Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Jämförelse mellan Statistikcentralens och arbets- och näringsministeriets statistik

Arbetslöshetssiffrorna i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik har alltid avvikit från varandra. Under senaste år har arbetslösheten i arbetskraftsundersökningen understigit arbetslösheten i arbetsförmedlingsstatistiken med 31 000 – 46 000 personer (figur). Den viktigaste orsaken till skillnaderna i arbetslöshetssiffrorna är olika definitioner av en arbetslös person, vilket beror på olika utgångspunkter och användningsbehov gällande statistiken.

Statistikcentralens och arbets- och näringsministeriets arbetslösa åren 1997–2012

Statistikcentralens arbetskraftsundersökning beskriver efterfrågan och utbud på arbetskraft i samhällsekonomin, att mäta arbetslösheten är bara en av arbetskraftsundersökningens uppgifter. Arbetslöshetsundersökningen baserar sig på ett urval av befolkningen i åldern 15–74 år. I arbetslöshetsundersökningen följer definitionen av en sysselsatt och en arbetslös FN:s internationella arbetsorganisations ILO:s rekommendationer och Europeiska unionens förordningar. Siffrorna är internationellt jämförbara.

Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik registrerar för sin del arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna och är avsedd för arbetsförmedlingsverksamhetens och arbets- och näringsförvaltningens behov. Arbetsförmedlingsstatistiken används för att rikta servicen och följa deras inverkan. Arbetslöshetssiffrorna i arbetsförmedlingsstatistiken kan inte jämföras internationellt, eftersom arbetskraftsförvaltningen och lagstiftningen om utkomstskyddet för arbetslösa avviker från varandra i olika länder.

I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en arbetslös en person som under undersökningsveckan är utan arbete (var inte i lönearbete eller arbetade inte som företagare) och som under de senaste fyra veckorna aktivt har sökt arbete som löntagare eller företagare, och som skulle kunna börja arbeta inom två veckor. Också personer som är utan arbete och väntar på att börja ett avtalat arbete inom tre månader räknas som arbetslösa, om de skulle kunna börja arbetet inom två veckor. Som arbetslösa räknas också studerande och tillsvidare permitterade personer som uppfyller ovanstående kriterier.

I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är kriterierna för arbetssökande inte lika stränga som i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. I arbetsförmedlingsstatistiken är en arbetslös person en arbetssökande som saknar arbete och som inte är sysselsatt på heltid i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas även personer som anmält sig som arbetssökande och är permitterade på heltid som arbetslösa. I arbetslöshetsstatistiken räknas varken mottagare av arbetslöshetspension eller skolelever och studerande på heltid som arbetslösa arbetssökande – inte ens under ledigheter. I praktiken omfattar arbetsförmedlingsstatistiken arbetslösa som får arbetslöshetsersättning.

Skillnaden mellan Statistikcentralens och arbetsministeriets arbetslöshetssiffror förklaras för sin del av dold arbetslöshet. Som dolt arbetslösa räknas i arbetskraftsundersökningen personer utanför arbetskraften, som vill ha ett förvärvsarbete och kan ta emot arbete inom två veckor, men inte aktivt sökt arbete under de senaste fyra veckorna. År 2012 var i genomsnitt 113 000 personer dolt arbetslösa. Orsaker till dold arbetslöshet är att man avstår från att söka arbete eller andra orsaker som studier, vård av barn eller hälsoskäl.

Arbetslösheten i arbetskraftsundersökningen varierar också mycket beroende på årstid. I arbetskraftsundersökningen ökar arbetslösheten tillfälligt under vårarna, då den varit större än arbetslösheten i arbetsförmedlingsstatistiken. Detta förklaras av att studerande söker arbete i slutet av vårterminerna. Till exempel i maj 2012 var arbetslösheten i arbetskraftsundersökningen 266 000 personer, medan den i arbetsförmedlingsstatistiken var 229 000. Andelen studerande av arbetskraftsundersökningens arbetslösa var 45 procent. I arbetsförmedlingsstatistiken statistikförs studerande inte som arbetslösa arbetssökande. Under alla andra månader har arbetslösheten i arbetsförmedlingsstatistiken varit betydligt större än i arbetskraftsstatistiken.

Också i övriga EU-länder publiceras internationellt jämförbara arbetslöshetssiffror som motsvarar siffrorna i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och nationella arbetslöshetssiffror som bygger på administrativa datakällor och där skillnaderna mellan arbetslöshetssiffrorna ofta är stora.


Senast uppdaterad 10.4.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftsundersökning [e-publikation].
ISSN=1798-7849. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2013-04-04_men_002_sv.html