Nyheter 11.6.2020

Finland i siffror 2020 berättar om oss

Statistikcentralens nya publikation Finland i siffror 2020 innehåller de mest centrala statistiska siffrorna om Finland och finländarna i fickformat. Publikationen innehåller uppgifter om befolkning, ekonomi, samhälle och miljö i form av statistiska siffror och grafiska figurer.

Exempel ur publikationen:

• Finlands folkmängd uppgick till 5 525 292 i slutet av år 2019, av dem var 2 797 030 kvinnor och 2 728 262 män.
• År 2019 var den största 5-årsåldersgruppen 55–59-åringar. Deras antal var totalt 368 871 personer, dvs. 6,7 procent av hela befolkningen. Andelen kvinnor var störst bland 70–74-åringar och andelen män störst bland 35–39-åringar.
• Ensamboendes andel var i fjol 45 procent av alla bostadshushåll. År 2019 fanns det totalt 30 107 ensamboende som fyllt 90 år. Antalet ökade med 5,4 procent från året innan.
• I slutet av år 2019 fanns det 1,5 miljoner familjer i Finland. Av dessa var 38 procent barnfamiljer, dvs. familjer med barn i åldern 0–17 år, totalt 558 302. Av barnfamiljerna fanns det flest enbarnsfamiljer, 43 procent. I barnfamiljerna fanns det totalt 1 028 030 barn, deras antal minskade med nästan 10 000 barn från året innan.
• År 2019 fanns det 123 576 färre personer i arbetsför ålder, dvs. 15–64-åringar, än år 2010. Andelen arbetsföra av befolkningen har minskat från 66 procent till 62 procent.  

Demografisk försörjningskvot kommunvis 2019
Det fanns stora skillnader mellan kommunerna. Försörjningskvoten var högst i Kaskö (110) och Kuhmoinen (109) och lägst i Helsingfors (46), Tammerfors (48) och Vanda (49) år 2019.

• Den demografiska försörjningskvoten för hela landet var 61 år 2019. Siffran beskriver förhållandet mellan antalet personer under 15 år och 65 år fyllda och befolkningen i arbetsför ålder. Det här relationstalet har multiplicerats med hundra. Det fanns stora skillnader mellan kommunerna. Försörjningskvoten var högst i Kaskö (110) och Kuhmoinen (109) och lägst i Helsingfors (46), Tammerfors (48) och Vanda (49).  
• Av hushållens konsumtionsutgifter har andelarna för boende och mat förändrats mest på fyrtio år. Av hushållens konsumtionsutgifter var andelen för boende och energi 29 procent år 2018 (preliminär uppgift), medan den år 1980 var 19 procent. År 2018 användes 12 procent av hushållens utgifter för livsmedel och alkoholfria drycker, år 1980 var deras andel 21 procent av utgifterna.
• Finlands viktigaste handelspartner år 2019 var Tyskland, Sverige och Ryssland. Enligt preliminära uppgifter var dessa tre länders andel av Finlands hela import 41 procent och av exporten 31 procent. Den kemiska industrins produkter var till sitt värde de största inom både import och export.
• Finlands skattekvot var 42,7 procent, vilket var den femte högsta bland OECD-länderna enligt de preliminära uppgifterna för år 2018. Skatteinkomsternas andel av bruttonationalprodukten var större i Frankrike, Danmark, Belgien och Sverige. I Turkiet, Förenta staterna och Irland var skattekvoten lägst bland jämförelseländerna, under 25 procent av bruttonationalprodukten. I jämförelsen ingick 20 OECD-länder.

Finland i siffror innehåller utöver uppgifter från Statistikcentralen bl.a. statistik som framställts av Institutet för hälsa och välfärd, Naturresursinstitutet, Tullen, Fpa, Pensionsskyddscentralen och Migrationsverket.

Publikationerna finns tryckta på tre olika språk: Finland i siffror 2020, Suomi lukuina 2020 och Finland in Figures 2020. Publikationerna finns också i form av en pdf-publikation och webbtjänst på Statistikcentralens webbplats.

Publikationerna kan beställas via PunaMusta Oy:s webbutik och kundtjänst, tfn 010 2308 365.

Förfrågningar: planerare för informationstjänst Sirkku Hiltunen tfn 029 551 6373