Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Den högre lönenivån inom staten beror på att dess yrkes- och utbildningsstruktur skiljer sig från övriga sektorer

Den genomsnittliga lönenivån hos staten är högre än inom den privata och kommunala sektorn. Detta syns dock inte vid jämförelsen av löner mellan olika yrkesgrupper, eftersom medellönerna för de flesta yrkesgrupper inom den privata sektorn är högre än inom de övriga sektorerna (Tabell 1). År 2012 var till exempel medellönen för experter inom den privata sektorn 3 448 euro, inom staten 3 297 euro och inom den kommunala sektorn 2 829 euro.

Tabell 1. Medellöner för heltidsanställda löntagare efter yrkesgrupp och arbetsgivarsektor år 2012

Yrkesklassificeringen 2010 Totallöner, euro/månad
Privata sektorn Kommunen Staten Totalt
Totalt 3 279 2 932 3 647 3 206
1 Chefer 6 196 1) 4 664 6 328 5 911
2 Specialister 4 315 3 777 4 180 4 104
3 Experter 3 448 2 829 3 297 3 269
4 Kontors- och kundtjänstpersonal 2 663 2 311 2 628 2 601
5 Service- och försäljningspersonal 2 421 2 354 3 172 2 413
6 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 2 054 2 305 2 724 2 272
7 Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 2 910 2 580 2 826 2 897
8 Process- och transportarbetare 2 928 2 453 2 722 2 917
9 Övriga arbetstagare 2 292 2 063 2 268 2 224
1) Uppgifter för företagets högsta ledning fattas

Statens högre medellöner förklaras av att yrkes- och utbildningsstrukturen inom staten avviker från strukturen inom övriga sektorer. Inom staten arbetar relativt sett fler specialister och experter än inom övriga sektorer. Också utbildningsnivån är i genomsnitt högre inom yrkesgrupperna hos staten än inom övriga sektorer. Vid sidan av det höjer polisernas och fångvaktarnas medellöner statens medellöner i och med att dessa yrkesgrupper, som räknas till service- och försäljningspersonal, har betydligt högre medellöner än service- och försäljningspersonalen inom övriga sektorer.

Figur 1 visar hur yrkesstrukturen och utbildningsnivån inverkar på löneskillnaden mellan staten och den privata sektorn. I figuren beskriver "löneskillad" skillnaden mellan medellönerna. "Standardvägd löneskillnad" beskriver löneskillnaden mellan sektorerna, då yrkesgruppens (på 1-siffernivå) och utbildningsnivåns inverkan på lönen har standardvägts. Med standardvägning av yrkesgrupp och utbildningsnivå avses i praktiken det att löner för personer i samma yrkesgrupp och med samma utbildningsnivå jämförs med varandra

Figur 1. Löneskillnad mellan staten och den privata sektorn åren 2003 och 2012

Figur 1. Löneskillnad mellan staten och den privata sektorn åren 2003 och 2012

År 2003 var den genomsnittliga månadslönen för heltidsanställda löntagare 2 procent högre inom staten än inom den privata sektorn. Om man jämför lönerna mellan personer i samma yrkesgrupp och med samma utbildningsnivå, var statens löner år 2003 omkring 12 procent lägre än motsvarande löner inom den privata sektorn. År 2012 var medellönerna hos staten 13 procent högre än medellönerna inom den privata sektorn. Då yrkes- och utbildningsstrukturen beaktas, motsvarade statens medellöner år 2012 medellönerna inom den privata sektorn.

I figur 1 åskådliggör staplarna till höger hur yrkesgruppen "5 Service- och försäljningspersonal" påverkar löneskillnaden mellan staten och den privata sektorn. Om man inte beaktar yrkesgrupp 5, som innehåller poliser och fångvaktare, minskar löneskillnaden mellan staten och den privata sektorn och den standardvägda löneskillnaden ökar. År 2012 är löneskillnaden efter standardvägning av yrke och utbildning 4 procent den privata sektorn till godo, då yrkesgrupp 5 inte beaktas.


Källa: Lönestrukturstatistik 2012, Statikcentralen

Förfrågningar: Sampo Pehkonen 09 1734 3452, Mika Idman 09 1734 3445, palkkarakenne@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala


Uppdaterad 11.10.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Lönestrukturstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-0084. 2012, Den högre lönenivån inom staten beror på att dess yrkes- och utbildningsstruktur skiljer sig från övriga sektorer . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/pra/2012/pra_2012_2013-10-11_kat_001_sv.html