2. Fyra procent av familjerna helt svenskspråkiga

I 87 procent av alla familjer är den ensamstående föräldern eller båda makarna finskspråkiga. Andelen helt svenskspråkiga familjer är 4 procent (3,8). Familjer där den ena av makarna är svenskspråkig och den andra finskspråkig utgör tre procent av alla familjer. Kombinationer av finska och svenska med andra språk förekommer i tre procent av familjerna. Antalet familjer där båda makarna eller den ensamstående föräldern är icke finsk- eller svenskspråkig uppgår till 42 000, vilket är tre procent av alla familjer.

Det är mycket vanligare att svenskspråkiga män är gifta med finskspråkiga kvinnor än att svenskspråkiga kvinnor är gifta med finskspråkiga män. Antalet helt svenskspråkiga par är bara 4 700 fler än de par där den ena är svenskspråkig och den andra finskspråkig.

Av de män som talar finska eller svenska som sitt modersmål är 24 600 gifta eller sambor med en icke finsk- eller svenskspråkig, av kvinnorna 19 800. Äktenskapen och samboförhållandena med icke finsk- eller svenskspråkiga har har ökat med 2 500.

Tabell 4. Familjer med finska, svenska eller något annat språk som modersmål åren 1990–2011

Mannens/hustruns språk finska/något annat År
1990 1995 2000 2005 2010 2011
Finskspråkig man och finskspråkig maka 1 088 742 1 081 473 1 089 232 1 105 316 1 114 828 1 115 178
Finskspråkig man och svenkspråkig maka 16 544 16 876 17 394 17 904 18 337 18 389
Finskspråkig maka och svenkspråkig man 22 734 22 822 23 445 24 218 24 552 24 658
Finskspråkig man och annat språkig maka 4 020 7 636 11 094 16 062 21 772 23 102
Finskspråkig maka och annat språkig man 5 951 8 679 10 236 13 181 17 441 18 450
Finskspråkig mor/far 162 209 174 554 174 861 166 741 161 302 160 179
Svenskspråkig man och svenskspråkig maka 53 348 50 845 49 198 48 190 47 881 47 784
Svenskspråkig man och annat språkig maka 300 483 655 982 1 434 1 521
Svenskspråkig maka och annat språkig man 410 597 678 943 1 261 1 319
Svenskspråkig mor/far 8 489 8 871 8 609 8 147 7 953 7 877
Annat språkig man och annat språkig maka 1 832 7 425 11 668 16 944 27 638 30 439
Annat språkig mor/far 762 2 709 4 893 7 374 10 674 11 674

2.1 Av de ryskspråkiga familjerna är 16 procent enföräldersfamiljer

I Finland är den största gruppen med ett främmande språk som modersmål den ryskspråkiga. I slutet av år 2011 fanns det i Finland totalt 12 000 sådana ryskspråkiga familjer där den ensamstående föräldern eller båda föräldrarna var ryskspråkiga. Något färre familjer (11 000) var familjer där någondera maken var ryskspråkig. Antalet ryskspråkiga familjer har ökat med omkring 1 300 jämfört med föregående år.

Antalet familjer med en ryskspråkig ensamstående förälder är totalt 3 700, vilket är 16 procent av de ryskspråkiga familjerna. Från året innan har antalet ökat med omkring hundra. Familjer med en ryskspråkig ensamstående förälder är något vanligare än vad familjer med en ensamstående förälder är på hela landets nivå (12 %). Av familjerna med en ryskspråkig ensamstående förälder är 96 procent familjer bestående av mor och barn, medan andelen familjer med mor och barn av av alla enföräldersfamiljer är 86 procent.

Den vanligaste språkkombinationen bland de ryskspråkiga familjerna är en ryskspråkig make och en ryskspråkig maka (8 300). Under år 2011 har antalet dylika par stigit med omkring 600.

Nästan lika vanliga är familjer med en finskspråkig make och en ryskspråkig maka (7 700). År 1990 fanns det bara 300 ryskspråkiga par, nu är antalet nästan 8 300. Det är fortfarande rätt så ovanligt att en finskspråkig kvinna har en ryskspråkig make. Antalet (1 300) har dock mer än fyrdubblats sedan år 1990.

2.2 Antalet familjer bestående av utländska medborgare ökar

Bara fem procent av familjerna i Finland är sådana där åtminstone den ena maken eller den ensamstående föräldern i familjen är utländsk medborgare (68 800 familjer). År 1990 fanns det bara 12 500 sådana familjer i Finland, år 2000 var antalet redan 36 000. Under det senaste året har antalet ökat med 4 700 familjer. Kvantitativt sett mest ökade antalet familjer där båda makarna är utländska medborgare.

Den vanligaste kombinationen i utländska familjer var under början av 1990-talet familjer där makan var finsk medborgare och maken utländsk medborgare. I början av 2000-talet fanns det flest sådana utländska familjer där makan var utländsk medborgare och maken finsk medborgare. Den vanligaste kombinationen i utländska familjer är fortfarande en finsk make och en utländsk maka och den näst vanligaste kombinationen är en utländsk make och en finsk maka (figur 3). Här görs ingen skillnad mellan gifta och sambor.

Antalet helt utländska familjer, dvs. familjer där den ensamstående föräldern eller båda makarna är utländska medborgare, uppgår till 27 700. Den största gruppen är familjer med ryska medborgare. I slutet av år 2011 fanns det i Finland 5 600 familjer, där båda makarna eller den ensamstående föräldern var ryska medborgare. Antalet familjer bestående av ryska medborgare ökade med omkring 200 under år 2011.

Antalet helt estländska familjer uppgick till 5 700, där en tredjedel är familjer som består av mor och barn. Antalet estländska familjer har ökat med 900 familjer från året innan.

Antalet somaliska familjer med två somaliska medborgare eller en ensamstående förälder uppgick till omkring 1 000. Antalet dylika familjer har ökat med ungefär hundra från året innan. Av familjerna med somaliska medborgare är ungefär hälften familjer bestående av mor och barn. Många av de familjer som i tiden flyttade från Somalia har redan varit i Finland så länge att de har fått finskt medborgarskap. Om man ser till personernas modersmål finns det 2 000 familjer med två makar eller en ensamstående förälder som ursprungligen varit somaliska.

Figur 3. Utländska medborgares familjer åren 1990, 2001 och 2011

Figur 3. Utländska medborgares familjer åren 1990, 2001 och 2011

2.3 Män har oftare en utlandsfödd maka än kvinnorna en utlandsfödd make

Den bästa uppfattningen om finländares utländska makar får man genom att granska i vilka länder dessa är födda. Man bör emellertid hålla i minnet att det också finns en del utlandsfödda personer som ursprungligen har finskt medborgarskap. Av de män som är födda i Finland har 34 300 utlandsfödda makor. Antalet har ökat med 1 500 personer från året innan.

De kvinnor som är födda i Finland har 29 600 utlandsfödda makar. Antalet har ökat med 1 200 personer. I dag har männen oftare en maka med utländsk bakgrund än kvinnorna har en utländsk make.

De utlandsfödda makarna till finländska män och kvinnor kommer från olika länder. Männens makar kommer främst från grannländerna, såväl från väst och öst som söder. De som är födda i det forna Sovjetunionen kan inte särskiljas i estländare eller ryssar (eller födda i andra forna Sovjetrepubliker), eftersom också estländarnas födelseland oftast är Sovjetunionen och en stor del av makarna från dessa områden flyttat till Finland redan före Sovjetunionens sönderfall. Finländska män har 11 000 makor som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland eller Estland och 8 300 makor som är födda i Sverige. Antalet makor som är födda i Thailand är 3 600, vilket betyder en ökning på 300 från året innan. Sedan följer Tyskland, Kina, Filippinerna, Förenta staterna, Polen och Storbritannien.

Kvinnornas utlandsfödda makar är från fler olika länder än männens makor. Efter de svenskfödda makarna, som uppgår till 8 400, har också kvinnorna flest makar som är födda i det forna Sovjetunionen. Antalet män som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland och Estland är 2 400, dvs. 159 fler än året innan De näst största grupperna av makar till finländska kvinnor var födda i Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Förenta staterna. Sammantaget uppgår antalet länder där makarna till minst 100 finländska kvinnor är födda till 44. För männen är motsvarande siffra 34.

Figur 4A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 2011

Figur 4A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 2011

Figur 4B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 2011

Figur 4B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 2011

Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marjut Pietiläinen 09 1734 2798, Timo Nikander 09 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 9.11.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2011, 2. Fyra procent av familjerna helt svenskspråkiga . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 13.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2011/02/perh_2011_02_2012-11-09_kat_002_sv.html