1. Hushållens finansiella tillgångar minskade och skuldsättningen fortsatte år 2011

År 2011 minskade hushållens finansiella tillgångar på grund av kapitalförluster. I och med att aktiekurserna sjönk uppgick hushållens kapitalförluster till nästan 13 miljarder euro. Kapitalförlusterna hänförde sig närmast till börsaktier, försäkringsfordringar och fondandelar. Förra året skaffade hushållen ytterligare finansiella tillgångar för 5 miljarder euro netto. Således uppgick minskningen av hushållens finansiella tillgångar till omkring 7 miljarder euro.

.

Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1998-2011

Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1998-2011

Hushållen placerade mest i insättningar år 2011. Insättningarna har normalt varit hushållens viktigaste placeringsobjekt. Förra året var särskilt tidsbunden inlåning populärt bland hushållen. Också hushållens nettoplaceringar i börsaktier förblev positiva, men ur placeringsfonderna drog hushållen ut sina pengar.

I slutet av år 2011 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 218 miljarder euro. Av detta belopp utgjordes 80 miljarder euro av insättningar, 46 miljarder euro av icke noterade aktier och andelar, 42 miljarder euro av försäkringstekniska fordringar, 21 miljarder euro av börsaktier och 12 miljarder euro av fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 17 miljarder euro. Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som hushållens finansiella tillgångar i finansräkenskaperna.

Ökningen av hushållens skulder fortsatte i jämn takt. Hushållens låneskulder ökade under året med 6 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 117 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. krediterna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 115,6 procent från föregående års 113,2 procent.

Till följd av minskningen av hushållens finansiella tillgångar och ökningen av skulderna minskade hushållens finansiella nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder. De finansiella nettotillgångarna sjönk under året med 14 miljarder euro, vilket motsvarar en minskning på 13 procent.

1.1. Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades år 2011. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet till 102 miljarder euro, vilket är 15 miljarder euro mindre än året innan. Statens finansiella nettoförmögenhet minskade med 13 miljarder euro och arbetspensionsanstalternas med 2 miljarder euro. Lokalförvaltningens finansiella nettoförmögenhet var på samma nivå som året innan.

Försämringen av statens förmögenhetsställning, som börjat år 2008, fortsatte då den finansiella nettoförmögenheten minskade till -34 miljarder euro. Minskningen beror både på skuldsättningen och på minskningen av finansiella tillgångar. Enligt finansräkenskaperna var ökningen av statens bruttoskuld till marknadspris 8 miljarder euro och minskningen av de finansiella tillgångarna 5 miljarder euro. Minskningen av statens finansiella tillgångar berodde på kapitalförluster.

Arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet minskade under året från 136 miljarder euro till 133 miljarder euro. Minskningen av arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet förklaras i huvudsak av nedgången i marknadsvärdet av arbetspensionsanstalternas börsaktier. Totalt uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalförluster till 8 miljarder euro och nettoplaceringar till 5 miljarder euro år 2011. Arbetspensionsanstalterna placerade mest tillgångar i skuldebrev och icke noterade aktier, medan de ännu året innan placerade mest i fondandelar och börsaktier.

1.2. Emissionen av börsaktier återhämtade sig något

Företagen skaffade år 2011 finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaderna. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för 0,8 miljarder euro, medan emissionerna året innan uppgick till 0,4 miljarder euro. Ganska lite egna aktier köptes tillbaka. Från år 2003 till år 2008 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier.

Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad 2002-2011 , miljarder euro

Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad 2002-2011 , miljarder euro
Företagen ökade också sin skuldfinansiering under året. Med skuldfinansiering avses låneskulder och finansiering i form av skuldpapper sammanlagt. Företagens låneskulder ökade under året med 3 miljarder euro till 169 miljarder euro. Dessutom skuldsatte sig företagen genom att emittera skuldpapper för en miljard euro netto.

1.3. Inhemska placeringsfonder krympte

Investerarna drog ut pengar ur inhemska placeringsfonder för 3 miljarder euro. Ännu år 2010 strömmade mera pengar in i fonderna. Särskilt hushållen, försäkringsföretagen och företagen drog ut sina pengar ur placeringsfonderna. De utländska nettoplaceringarna i placeringsfonder registrerade i Finland var däremot positiva. Under året krympte placeringsfonderna med totalt 7 miljarder euro, varav 4 miljarder euro härrörde från placeringsportföljernas kapitalförluster. I penningmarknadsfonderna tecknades däremot fler fondandelar än vad andelar inlöstes.

1.4. Placeringarna i utlandet minskade

Finländarna var klart mindre intresserade av utländska masskuldebrevslån och fondandelar än året innan. Under året drog finländarna ut sina pengar ur utländska noterade aktier. Finländarnas nettoplaceringar i utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder uppgick till totalt 8 miljarder euro år 2011, medan de ännu året innan uppgick till 39 miljarder euro.

Inhemska enheters pengar flödade in i utländska insättningar och lån för 49 miljarder euro. För merparten av ökningen av utländska insättningar svarade centralbanken. Lån till utlandet beviljades främst av inlåningsbankerna.

Liksom under tidigare år minskade de utländska investerarna sina innehav i finländska börsaktier. I fjol såldes finländska börsaktier till inhemska investerare för totalt 2 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var 46 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier minskade till 43 procent. Däremot var de utländska investerarna intresserade av finländska masskuldebrevslån och fondandelar även år 2011.

1.5. Den privata sektorns skuld följs upp

Europeiska kommissionen har startat en uppföljning av makroekonomiska obalanser (Macroeconomic Imbalance Procedure), som grundar sig på tio indikatorer. Om de gränsvärden som slagits fast för indikatorerna överskrids, kan det vara ett tecken på en makroekonomisk obalans. En av de indikatorer som följs upp är den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten. I den privata sektorns skuld ingår företagens, hushållens och hushållens icke-vinstsyftande organisationers låneskulder och skulder i form av skuldpapper.

Figur 3. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

Figur 3. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

År 2011 minskade den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten med fyra procentenheter till 179 procent. Den privata sektorns skuld i euro ökade, men i förhållande till bruttonationalprodukten minskade den, eftersom bruttonationalprodukten ökade. Indikatorn överskrider dock fortfarande det gränsvärde som Europeiska kommissionen slagit fast, dvs. 160 procent. Senast underskreds gränsvärdet år 2007.


Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Saara Roine 09 1734 3325, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 12.7.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Finansräkenskaper [e-publikation].
ISSN=1798-7571. 2011, 1. Hushållens finansiella tillgångar minskade och skuldsättningen fortsatte år 2011 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 8.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rtp/2011/rtp_2011_2012-07-12_kat_001_sv.html