Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 3.6.2019

Omkring 100 000 löntagare har ett nollavtal

I genomsnitt hade ungefär 106 000 löntagare ett s.k. nollavtal år 2018. Detta var omkring 5 procent av alla 15–74-åriga löntagare. Med nollavtal avses här ett arbetsavtal, där det utlovade minimiantalet arbetstimmar är noll timmar. Uppgiften om antalet personer med nollavtal samlades för andra gången in i fjol i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.

Omkring 106 000 löntagare i åldern 15–74 år hade enligt egen uppgift ett nollavtal. Hur vanliga nollavtal är utreddes föregående gång år 2014. Då var antalet 15–74-åringar som hade ett nollavtal 89 000.

På motsvarande sätt hade omkring 99 000 löntagare i åldern 15–64 år ett nollavtal år 2018. År 2014 var antalet 83 000.

Av de som är anställda med nollavtal, är ungefär hälften kvinnor och hälften män.

De som hade ett nollavtal var huvudsakligen unga: drygt en tredjedel (37 %) var under 25 år och 66 procent under 34 år.

Två av fem hade själv önskat sig ett nollavtal

Omkring 40 procent av dem som hade ett nollavtal hade själv önskat sig ett sådant flexibelt arbetsavtal. En nästan lika stor andel utgjordes av dem som meddelade att det aktuella arbetet bara erbjöds med nollavtal och 14 procent upplevde att det inte fanns något annat arbete att få. En något större del av männen (44 %) än av kvinnorna (41 %) önskade ett sådant avtal.

De flesta av dem som tyckte att ett nollavtal var ett bra alternativ fanns i de äldsta och yngsta åldersgrupperna. Minst av dem fanns i de mellersta åldersgrupperna, dvs. i grupperna 35–54-åringar (figur).

Orsaker till nollavtal efter ålder, 15–74-åringar.

Orsaker till nollavtal efter ålder, 15–74-åringar.

Nollavtalet används i huvudsak vid deltidsarbete

Av 15–74-åriga löntagare som hade ett nollavtal var 77 procent enligt egna uppgifter visstidsanställda år 2018. Tjugotre procent var heltidsanställda.

Den vanliga veckoarbetstiden bland alla som hade ett nollavtal var i genomsnitt 22 timmar per vecka. Den genomsnittliga veckoarbetstiden bland dem som var deltidsanställda uppgick till 17 timmar per vecka och bland dem som var heltidsanställda till 37 timmar per vecka.

En person som har ett nollavtal kan ha ett anställningsförhållande antingen för visstid eller som är i kraft tills vidare. Merparten, dvs. 62 procent, hade ett anställningsförhållande som är i kraft tills vidare, medan 38 procent hade ett anställningsförhållande för visstid. Uppgiften om anställningsförhållandets karaktär baserar sig på personernas egna uppgifter.

Sett till antal fanns det flest personer med nollavtal inom näringsgrenarna parti- och detaljhandel (17 000), vård och omsorg; sociala tjänster (15 000) samt hotell- och restaurangverksamhet (11 000). I relation till antalet löntagare inom näringsgrenen var nollavtalen vanligast inom näringsgrenen hotell- och restaurangverksamhet. Av löntagarna inom denna näringsgren hade 15 procent ett nollavtal.

De vanligaste yrkena för personer som hade ett nollavtal var försäljare, vård- och omsorgspersonal, medhjälpare inom industrin och byggverksamhet samt servicepersonal.

Något under en tredjedel får bara ett par dagar i förväg information om sina kommande arbetstimmar

Något under en tredjedel (30 %) av dem som hade ett nollavtal visste knappt alls eller bara ett par dagar i förväg när de kommande arbetstimmarna infaller. En nästan lika stor andel utgjordes av dem som fått information om kommande arbetstimmar högst en vecka eller ett par veckor i förväg. Ungefär 40 procent visste när arbetstimmarna infaller en månad eller en längre tid i förväg. Männen visste lite oftare än kvinnorna en längre tid i förväg när arbetstimmarna infaller.

Antalet personer med nollavtal utreddes år 2018 i samband med Arbetskraftsundersökningen med frågan: "Är ditt arbetsavtal ett s.k. nollavtal, där antalet utlovade arbetstimmar är som minst noll timmar (t.ex. 0–40 timmar/vecka)?".

Frågan gällde bara huvudsyssla. Uppgiften baserar sig på personernas egna uppgifter. Uppgiften om personer med nollavtal är ett årsmedeltal.

Eventuell motvillighet till anställningen utreddes med frågan: ”Har du ett nolltimmesavtal för att 1) du själv ville ha ett flexibelt avtal, 2) det här arbetet fanns inte att få med ett annat avtal, 3) eller för att inget annat arbete fanns att få?”

När de kommande arbetstimmarna infaller utreddes med frågan: “Hur långt framåt i tiden kan du just nu förutse dina kommande arbetstimmar? 1) inte just alls, 2) högst två dagar framåt, 3) omkring en till ett par veckor framåt 4) omkring en månad framåt, 5) en längre tid framåt.”


Källa: Arbetskraftsundersökningen 2018. Statistikcentralen

Förfrågningar: Anna Pärnänen 029 551 3795, Hanna Sutela 029 551 2907, tyovoimatutkimus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (285,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 3.6.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning [e-publikation].
ISSN=1798-7849. Löntagarens nollavtal 2018. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyti/2018/15/tyti_2018_15_2019-06-03_tie_001_sv.html