alla
väljare,
områden
41,5 45,0 40,1 47,7 44,3 34,7 34,4 31,0
55-64 Förhands-
röstande,
hela
landet
24,5 24,6 25,7 19,4 23,1 19,4 24,9 21,6
Alla
väljare,
områden
47,9 52,0 51,0 54,4 54,6 42,2 40,2 36,7
65-74 Förhands-
röstande,
hela
landet
37,5 39,3 39,8 29,1 33,6 31,0 34,8 27,9
Alla
väljare,
områden
57,0 61,6 61,7 60,3 59,7 58,1 48,9 38,9
75- Förhands-
röstande,
hela
landet
30,9 36,5 36,9 .. 27,6 .. 27,1 14,6
Alla
väljare,
områden
43,5 53,2 53,5 .. 45,7 .. 36,3 19,9

Inkomstnivå och yrke

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2017. Disponibla penninginkomster avser penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det i varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 425 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om röstningen på valdagen, finns det i dessa grupper omkring 178 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 7 500 röstberättigade. Också i materialet för områden med valdagsröster saknades det inkomstuppgifter för omkring 2 400 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades disponibla inkomster var 21 500 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst 21 200 euro. De disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 39 648 euro, i de granskade områdena var motsvarande inkomster 38 410 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 9 359 euro i hela landet och 9 167 euro per år i områdena. (Tabell 4.)

Tabell 4. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler 2019, euro

Decil Alla
röstberättigade
Röstberättigade
i områden
Decil 1 0 0
Decil 2 9 260 9 168
Decil 3 13 102 13 029
Decil 4 15 698 15 571
Decil 5 18 419 18 191
Decil 6 21 477 21 163
Decil 7 24 540 24 184
Decil 8 27 727 27 288
Decil 9 31 972 31 335
Decil 10 39 648 38 410

På hela landets nivå är förbindelsen av inkomster på förhandsröstningen sammantaget inte så stor. I den lägsta inkomstdecilen är förhandsröstningen relativt sett lägre än i de högre inkomstdecilerna. Fr.o.m. den andra inkomstdecilen sker det inga stora förändringar i omfattningen av förhandsröstningen, andelen förhandsröstande varierar i dessa klasser mellan 19,0 och 27,3 procent. (Figur 5.)

När man granskar alla som röstat i områdena är inkomsternas inverkan på valdeltagandet tydlig. I de högsta inkomstklasserna är det i regel vanligare att rösta än i de lägre. I inkomsdecilerna 4-7 ligger valdeltagandet i stället kring 40 procent. Av dem som hör till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 60,0 procent. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstdecilen på 29,5 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet för låg- och höginkomsttagare var sålunda över 30 procentenheter. (Figur 5.)

Figur 5. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 5. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i europaparlamentsvalet 2019, %

De röstberättigades yrken granskas med hjälp av yrkesklassificeringen. I materialet är uppgiften om yrke från år 2016. Yrket härleds under årets sista dag för personer som enligt huvudsaklig verksamhet är sysselsatta. För röstberättigade i europaparlamentsvalet 2019 hittas yrkesuppgiften i hela materialet för omkring 2 100 000 röstberättigade. I de granskade områdena finns motsvarande uppgift för ungefär 870 000 röstberättigade.

Valdeltagandet hos alla sådana röstberättigade som det finns yrkesuppgift om i materialet var 41,2 procent i områdena. Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet högst bland specialister, 62,4 procent. Valdeltagandet var över 50 procent också hos chefer och soldater. (Figur 6.)

Valdeltagandet var lägst bland yrkesgrupper i gruppen övriga arbetstagare, där det stannade på 25,7 procent, dvs. mer än 15 procentenheter under medeltalet för yrkesgrupperna. Klassen övriga arbetstagare innehåller assisterande eller rutinmässiga uppgifter eller uppgifter som inte kräver mycket utbildning.

Figur 6. Andelen väljare av röstberättigade efter yrkesgrupp i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 6. Andelen väljare av röstberättigade efter yrkesgrupp i europaparlamentsvalet 2019, %

Utländsk bakgrund

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Det fanns ingen skillnad i valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga jämfört med alla röstberättigade, däremot var valdeltagandet bland svenskspråkiga över 12 procentenheter högre än valdeltagandet bland de alla röstberättigade.

Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga till 92,1 procent, de svenskspråkiga till 5,2 procent och personer med ett annat språk till 2,5 procent. I områden om vilka uppgift om alla väljare erhölls talade 93,9 procent finska som modersmål, 4,0 procent svenska och 2,0 procent andra språk. Andelen samiskspråkiga var i båda fallen 0,03 procent.

Tabell 5. Andelen väljare av röstberättigade efter kön och språk i europaparlamentsvalet 2019, %

Kön Totalt Finska,
samiska
Svenska Annat
språk
Förhands-
röstande,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Förhands-
röstande,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Förhands-
röstande,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Förhands-
röstande,
hela
landet
Alla
väljare,
områden
Totalt 21,2 40,8 21,5 40,7 22,9 53,4 8,0 18,3
Män 19,9 40,3 20,2 40,2 21,1 52,2 8,5 18,8
Kvinnor 22,5 41,2 22,8 41,2 24,8 54,6 7,7 17,9

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart lägre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av röstberättigade med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 8,0 procent. På motsvarande sätt röstade 18,3 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var över 22 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. (Tabell 5.)

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med tyska som modersmål (62,8 %). Valdeltagandet bland personer med svenska som modersmål var 53,4 procent och bland finsk- och samiskspråkiga på motsvarande sätt 40,7 procent. I figur 7 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. (Figur 7.)

Figur 7. Andelen väljare av röstberättigade efter språk i europaparlamentsvalet 2019, %

Figur 7. Andelen väljare av röstberättigade efter språk i europaparlamentsvalet 2019, %

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. Ifråga om alla väljare i områdena var skillnaden i valdeltagandet mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund över 22 procentenheter. (Tabell 6.)

Tabell 6. Andelen väljare av röstberättigade efter härkomst och ålder i europaparlamentsvalet 2019, %

Ålders-
grupp
Hela
befolkningen
Med finländsk
bakgrund
Med utländsk
bakgrund
Förhands-
röstande,
hela landet
Alla
väljare,
i områden
Förhands-
röstande,
hela landet
Alla
väljare,
i områden
Förhands-
röstande,
hela landet
Alla
väljare,
i områden
Totalt 21,2 40,8 21,6 41,2 8,6 19,0
18-24 11,0 24,2 11,2 24,6 4,3 9,8
25-34 12,8 28,5 13,1 29,0 5,6 12,2
35-44 12,9 36,8 13,2 37,4 6,1 17,2
45-54 15,8 41,5 16,0 42,0 7,8 20,6
55-64 24,5 47,9 24,7 48,2 11,2 25,0
65-74 37,5 57,0 37,7 57,1 20,7 37,5
75- 30,9 43,5 31,0 43,6 25,3 38,4

Källa: Europaparlamentsvalet 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 12.7.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Europaparlamentsval [e-publikation].
ISSN=1798-2901. 2019, 1. Röstande i europaparlamentsvalet 2019 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 21.8.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/euvaa/2019/euvaa_2019_2019-07-12_kat_001_sv.html