Riksdagssval, kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar Finlands officiella statistiken över Riksdagsvalet med de centrala uppgifterna om

  • partiernas röstetal och andelar efter valkrets, kommun och röstningsområde fördelade på röster i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen.

  • kandidaternas röstetal och andelar enligt kön efter parti, valkrets, kommun och röstningsområde

  • antalet röstberättigade och väljare kommunvis efter kön, både i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen

  • antalet kandidater och invalda riksdagsledamöter partivis efter kön samt alla kandidaters röstetal och jämförelsetal efter valkrets

Fr.o.m. år 1983 finns uppgifterna i Statistikcentralens avgiftsfria statistiktjänst StatFin (fr.o.m. år 2003 finns uppgifterna också tillgängliga efter röstningsområde).

1.2 Centrala begrepp
Valförrättning

Enligt Finlands grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av en till riksdag samlad representation. Riksdagsledamöterna väljs med direkta och proportionella val efter statsrådets utfärdade förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Riksdagsvalet förrättas vart fjärde år, valdagen är under valåret den tredje söndagen i april. Ifall den tredje söndagen i april infaller på påskdagen är valdagen söndagen före påsk.

Vallagstiftning

Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Valet förrättas enligt gällande vallagstiftning. Mer detaljerade uppgifter finns på justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> Valinformation => Vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998).

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes fastställdes 14.12.2017 och träder i kraft 1.11.2018. Brevröstningen kan användas första gången i riksdagsvalet 2019.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen (RP 101/2017 rd).

Centrala principer vid förrättning av val

Val i Finland förrättas enligt följande principer:

  • Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

  • Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

  • Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren överhuvudtaget har utövat sin rösträtt, dvs. om han eller hon har röstat, hör dock inte till valhemligheten.

  • Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

  • Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

  • Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Ett undantag är brevröstning som inte sekr i närvaro av en valmyndighet. När brevröstningen förrättas ska den se till att det finns två personer närvarande som vittnen som undertecknar en försäkran om att den röstande har röstat med bevarande av valhemligheten och så att hans eller hennes valfrihet inte har kränkts.

  • Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival . Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid riksdagsvalet är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år.

Den röstberättigade kan rösta antingen

  1. under förhandsröstningstiden eller

  2. på valdagen, på söndagen

Ändring av vallagen (939/2017), där brevröstning för utlandsfinländare och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes trädde i kraft 1.11.2018. Brevröstningen används första gången i riksdagsvalet 2019.

Valbarhe t

Valbar, dvs. behörig att vara kandidat i riksdagsvalet, är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Vissa höga myndigheter (t.ex. justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, medlemmar i högsta domstolen, medlemmar i högsta förvaltningsdomstolen och riksåklagaren) kan inte heller vara ledamöter i riksdagen utan att avgå från sin befattning.

Valbarheten vid riksdagsval är oberoende av kandidatens hemkommun och därmed kan kandidaten ställa upp som kandidat i vilken som helst valkrets, dock enbart i en valkrets.

Kandidatuppställning

De partier som är antecknade i partiregistret har rätt att ställa upp 14 kandidater i varje valkrets, eller om antalet mandat i valkretsen överskrider 14, högst så många kandidater som det finns mandat. Förutom partierna har valmansföreningar, som bildats av minst 100 röstberättigade i samma valkrets (i Fastlandsfinland), rätt att ställa upp en kandidat. En och samma person kan i ett och samma val ställas upp som kandidat bara för ett parti eller en valmansförening och i bara en valkrets.

I landskapet Ålands valkrets har en valmansförening, som bildats av minst 30 röstberättigade i valkretsen, rätt att ställa upp en kandidat till riksdagsledamot.

I landskapet Ålands valkrets kan det finnas högst fyra kandidater på den gemensamma listan.

Valombuden lämnar in kandidatansökningarna samt anmälan om valmansförening och de gemensamma listorna till valkretsnämnderna 40 dagar före valet (5.3.2019).

En sammanställning av kandidatlistorna 31 dagar innan valet (14.3.2019) och åldern på kandidaterna i listan på valdagen och antecknande av personbeteckning i det riksomfattande kandidatregistret.

Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade

I statistiken över statliga val visas fyra olika siffror för valdegandet:

  1. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland

  2. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta utomlands

  3. det totala valdeltagandet, som omfattar båda ovannämnda grupper

  4. valdeltagandet för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp 2 ovan)

Räkning av valresultat
Räkning av förhandsröster

Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag klockan 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid rösträkningen strävas det efter att resultatet av räkningen skall vara klart senast klockan 20, efter detta kan man publicera preliminära uppgifter.

Räkning av rösterna på valdagen

Genast klockan 20, när vallokalerna stängs, inleder valnämnderna den preliminära räkningen av röster som avgetts på valdagen. Valnämnden öppnar valurnan, räknar röstsedlarna och antecknar varje kandidats röstetal i ett särskilt valprotokoll. Därefter meddelar valnämnden omedelbart den kommunala centralvalnämnden kandidaternas röstetal, dvs. valresultatet i röstningsområdet i fråga.

Centralvalnämnden inför resultaten i det centraliserade räkningssystemet i justitieministeriets valdatasystem. Slutligen ska valnämnden lägga röstsedlarna i ett paket, försegla paketet och skicka det till valkretsnämnden före klockan 9 på måndagen.

Fastställande av valresultatet

Vid fastställandet av valresultatet tillämpas det s.k. d´Hondtska systemet, i vilket man i den första fasen av uträkningen av valresultatet räknar det totala antalet röster för varje enskild grupp, dvs. för

  • ett (enskilt) parti som inte tillgör något valförbund,

  • ett valförbund,

  • en gemensam lista samt

  • en valmansförening som inte tillhör någon gemensam lista.

Partier som ingått valförbund behandlas således som en grupp, likaså valmansföreningar som tillhör en gemensam lista. I den andra fasen ställs kandidaterna i varje grupp i rangordning på grund av antalet röster de fått.

I det tredje skedet tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den enligt rangordningen första kandidaten som jämförelsetal får gruppens hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare.

Slutligen ställs alla kandidater i en valkrets i rangordning på grundval av jämförelsetalen och utifrån denna lista utses till riksdagsledamot lika många kandidater som väljs från valkretsen.

Tillkännagivande av det preliminära valresultatet

Det preliminära valresultatet blir klart redan på valdagens kväll. När vallokalerna stängs klockan 20 offentliggörs resultatet av förhandsröstningen som överförts till valdatasystemet. Därefter överförs valnämndernas preliminära uträkningar till valdatasystemet alltefter de blir klara på valdagens kväll. Vanligen är det hela preliminära valresultatet klart senast klockan 23.

Kontrollräkning och fastställande av valresultatet

Dagen efter valdagen klockan 9 börjar valkretsnämnderna kontrollera uträkningarna. Valresultatet skall vara klart nästa onsdag klockan 18, då valkretsnämnderna fastställer det slutliga valresultatet i valkretsarna och skriver ut en fullmakt för var och en som blivit vald.

Valkretsar

För riksdagsval har landet indelats i 13 valkretsar utgående från landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna fördelas enligt förordning av statsrådet.

Enligt lagen väljs en riksdagsledamot i landskapet Ålands valkrets och de övriga 199 riksdagsmandaten fördelas mellan övriga valkretsar på grundval av antalet finska medborgare som är stadigvarande bosatta i Finland.

Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna, med undantag för landskapet Ålands valkrets, verkställs på grundval av antalet finska medborgare som enligt befolkningsdatasystemet har haft hemkommun i Finland i valkretsen i fråga den sista dagen i den sjätte kalendermånaden före valdagen.

Fördelningen, vid vilken beaktas de ändringar i kommunindelningen som träder i kraft vid ingången av valåret, verkställs genom att antalet finska medborgare i valkretsen i fråga divideras med det sammanräknade antalet finska medborgare i valkretsarna och genom att det tal som erhålls multipliceras med talet 199. Varje valkrets får ett platsantal som motsvarar det hela tal som räkneoperationen ger. Om alla platser inte då blir fördelade, fördelas de återstående platserna mellan valkretsarna i den ordning som följer av decimaltalens storlek i de tal som räkneoperationen givit. (21.12.2007/1263)

I riksdagsvalet som förrättas 14.4.2019 ändras antalet riksdagsledamöter i två valkretsar. Nylands valkrets får ett tilläggsmandat och Savolax-Karelens valkrets mister ett mandat. Antalet togs från befolkningsdatasystemet 31.10.2018. Statsrådet utfärdade 8.11.2018 en förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Mandatfördelningen i riksdagsvalet 2019 är följande:

  • 01 Helsingfors valkrets 22

  • 02 Nylands valkrets 36 (+1)

  • 03 Egentliga Finlands valkrets 17

  • 04 Satakunta valkrets 8

  • 06 Tavastlands valkrets 14

  • 07 Birkalands valkrets 19

  • 08 Sydöstra Finlands valkrets 17

  • 09 Savolax-Karelens valkrets 15 (-1)

  • 10 Vasa valkrets 16

  • 11 Mellersta Finlands valkrets 10

  • 12 Uleåborgs valkrets 18

  • 13 Lapplands valkrets 7

  • 05 Landskapet Ålands valkrets 1

Ändringar i valkretsar samt kommunsammanslagningar

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar när det gäller valen under olika år återfinns på ingångssidan till statistiken riksdagsval under avsnittet klassificeringar.

Valkretsindelningen ändrades genom lagen om ändring av vallagen (271/2013) som trädde i kraft 1.9.2013. Lagen tillämpades första gången i riksdagsvalet 2015 (19.4.2015). I samband med ändringen av vallagen sammanslogs Kymmene (08) och Södra Savolax (09) valkretsar till Sydöstra Finlands valkrets (08) samt Norra Savolax (10) och Norra Karelens (11) valkretsar till Savolax-Karelens valkrets (09).

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I början av år 2019 fanns det 295 kommuner i Fastlandsfinland och 16 i landskapet Åland.

I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen år 2018 och på uppgiften om kommunens folkmängd från år 2017. Tätortsavgränsningen görs årligen av Finlands miljöcentral.

  1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

  2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

  3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Klassificeringar

Statistikcentralens kommunklassificering. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i riksdagsvalet 2019 :

  • Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

  • Centern i Finland (CENT)

  • Samlingspartiet (SAML)

  • Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

  • Kristdemokraterna i Finland (KD)

  • Gröna förbundet (GRÖNA)

  • Vänsterförbundet (VÄNST)

  • Sannfinländarna (SAF)

  • Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

  • Kommunistiska Arbetarpartiet - För Fred och Socialism (KAP)

  • Liberalpartiet - Frihet att välja (LIBE)

  • Piratpartiet

  • Djurrättspartiet (EOP)

  • Medborgarpartiet (KP)

  • Feministiska partiet (FP)

  • Självständighetspartiet (IP)

  • Blå framtid (Sin)

  • Finlands folk först (SKE)

  • Rörelsen sju stjärnor (STL)

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp. Statistikcentralen samlar in uppgifter med en separat blankett om förhandsröstning från de kommuner som inte använder ett elektroniskt rösträttsregister (kommunerna i landskapet Ålands valkrets).

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. I Statistikcentralens arbetsordning fastställs enheten för befolknings- och välfärdsstatistik som producent av valstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-954-18).

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av fem delsystem:

  1. Basdata- och röstningsställesystemet med uppgifter om bl.a. valkrets-, kommun- och röstningsområdesindelningen, valmyndigheterna och röstningsställena (registret över röstningsställen som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen);

  2. Parti- och kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun, parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning (14.3.2019). Kandidatsystemet innehåller även partiregistret;

  3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen (27.2.2019) före valdagen. Rösträttsregistret grundas separat för varje val. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen (22.2.2019) före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft klockan 12 den 12:e dagen (2.4.2019) före valdagen. Rösträttsregistret är i användning på förhandsröstningsställena och alla som förhandsröstat antecknas i den. Efter förhandsröstningen skrivs vallängderna, som ska finnas på vallokalerna på valdagen, ut ur registret. Rösträttsregistret kan dock också användas på vallokalerna på valdagen i stället för vallängderna.

  4. Det centraliserade resultaträkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

  5. Resultattjänsten (Statistik- och datatjänstsystemet), med hjälp av vilken uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valuppgifter består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundsanalys av röstberättigade, kandidater och invalda och Översikt över vadeltagandet

I samband med valstatistiken produceras en bakgrundsanalys av de röstberättigade, partiernas kandidater och de invalda. Individpopulationen av röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister som upprättats 27.2.2019 (uppgifterna tagna ur befolkningsdatasystemet 22.2.2019), kandidaterna på Justitieministeriets kandidatregister. Personernas bakgrundsuppgifter som sammanslagits i dessa register baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.

I analysen har de röstberättigade, kandidaterna och de invalda beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2016–2017. Nyare uppgifter än detta var inte tillgängliga. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Valkrets

När det gäller kandidaterna är valkretsen i analysen den valkrets där personen kandiderar. När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om valkrets på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Personer vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) är födda utomlands klassificeras som personer med utländsk bakgrund på grundval av härkomst. Uppgiften är från år 2018.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

  • sysselsatta

  • arbetslösa

  • 0–14-åringar

  • studerande, skolelever

  • pensionärer

  • beväringar, civiltjänstgörare

  • övriga utanför arbetskraften

Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2017.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier

  • gift/sambo med barn

  • ensamförsörjare

  • par utan barn

  • ensamboende

  • hemmaboende ungdom

  • annat

Till gift/sambo med barn räknas alla äkta makar eller sambor samt personer i registrerat partnerskap, med egna och/eller partners barn som bor hemma. Par utan barn är gifta/sambor samt personer i registrerat partnerskap som inte har barn. Med hemmaboende ungdomar avses personer som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen. Gruppen "annan" innehåller sådana personer utan familj som bor tillsammans med andra personer (t.ex. en mor/far som bor tillsammans med sitt barns familj), bostadslösa och anstaltsbefolkning. Ensamboende utan familj hör till klassen "ensamboende".

Uppgiften om familjeställning är från år 2017.

Antal barn

I analysen har antalet biologiska barn och adoptivbarn använts som barnantal för en person. Uppgiften är från år 2017.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på mellannivå har 11–12 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. studentexamina, 1–3 års yrkesexamina och yrkesinriktade grundexamina.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina.

För lägre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsdugligt forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister. Uppgifterna i analysen är från år 2017.

Disponibla penninginkomster

De disponibla penninginkomsterna omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner med anknytning till anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den kalkylerade bostadsinkomsten är den viktigaste. Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten disponibel penninginkomst.

Uppgiften är från år 2017.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

Statsskattepliktiga inkomster

Med vissa undantag är alla inkomster som erhålls i pengar eller som förmån med penningvärde skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga är inte t.ex. vissa socialbidrag, dagpenningar och ersättningar. Sådana är t.ex. barnbidrag, boendestöd och utkomststöd. Skattepliktiga är inte heller bl.a. stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar.

Yrke

Yrke har granskat med hjälp av Yrkesklassificering 2010 som beskriver yrkestrukturen i samhälle.

Uppgiften är från år 2016.

3. Felfrihet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken.

Resultaten kan ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt i fråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna, publiceras så snabbt som möjligt på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Riksdagsval, så snart som möjligt. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från och med år 2003) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Riksdagsval publiceras offentliggöranden på tre språk (finska, svenska och engelska) och tabeller gällande det aktuella valet samt tidsserietabeller. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

I webbtjänsten med valkartor publiceras centrala uppgifter om resultaten från riksdagsvalet.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 1999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Riksdagsval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1908. Preliminär statistik över Riksdagsvalen har publicerats på internet på statistiksidan sedan år 1995. Dessutom finns det en tidsserie över Riksdagsvalen i StatFin-tjänsten fr.o.m. 1983 (Obs! Från år 2003 också uppgifter efter röstningsområde).

7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets statistik avviker från Statistikcentralens statistik över förhandsväljare, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

  • Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade

  • Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.


Källa: Riksdagsvalet 2019, bakgrundsanalys av de invalda. Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 29.4.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. Kandidaterna och de invalda 2019, Riksdagssval, kvalitetsbeskrivning . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 13.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2019/02/evaa_2019_02_2019-04-29_laa_001_sv.html