Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2018, 4:e kvartalet

Produktionen inom Finlands samhällsekonomi var under april–juni på samma nivå som under föregående kvartal men ökade från året innan

Den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten ökade under april–juni med 0,0 procent från föregående kvartal. Den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten ökade med 0,4 procent jämfört med nivån för andra kvartalet 2015. Beräknat i löpande priser var värdet av den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten 2,2 procent högre än året innan.

Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området under andra kvartalet med 0,4 procent från föregående kvartal.

Produktion

Volymen av det sammanlagda förädlingsvärdet för alla näringsgrenar ökade med 0,1 procent både från föregående kvartal och från året innan.

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 2:a kvartalet 2016 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 2:a kvartalet 2016 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 2:a kvartalet 2016 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 2:a kvartalet 2016 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Under andra kvartalet ökade volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, med 0,5 procent från föregående kvartal och med 1,5 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom jordbruket minskade med 0,8 procent från året innan, men skogsbruket ökade med 3,3 procent från andra kvartalet 2015.

Förädlingsvärdet inom industriella näringsgrenar ökade under april–juni med 1,2 procent från föregående kvartal och var på samma nivå som året innan. Utvinning av mineral, vars andel av förädlingsvärdet inom de industriella näringsgrenarna visserligen är rätt så liten, ökade rentav med 44,1 procent från året innan. Produktionen inom tillverkningsindustrin ökade med 1,6 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från andra kvartalet 2015. Av dess undernäringsgrenar ökade volymen inom skogsindustrin med 0,2 procent från året innan, men produktionsvolymen inom den kemiska industrin minskade med 6,9 procent och volymen inom metallindustrin (exkl. el- och elektronikindustrin) minskade med 1,4 procent jämfört med året innan. Inom el- och elektronikindustrin minskade volymen av förädlingsvärdet med 2,7 procent från året innan.

Näringsgrenen byggverksamhet ökade under april–juni med 0,2 procent från föregående kvartal och med 4,1 procent från året innan. Särskilt husbyggandet fortsatte att öka kraftigt.

Förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 0,2 procent från året innan. Förädlingsvärdet inom privata tjänster ökade med 1,1 procent, men förädlingsvärdet inom offentliga tjänster minskade med 2,0 procent jämfört med året innan.

Förädlingsvärdet inom handeln var 0,6 procent högre än under föregående kvartal och 3,8 procent högre än året innan. Bilhandeln har redan under ett års tid varit särskilt livlig. Den ökade rentav med 4,3 procent under april–juni från föregående kvartal och med 12,7 procent från samma kvartal året innan. Partihandeln ökade med 3,2 procent och detaljhandeln med 2,9 procent från året innan. Företagstjänsterna (näringsgrenarna M och N) ökade med 2,4 procent från föregående kvartal och med 8,9 procent från motsvarande kvartal året innan.

Import, export, konsumtion och investeringar

Den totala efterfrågan ökade under april–juni med 1,9 procent både från föregående kvartal och från året innan. Ökningen av investeringar och privata konsumtionsutgifter höjde efterfrågan i samhällsekonomin.

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 2:a kvartalet 2016 jämf. med året innan (arbetsdagskorr., procent)

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 2:a kvartalet 2016 jämf. med året innan (arbetsdagskorr., procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 2:a kvartalet 2016 jämf. med föreg. kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 2:a kvartalet 2016 jämf. med föreg. kvartal (säsongrensat, procent)

Exportvolymen ökade under april–juni med 3,1 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med året innan ökade volymen med 1,6 procent, men räknat i löpande priser minskade exporten med 2,5 procent. De sjunkande priserna återspeglade sig i varuexporten, vars volym ökade med 3,3 procent men värdet i löpande priser minskade med 2,3 procent från året innan. Volymen av exporten av tjänster minskade med 2,6 procent från året innan.

Importvolymen ökade med 4,0 procent från föregående kvartal och med 7,1 procent från året innan. Importen av varor ökade med 10,7 procent, men importen av tjänster minskade med 0,5 procent jämfört med året innan.

Volymen av den privata konsumtionen ökade under andra kvartalet med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal och med 2,5 procent från samma kvartal året innan. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,4 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från andra kvartalet 2015.

Den fasta bruttoinvesteringen ökade med 3,6 procent från föregående kvartal och med 7,1 procent från året innan. De privata investeringarna ökade med 7,9 procent och de offentliga med 3,5 procent jämfört med året innan.

Investeringar i bostadsbyggande ökade med 11,7 procent från andra kvartalet 2015, i övrigt husbyggande med 10,6 procent och i anläggningstillgångar med 4,5 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel steg med 11,1 procent jämfört med året innan. Ökningen förklaras av investeringar i lufttrafiken, som bidrog till fördubblingen av transportmedelsinvesteringar jämfört med andra kvartalet år 2015.

Sysselsättning, löner och nationalinkomst

Antalet sysselsatta låg under andra kvartalet på samma nivå som föregående kvartal och ökade med 0,5 procent från året innan. Antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin minskade med 0,1 procent från föregående kvartal men ökade med 1,4 procent från året innan.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under april–juni 10,0 procent. Under motsvarande period i fjol var det 10,7 procent.

Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin steg under andra kvartalet med 0,3 procent från föregående kvartal och med 1,3 procent från året innan. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter steg med 2,2 procent från året innan.

Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, ökade med 4,7 procent från året innan. Bruttonationalinkomsten var i löpande priser 4,1 procent högre än året innan.

Tillgängliga uppgifter

De preliminära uppgifterna för kvartalet baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 30.8.2016.

Uppgifterna på årsnivå 1990–2015 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 14.7.2016, med undantag av uppgifterna om utlandssektorn (import, export, primärinkomster från/till utlandet) som kan ha reviderats.

Nationalräkenskapsuppgifterna gällande tredje kvartalet 2016 publiceras 2.12.2016, då också tidigare kvartal revideras. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under juli–september publiceras i samband med offentliggörandet av Konjunkturindikatorn för produktionen 15.11.2016.

På grund av avstämnings- och säsongrensningsmetoderna kan kvartalsuppgifterna revideras något för hela tidsserien i samband med varje offentliggörande. De största revideringarna sker dock under de 2–3 första åren efter offentliggörandet för kvartalet, eftersom årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning efter utgången av statistikåret. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien.

Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.

Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.

Källa: Nationalräkenskaper 2016, 2:a kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Veli-Pekka Karvinen 029 551 2667, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen


Uppdaterad 6.9.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 2:a kvartalet 2016, Produktionen inom Finlands samhällsekonomi var under april–juni på samma nivå som under föregående kvartal men ökade från året innan . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2016/02/ntp_2016_02_2016-09-06_kat_001_sv.html