Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2018, 4:e kvartalet

1. Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 procent år 2013

Volymen av bruttonationalprodukten minskade med 1,4 procent i fjol. Under oktober-december minskade bruttonationalprodukten med 0,3 procent från föregående kvartal. Jämfört med fjärde kvartalet år 2012 minskade bruttonationalprodukten med 0,6 procent.

Figur 1. Bruttonationalprodukten efter kvartal till 2000 års priser (mrd euro)

Figur 1. Bruttonationalprodukten efter kvartal till 2000 års priser (mrd euro)

Den ekonomiska utvecklingen år 2013 var svag och fjolåret var därmed det andra recessionsåret i följd i Finlands ekonomi. Under årets första kvartal sjönk den säsongrensade bruttonationalprodukten med 0,2 procent. Under andra och tredje kvartalet var bruttonationalprodukten på ungefär samma nivå som under första kvartalet, medan den sjönk igen under sista kvartalet.

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Under hela år 2013 ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 0,1 procent.

1.1. Produktion

Volymen av förädlingsvärdet inom hela ekonomin minskade med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Under hela året 2013 minskade förädlingsvärdet med 1,5 procent. Räknat i euro sjönk förädlingsvärdet mest inom metallindustrin och handeln. Också volymen av finansiell verksamhet minskade betydligt. År 2013 ökade förädlingsvärdet mest inom informations- och kommunikationsverksamheten.

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2013 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2013 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2013 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2013 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruket samt fiske, minskade under oktober–december med 0,7 procent från föregående kvartal. Under hela år 2013 ökade primärproduktionen med 2,6 procent. Förädlingsvärdet inom lantbruket minskade med 0,4 procent i fjol. Förädlingsvärdet inom skogsbruket ökade med 3,6 procent år 2013 eftersom virkeshandeln var klart livligare än de två tidigare åren.

Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) sjönk med 1,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal.

Under hela år 2013 minskade volymen av förädlingsvärdet inom industrin med 2,6 procent. Inom skogsindustrin minskade förädlingsvärdet med 1,4 procent och inom den kemiska industrin med 0,4 procent. Inom metallindustrin minskade förädlingsvärdet med 5,1 procent och inom el- och elektronikindustrin med 2,8 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet minskade under oktober-december med 2 procent från föregående kvartal. Under hela året 2013 minskade förädlingsvärdet inom byggverksamhet med 2,7 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade under oktober-december med 0,3 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade med 1,2 procent under hela år 2013. Förädlingsvärdet inom handeln minskade med 4,1 procent och förädlingsvärdet inom transporttjänsterna med 2,6 procent. Inom informations- och kommunikationsverksamhet ökade förädlingsvärdet med 2,4 procent, medan det minskade med 1,8 procent inom företagstjänster (M–N).

Förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamhet minskade med 7,9 procent i fjol. Inom finansiella tjänster gick förädlingsvärdet ner på grund av att indirekt mätta finansiella tjänster, dvs. ränteintäkter netto, minskade och av att insatsförbrukningen (köp av varor och tjänster) ökade.

1.2. Import, export, konsumtion och investeringar

År 2013 minskade volymen av den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 0,9 procent. Efterfrågan gick ned i synnerhet på grund av få investeringar inom den privata sektorn och minskad privat konsumtion. Varu- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan export och import, visade i fjol ett underskott på 222 miljoner euro.

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2013 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2013 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2013 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2013 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Exportvolymen minskade under oktober-december med 0,6 procent från föregående kvartal. Exportvolymen ökade med 0,3 procent under hela år 2013. Exporten av varor och tjänster ökade med 0,3 resp. 0,5 procent.

Importvolymen minskade under oktober-december med 1,0 procent från föregående kvartal. Importvolymen minskade med 1,8 procent under hela år 2013. Importen av varor och tjänster minskade med 0,5 resp. 5,1 procent.

Volymen av den privata konsumtionen gick ned med 0,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionskostnaderna ökade med 0,4 procent.

År 2013 minskade den privata konsumtionen volymmässigt med 0,8 procent på årsbasis, medan volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,8 procent. Vid jämförelse av förändringarna av konsumtionsutgifterna är det skäl att beakta att Rundradion fr.o.m. början av år 2013 ingår i sektorn Offentlig sektor (S.13). Detta gör att de offentliga konsumtionsutgifterna blir större och på motsvarande sätt att de privata konsumtionsutgifterna (hushållens) minskar när det gäller förra året. Om man eliminerar den inverkan som Rundradions sektorbyte har från jämförelsen 2012–2013, hade inte volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökat alls i fjol och de privata konsumtionsutgifterna hade minskat med omkring 0,4 procent.

Volymen av investeringarna gick ned med 3,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna minskade med 1,5 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 4,6 procent.

Investeringsvolymen minskade med 4,6 procent under hela år 2013. Investeringarna inom bostadsbyggandet minskade med 3 procent och byggandet av lokaliteter med 6,8 procent. Volymen av anläggningsinvesteringar sjönk med 2,7 procent. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 5,3 procent. Övriga investeringar, som huvudsakligen består av programvaruinvesteringar, minskade med 6 procent.

1.3. Sysselsättning

Antalet sysselsatta ökade med 0,6 procent under fjärde kvartalet. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin minskade med 0,1 procent från föregående kvartal. Under hela året 2013 minskade antalet sysselsatta med 1,3 procent och antalet arbetstimmar med 1,9 procent.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme ökade i fjol med 0,4 procent.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 7,9 procent. Under motsvarande period året innan var det 7,1 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,3 procent för hela år 2013.

1.4. Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 2 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

I fjol steg konsumentprisindexet med 1,5 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 1,6 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Försvagningen av bytesbalansen stannade av, eftersom exportpriserna sjönk med 0,9 procent och importpriserna med 1 procent.

1.5. Även nationalinkomsten minskade reelt

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 0,5 procent, men minskade reellt med 1,6 procent och var 29 900 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 195 miljarder euro, dvs. något större än bruttonationalprodukten. Bruttonationalinkomsten minskade reellt med 1,2 procent, dvs. mindre än bruttonationalprodukten eftersom de primära inkomsterna från utlandet uppskattas ha ökat något mer än de primära inkomsterna till utlandet.

Hushållens löneinkomster ökade med 1 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 0,7 procent. Sammanlagt steg andelen löntagarersättningar av nationalinkomsten till 62 procent. Föregående år var andelen 61,7 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin minskade med 3,2 procent och deras andel av nationalinkomsten minskade till 22 procent. Föregående år var andelen 22,9 procent.

1.6. Företagens inhemska vinster minskade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 9 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade däremot med 5 procent eftersom utländska investeringar uppskattades ha genererat mera vinst än tidigare. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Figur 6. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (=driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (=nettoinbesparning höger stapel) miljarder euro

Figur 6. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (=driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (=nettoinbesparning höger stapel) miljarder euro

Företagen betalade i fjol 7,6 procent mer i direkta skatter jämfört med året innan främst på grund av ökade förskottsskatter. Företagen uppskattas ha betalat 13 procent mer i dividender.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 4,5 miljarder euro, året innan var överskottet 3,9 miljarder euro. Företagens fasta investeringar inom landet minskade i fjol med 8 procent, vilket gjorde att den finansiella ställningen blev bättre.

De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) minskade, men provisionsintäkterna ökade. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare, men räntenivån var lägre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade bara ett litet överskott, medan överskottet året innan var 1,1 miljarder euro. Förra årets överskott blev större på grund av skatteåterbäringar av engångsnatur och överskottet år 2013 minskade p.g.a. ökade interna utgifter inom bankkoncernerna.

1.7. Den offentliga ekonomins underskott var 2 procent av bruttonationalprodukten

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för femte året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 7,2 miljarder euro, året innan var det 7,3 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 3,9 procent. Skatteinkomsterna steg mest på grund av att mervärdesskatten höjdes med en procentenhet. Också införandet av rundradioskatten och bankskatten ökade skatteinkomsterna.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 4,9 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder steg med 4,6 procent. Däremot minskade ränteutgifterna och subventionerna.

Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,5 procent och investeringarna med 5 procent. Största delen av ökningen av konsumtionsutgifterna var en följd av att Rundradion överfördes från företagssektorn till statsförvaltningen fr.o.m. år 2013.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 1,5 miljarder euro, året innan var underskottet 2,2 miljarder euro. Ökningen av skatteinkomsterna med 7,1 procent gjorde att underskottet minskade. Detta berodde på justeringen av kommunernas utdelning. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 2,6 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 8 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade från året innan. Överskottet var nu 4,1 miljarder euro, medan det året innan var 4,8 miljarder euro. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade mindre än tidigare, dvs. med 1,7 procent, medan arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar ökade med 6 procent. Övriga socialskyddsfonder visade bara ett litet överskott, medan överskottet året innan var 0,4 miljarder euro.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 4,6 miljarder euro, medan underskottet året innan var 4,3 miljarder euro. Det s.k. EDP-underskottet enligt EU:s stabilitets- och tillväxtavtal var 3,9 miljarder euro, dvs. 2,0 procent av bruttonationalprodukten. Det avviker från den offentliga sektorns nettoutlåning på så sätt att man också beaktat swapavtalens inverkan på ränteutgifterna.

Figur 7. Den offentliga sektorns överskott/underskott (EDP) procent av bruttonationalprodukten

Figur 7. Den offentliga sektorns överskott/underskott (EDP) procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, steg till 110 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten steg den till 56,9 procent, dvs. med 3,3 procentenheter. Statistikcentralen publicerar 31.3.2014 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 20,1 procent. De offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 58,4 procent. Föregående år var det 56,7 procent.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 45,6 procent. Skattekvoten ökade med 1,5 procentenheter från året innan. Införandet av rundradioskatten uppskattas ha höjt skattekvoten med 0,25 procentenheter.

1.8. Ökningen av hushållens realinkomster har stannat av

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2013 nominellt med 1,3 procent, men minskade reellt med 0,3 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,6 procent, men minskade reellt med 0,1 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 8. Hushållens disponibla realinkomst (streckad linje) och hushållens justerade realinkomst (heldragen linje), 2000=100

Figur 8. Hushållens disponibla realinkomst (streckad linje) och hushållens justerade realinkomst (heldragen linje), 2000=100

Hushållens lönesumma ökade med 1 procent och sociala förmåner med 5,5 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg eftersom sysselsättningen minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster minskade med 0,6 procent.

Hushållens direkta skatter ökade med 4,6 procent, dvs. mer än inkomsterna. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,8 procent och var mindre än den disponibla inkomsten. Sparkvoten, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var positiv år 2013 dvs. 1,2 procent.

Hushållens fasta investeringar minskade nominellt med 1,7 procent eftersom bostadsbyggandet minskade. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 3,3 miljarder euro, medan underskottet året innan var 4,5 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad var 119 procent i slutet av år 2013, dvs. den ökade med 1,4 procentenheter under året. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.9. Bytesbalansen visade fortsättningsvis ett underskott

Underskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 1,6 miljarder euro, medan underskottet året innan var 2,7 miljarder euro. Avvikande från föregående år visade varuhandeln ett överskott på 0,3 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik.

Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 0,6 miljarder euro enligt preliminära uppgifter. Mer kapitalinkomster erhölls från utlandet än vad som betalades till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet.

1.10. Följande revideringar i juni och juli 2014

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2014 publiceras 5.6.2014. Räkenskaperna för år 2013 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 11.7.2014. Samtidigt införs ett nytt räkenskapssystem ENS 2010 och tidsserien revideras fr.o.m. år 1975. Mera information om revideringen av ENS 2010 finns på Statistikcentralens webbsida ENS 2010: http://stat.fi/til/ekt2010_sv.html .

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 24.2.2014. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men.html och http://tilastokeskus.fi/til/ntp/men.html .


Källa: Nationalräkenskaper 2013, 4:e kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Samu Hakala 09 1734 3756, Pasi Koikkalainen 09 1734 3332, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 3.3.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2013, 1. Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 procent år 2013 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2013/04/ntp_2013_04_2014-03-03_kat_001_sv.html