1. Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013

Finland övergick till statistikföring av betalningsbalansen och utlandsställningen enligt den nya betalningsbalansmanualen (BPM6) 11.7.2014. Tidsserien för underposterna i betalningsbalansen för åren 2006–2012 är inte helt jämförbar med år 2013 på grund av klassificeringsändringar. Den finansiella balansen och utlandsställningen ökar tillgångarna och skulderna till bruttobelopp till följd av att presentationssättet följer de nya statistikstandarderna. I stället har de nya bokföringssätten en mindre inverkan på den utländska nettoställningen.

Som ett led i förnyelsen av de internationella statistikstandarderna för statistiken över betalningsbalansen och överflyttningen av statistikföringen av betalningsbalansen från Finlands Bank till Statistikcentralen har man beslutat att separera statistiken Utländska direktinvesteringar till en egen statistikgren. Den nya årsstatistiken som publiceras för första gången 31.10.2014 på Statistikcentralens webbplats gäller år 2013. Då publiceras uppgifter om direktinvesteringar efter land och näringsgren enligt de nya riktlinjerna för investeringsförhållanden.

1.1 Finansiell balans och utlandsställning

År 2013 var nettokapitalinflödet till Finland 2,5 miljarder euro. Finländarnas utländska nettoställning 1) uppgick vid slutet av året till 17,7 miljarder euro, medan den året innan var 29,2 miljarder euro. Valutakursförändringarna och förändringarna i övriga värderingsposter bidrog till minskningen av nettoställningen med 9,0 miljarder euro. De utländska tillgångarna uppgick till 646,8 miljarder euro och skulderna till 629,1 miljarder euro.

Figur 1: Utländsk nettoställning åren 2006–2014, miljarder euro

Figur 1: Utländsk nettoställning åren 2006–2014, miljarder euro

1.1.1 Finansiell balans och utlandsställning efter sektor

Vid årets slut uppgick övriga monetära finansinstituts (bl.a. bankers och övriga kreditinstituts) utländska tillgångar till 239,9 miljarder euro och skulder till 317,3 miljarder euro. Nettoskulden 2) bestod närmast av inlåningsskulder, men också av skulder med anknytning till direktinvesteringar och värdepapper. Centalbankens nettotillgångar 3) minskade till 41,2 miljarder euro från 90,0 miljarder euro året innan. Nedgången beror på att de interna tillgångarna inom eurosystemet har minskat.

Figur 2: Finlands utländska nettoställning efter sektor 2006–2013, miljarder euro

Figur 2: Finlands utländska nettoställning efter sektor 2006–2013, miljarder euro

Övriga finansiella företags (bl.a. placeringsfondernas) nettotillgånger ökade från 27,6 miljarder euro året innan till 35,0 miljarder euro. Investeringarna hänförde sig främst till värdepapper.

Företagens nettoskulder till utlandet ökade med 6,3 miljarder euro under året och uppgick vid årets slut till 40,4 miljarder euro. Vid årets slut hade företagen utländska tillgångar på 126,6 miljarder euro och skulder på 167,0 miljarder euro. Företagens utländska tillgångar och skulder består till stor del av direkta investeringar. En stor skuldpost är också aktieskulder

Statsförvaltningens utländska bruttoskuld enligt betalningsbalansen uppgick vid slutet av år 2013 till 93,6 miljarder euro, medan den året innan var 97,5 miljarder euro. Statsförvaltningens utländska tillgångar var vid årets slut 19,1 miljarder euro. Socialskyddsfondernas utländska nettotillgångar ökade med 100,8 miljarder euro från 93,5 miljarder euro föregående år, vilket till största delen berodde på ökningen av utländska portföljinvesteringar.

1.1.2 Finländska portföljinvesteringar i utlandet

År 2013 var värdet av finländska portföljinvesteringar i utlandet 9,0 miljarder euro. I utländska aktier investerades för 4,8 miljarder euro, vilket var 2,6 miljarder euro mer än år 2012. I fondandelar i utlandsregistrerade placeringsfonder investerades till ett värde av 2,4 miljarder euro, vilket är mindre än året innan. Också investeringarna i långfristiga masskuldebrevslån minskade betydligt jämfört med tidigare år då investeringsflödet var 3,5 miljarder euro år 2013.

Mest kapital till utlandet förde socialskyddsfonderna, som ökade sina investeringar i utländska värdepapper med 9,5 miljarder euro. Socialskyddsfonderna ökade sina utländska investeringar särskilt i aktier och masskuldebrevslån. Försäkringsföretagen ökade sina utländska investeringar med 2,0 miljarder euro, av vilka en betydande del var investeringar i masskuldebrevslån. De i Finland registrerade placeringsfonderna investerade i utländska värdepapper till ett värde av 3,0 miljarder euro, vilket var 3,5 miljarder euro mindre än året innan. Detta berodde i huvudsak på hemtagningen av investeringar i utländska placeringsfondsandelar.f

Figur 3: Stocken av finländska portföljinvesteringar i utlandet år 2013 efter investeringssektor, miljarder euro

Figur 3: Stocken av finländska portföljinvesteringar i utlandet år 2013 efter investeringssektor, miljarder euro

Vid slutet av år 2013 var marknadsvärdet av finländska portföljinvesteringar i utlandet 250,9 miljarder euro. Prisförändringar ökade marknadsvärdet med 8,8 miljarder euro under året. Föregånde år ökade portföljinvesteringarna med 13,6 miljarder euro tack vare prisförändringarna.

Figur 4: Finländska portföljinvesteringar i utlandet, årsförändring 2006–2013, miljarder euro

Figur 4: Finländska portföljinvesteringar i utlandet, årsförändring 2006–2013, miljarder euro

Intäkterna på finländska portföljinvesteringar i utlandet uppgick till sammanlagt 5,0 miljarder euro. I dividendintäkter betalades 1,6 miljarder euro till Finland från utlandet, medan motsvarande siffra året innan var 1,2 miljarder euro. I ränteintäkter betalades 2,7 miljarder euro till Finland. Jämfört med året innan minskade ränteintäkterna med 0,3 miljarder euro.

1.1.3 Utlädska portföljinvesteringar i Finland

Portföljskulderna ökade med 21,1 miljarder euro år 2013. Av beloppet förklaras 14,4 miljarder euro av utländska investerares investeringar i finländska värdepapper. Återstoden, 6,7 miljarder euro, beror på ökningen av värdet av värdepapperen. Jämfört med år 2012 minskade kapitalflödet till Finland.

Företagens portföljskulder ökade år 2013 med 19 miljarder euro, från 57 miljarder till 76 miljarder euro. Utländska investerare köpte aktier i finländska företag för 2,6 miljarder euro. År 2012 investerade utländska investerare i aktier i finländska företag till ett värde av 0,4 miljarder euro netto. Föregående gång fler aktier i finländska företag köptes i utlandet än vad som avyttrades skedde år 2007. Under år 2013 ökade också värdet av de finländska företagens aktier, vilket ökade investeringsstocken. Utländska investerare köpte masskuldebrevslån emitterade av företag för över 4 miljarder euro, vilket är något mindre än år 2012.

Figur 5: Finländska företags portföljskuld, investeringsflöden åren 2006–2013, miljarder euro

Figur 5: Finländska företags portföljskuld, investeringsflöden åren 2006–2013, miljarder euro

Merparten av företagens portföljskuld, 70 procent, utgörs av utlänningars investeringar i aktier. Återstående 30 procent utgörs av utländska investeringar i företagens skuldpapper.

Figur 6: Finländska företags portföljskuld, investeringsstocken åren 2006–2013, miljarder euro

Figur 6: Finländska företags portföljskuld, investeringsstocken åren 2006–2013, miljarder euro

De dividender som betalades ut från Finland till utlandet uppgick till 2,1 miljarder euro år 2013, medan man året innan betalade 0,3 miljarder mer i dividender till utländska investerare. I räntor betalades 4,2 miljarder euro från Finland till utlandet, vilket är 0,6 miljarder euro mindre än året innan.

1.1.4 Direkta investeringar

I det här offentliggörandet granskas utländska direktinvesteringar till bruttobelopp. Med det avses att koncerninterna utländska skulder och tillgångar som räknas som direktinvesteringar inte har nettoförts till någon de.

När det gäller direktinvesteringar uppgick tillgångarna vid slutet av år 2013 till 141,6 miljarder euro och motsvarande skulder till 94,1 miljarder euro. Under år 2013 minskade tillgångarna med 3,7 miljarder euro och skulderna med 9,7 miljarder euro. Nedgången i stocken av direktinvesteringar syns särskilt som förändringar av koncerninterna lån och handelskrediter. År 2013 minskade dessa tillgångar på villkoren för främmande kapital med 4,4 miljarder euro, motsvarande skulder minskade med 7,1 miljarder euro.

Sett till bruttobelopp ökade stocken av direktinvesteringar kraftigt ända fram till år 2010. Därefter har utvecklingen varit jämnare. Under åren 2006–2008 översteg direktinvesteringstillgångarna skulderna med omkring 20 miljarder euro. Därefter har denna skillnad fördubblats. När man bara granskar poster under eget kapital har denna ökning av nettoställningen avseende direkta investeringar varit ännu kraftigare.

Figur 7: Direktinvesteringstillgångar och —skulder 2006–2013, miljarder euro

Figur 7: Direktinvesteringstillgångar och —skulder 2006–2013, miljarder euro

År 2013 fick Finland 6,6 miljarder euro i avkastning på utländska direktinvesteringar, medan avkastningen betald till utlandet var 3,4 miljarder euro. I förhållande till tillgångar och skulder vid slutet av år 2013 var avkastningsprocenten på finländska tillgångar som investerats i utlandet 4,6 procent och utländska investerares avkastningsprocent på direkta investeringar i Finland 3,6 procent. Under åren 2010–2012 var den erhållna avkastningen i genomsnitt 5,9 procent och den utbetalda avkastningen 4,9 procent.

Figur 8: Erhållen och utbetald avkastning på direktinvesteringar 2006–2013, miljarder euro

Figur 8: Erhållen och utbetald avkastning på direktinvesteringar 2006–2013, miljarder euro

Direktinvesteringarna gäller närmast företags- och finanssektorerna. Sektorn fastställs på basis av uppgiften om sektor för den inhemska parten i ett investeringsförhållande. År 2013 var företagssektorns andel av utländska direktinvesteringsskulder 75 procent och finanssektorns 24 procent. Av de utländska tillgångarna var företagssektorns andel 84 procent och finanssektorns 13 procent.

Figur 9: Direktinvesteringstillgångar 2014, (andelar efter sektor)

Figur 9: Direktinvesteringstillgångar 2014, (andelar efter sektor)

1.1.5 Finansiella derivat och övriga investeringar

Vid slutet av år 2013 var finländarnas tillgångar och skulder i form av finansiella derivat 82,1 miljarder euro respektive 77,7 miljarder euro. Största delen av tillgångarna och skulderna som rör finansiella derivat innehades av banker. I och med revideringen av statistiken har man i bokföringen av flöden av finansiella derivat gått över från nettobokföring till bokföring till bruttobelopp, vilket medfört att man särskiljer tillgångar och skulder i flödena av finansiella derivat. Bokföringssättet till bruttobelopp ökar de totala flödena förknippade med finansiella tillgångar och skulder. Ändringen av bokföringssättet har ingen inverkan på nettoposten för den finansiella balansen.

Till övriga investeringar i den finansiella balansen hör lån, inlåning och handelskrediter. Vid årets slut uppgick finländarnas insättningsfordringar till 86,1 miljarder euro och skulder till 95,5 miljarder euro. Under året var kapitalinflödet till Finland i form av insättningar 4,5 miljarder euro. Lånefordringarna uppgick till 62,7 miljarder euro och -skulderna till 82,6 miljarder euro.

I och med revideringen av statistiken kompletterades övriga investeringar med posten övrigt eget kapital. Den nya posten består av eget kapital som inte är i form av värdepapper och omfattar ägarandelar i filialer och i andra enheter som inte är egna juridiska personer. Ägarandelar i internationella organisationer hör också till posten övrigt eget kapital. Dessutom presenteras motposten, som hänför sig till särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDRs) som beviljats av Internationella valutafonden IMF, som en egen post på skuldsidan för övriga investeringar i den finansiella balansen.

Tillgångar och skulder som rör övriga investeringar minskade lika mycket, vilket innebär att de i netto upphävde varandra. En större inverkan sammantaget på nettovärdet av övriga investeringar hade förändringarna av valutakurs- och övriga värderingsposter och nettoskulden ökade från 27,9 miljarder euro vid slutet av år 2012 till 29,0 miljarder euro fram till slutet av år 2013.

1.2 Bytesbalans

Man har gjort klassificeringsändringar i bytesbalansen för år 2013 och därför är tidsserien för bytesbalansens underposter för åren 2006–2012 inte helt jämförbara med år 2013.

År 2013 visade bytesbalansen ett underskott på 2,9 miljarder, medan underskottet år 2012 var 3,9 miljarder euro. Till underskottet bidrog särskilt tjänster och kontot för sekundära inkomster.

Figur 10: Bytesbalansen med underposter netto, åren 2008–2013, miljarder euro

Figur 10: Bytesbalansen med underposter netto, åren 2008–2013, miljarder euro

1.2.1 Varor och tjänster

Handelsbalansen enligt betalningsbalansen, skillnaden mellan varuexporten och -importen, var svagt positiv. Varuexporten uppgick till 55,6 miljarder euro och varuimporten till 55,5 miljarder euro. Nivån för varuimporten har reviderats jämfört med offentliggörandet av nationalräkenskaperna för juli beroende på korrigeringar i klassificeringsposter. De största exportländerna var, liksom under tidigare år, Sverige, Ryssland och Tyskland. Efter Tyskland exporterades flest varor till Holland. När exporten av tjänster och varor räknas ihop var det fjärde största exportlandet Förenta staterna.

Figur 11: Finlands 10 största exportländer år 2013, miljarder euro

Figur 11: Finlands 10 största exportländer år 2013, miljarder euro

Tjänstebalansen visade ett underskott på 1,7 miljarder euro, då exporten av tjänster uppgick till 20,8 miljarder euro och importen av tjänster till 22,4 miljarder euro. De viktigaste posterna inom tjänsteexporten var telekommunikation, data— och informationstjänster, turism och övriga företagstjänster. Det sammanlagda värdet av exporten av dessa tjänsteposter uppgick till 10,0 miljarder euro. De största posterna inom importen av tjänster var transport, turism och övriga företagstjänster, totalt 15,4 miljarder euro. Av dessa underposter fortsatte utgifterna inom turism att öka och steg till 4,0 miljarder euro. De största utgifterna gällde resorna till Spanien och Estland.

Figur 12: Utflöde av resevaluta till utlandet 2009–2013, miljarder euro

Figur 12: Utflöde av resevaluta till utlandet 2009–2013, miljarder euro

1.2.2 Primära inkomster och sekundära inkomster

Skatter och subventioner, vilka tidigare hörde till transfereringar, räknas enligt den nya betalningsbalansmanualen till kontot för primära inkomster.

Kontot för primära inkomster visade år 2013 ett underskott på 1,2 miljarder euro. Från utlandet betalades avkastning på kapital till Finland för 11,8 miljarder euro och från Finland till utlandet för 10,9 miljarder euro. Till avkastningen på kapital hör räntor, utdelningar och återinvesterade vinstmedel.


1) Nettoställning är tillgångar-skulder
2) Nettoskuld är skulden-tillgångar
3) Nettotillgångar är tillgångar-skulder

Källa: Betalningsbalans och utlandsställning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Mira Malhotra 029 551 3411, Tapio Kuusisto 029 551 3318, maksutase@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 24.9.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Betalningsbalans och utlandsställning [e-publikation].
ISSN=2342-3471. 2013, 1. Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/mata/2013/mata_2013_2014-09-24_kat_001_sv.html