Publicerad: 11.7.2013

Bruttonationalprodukten minskade med 0,8 procent år 2012

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,8 procent år 2012. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var minskningen 0,2 procent. Nationalprodukten reviderades nedåt, eftersom nya uppgifter erhölls om insatsförbrukningen för industrin och övriga branscher. De preliminära uppgifterna från mars baserade sig närmast på omsättningsuppgifter.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Statistikcentralen har också reviderat nationalräkenskaperna för åren 2010 och 2011. Bruttonationalproduktens volym ökade med 3,4 procent år 2010 (var 3,3 procent) och med 2,7 procent år 2011 (var 2,8 procent)

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade i fjol reellt med 0,1 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också individuella tjänster som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster.

Efterfrågeposterna i samhällsekonomin var på samma nivå som året innan. Konsumtionsutgifternas volym ökade med bara 0,3 procent. Investeringarnas volym minskade med en procent. Lagerökningen var betydligt mindre än året innan. Exportvolymen minskade med 0,2 procent och importvolymen med en procent.

Industrins andel historiskt låg

Utvecklingen av produktionen var i fjol tudelad. Förädlingsvärdet inom industrin minskade betydligt. Speciellt stor var minskningen av förädlingsvärdet inom elektronikindustrin. Förädlingsvärdet ökade inom vissa industribranscher, såsom läkemedelsindustrin och energiförsörjningen. Hela industrins andel av samhällsekonomins förädlingsvärde var historiskt låg, dvs. 19 procent.

Förädlingsvärdet ökade inom de flesta servicebranscher, till sin volym mest inom företagstjänster, finansiell verksamhet, telekommunikation och trafik.

Företagens vinster minskade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 7,5 procent från året innan. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 3 miljarder euro, året innan var överskottet 2,3 miljarder euro. Den finansiella ställningen försvagades betydligt jämfört med de preliminära uppgifterna i och med att vinsterna var mindre än beräknat och mer tillgångar än beräknat användes för kapitalbildningen.

Underskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 3,6 miljarder euro, medan underskottet året innan var 2,7 miljarder euro.

Den offentliga sektorns underskott ökade

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för fjärde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 7,3 miljarder euro, medan det året innan var 6,4 miljarder euro. Underskottet ökade på grund av att de löpande transfereringarna ökade mer än skatteinkomsterna.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 2,1 miljarder euro, året innan var underskottet 1 miljard euro. Också arbetspensionsanstalternas finansiella ställning försvagades från året innan. Överskottet var nu 4,8 miljarder euro, medan det året innan var 5,4 miljarder euro. När det gäller den finansiella ställningen beaktas inte kapitalvinster i tillgångar.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 4,2 miljarder euro (2,2 procent av bruttonationalprodukten), medan underskottet året innan var 1,9 miljarder euro.

Hushållens realinkomster ökade inte

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 3 procent, men reellt låg den på samma nivå som året innan. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent. Mest ökade utgifterna för boende, livsmedel och hälsovård. För köp av bil och datakommunikation användes mindre pengar än tidigare.

Hushållens konsumtionsutgifter var mindre än den disponibla inkomsten och avvikande från de preliminära uppgifterna var sparkvoten därför positiv. Med sparkvot avses sparande i förhållande till de disponibla inkomsterna. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 4,1 miljarder euro. Hushållens skuldsättningsgrad fortsatte att öka och var 117,3 procent, dvs. den ökade med 2,3 procentenheter under fjolåret.


Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela 09 1734 3316, Tuomas Rothovius 09 1734 3360, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (273,7 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 11.7.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2012. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2012/vtp_2012_2013-07-11_tie_001_sv.html