Publicerad: 11.7.2014

Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol

Korrigerad 30.9.2014 . De korrigerade punkterna är markerade med rött .

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,2 procent år 2013. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var minskningen 1,4 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls om insatsförbrukningen för industrin och övriga branscher.

År 2012 minskade bruttonationalproduktens volym med 1,5 procent, medan den tidigare uppskattades ha minskat med 1 procent. Revideringen var delvis en följd av minskade forsknings- och utvecklingsutgifter.

Nationalräkenskaperna har övergått till det nya räkenskapssystemet ENS 2010, som används i Europeiska unionen, och de nya tidsserierna har beräknats retroaktivt fr.o.m. år 1975. De viktigaste ändringarna i tidsserien beskrivs på ingångssidan till statistiken under Ändringar i denna statistik .

Bruttonationalprodukten, volymförändring i procent, enligt det gamla räkenskapssystemet ENS95 (vänster stapel) och enligt det nya räkenskapssystemet ENS2010 (höger stapel)

Bruttonationalprodukten, volymförändring i procent, enligt det gamla räkenskapssystemet ENS95 (vänster stapel) och enligt det nya räkenskapssystemet ENS2010 (höger stapel)

Produktionen minskade i fjol för andra året i följd och var på samma nivå som år 2006. Volymen av förädlingsvärdet minskade inom nästan alla huvudnäringsgrenar, bl.a. inom tillverkning, byggverksamhet, handel, transport, hotell- och restaurangverksamhet, finansierings- och försäkringsverksamhet samt inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Volymen av förädlingsvärdet ökade mest inom stål- och metallframställning, den kemiska industrin och skogsindustrin.

Efterfrågeposterna i samhällsekonomin var antingen på samma nivå som året innan eller minskade. Volymen av konsumtionsutgifterna var oförändrad. De privata konsumtionsutgifterna sjönk med 0,7 procent, medan de offentliga steg med 1,5 procent. Överföringen av Rundradion från företagssektorn till statsförvaltningen minskade de privata konsumtionsutgifterna och ökade de offentliga.

Investeringsvolymen minskade med 4,8 procent. Investeringarna i nästan alla varutyper minskade. Bara investeringarna i anläggningar samt transportmedel ökade något. Investeringskvoten, dvs. investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, var 21,2 procent enligt de förnyade nationalräkenskaperna, dvs. på sin lägsta nivå efter år 1996.

Exportvolymen minskade med 1,7 procent och importvolymen med 2,5 procent. Volymerna av varuexport och -import ökade något, men exporten och importen av tjänster minskade klart.

Driftsöverskottet, som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet, var på samma nivå som året innan. Företagens nettoinbesparing minskade med 1,4 miljarder euro från året innan. De icke-finansiella företagens nettoutlåning, dvs. den finansiella ställningen, visade ett överskott på 4,3 miljarder euro. Företagens fasta investeringar inom landet minskade i fjol med 9 procent, vilket gjorde att den finansiella ställningen blev bättre.

Den offentliga sektorns ekonomi visade i fjol ett underskott på 4,9 miljarder euro.Underskottet var 2,4 procent av bruttonationalprodukten.Statsförvaltningens underskott var 7 miljarder euro och kommunernas och samkommunernas 1,6 miljarder euro. Däremot visade arbetspensionsanstalternas ekonomi ett överskott på 3,7 miljarder euro .

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 21,2 procent.

Hushållens disponibla inkomst minskade i fjol reellt med 0,2 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, minskade i fjol reellt med 0,3 procent. Utöver nettoinkomster omfattar den också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med en halv procent och sociala förmåner med 5,8 procent. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 3,2 procent.

Nationalräkenskaper 2004–2013, tabeller, pdf (in English)


Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (323,2 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 11.7..2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2013. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2013/vtp_2013_2014-07-11_tie_001_sv.html