Nyheter 28.11.2019

Fritiden t.o.m. viktigare än arbetet för finländarna

Den nyaste fritidsundersökningen berättar om de förändringar digitaliseringen och nätet för med sig, men också om bestående saker i människornas vardag. Kontakten med vännerna har ändrat form och resor är för många en allt viktigare del av fritiden. Stugliv är fortfarande ett populärt sätt bland finländarna att tillbringa fritiden, också bland de yngre generationerna.

Statistikcentralens fritidsundersökningar har på ett omfattande sätt utrett finländarnas fritid redan under 40 års tid. ”Sedan 1980-talet har fritidsundersökningens urval täckt hela befolkningen som fyllt 10 år. Detta möjliggör kartläggning av hur både barn och unga och äldre människor upplever vardagen”, säger Statistikcentralens forskare Riitta Hanifi. 

Man träffar släktingar och vänner allt mer sällan

Enligt den nyaste fritidsundersökningen träffar man betydligt mer sällan sina släktingar. Av uppgiftslämnarna i fritidsundersökningen 2002 höll något under var tionde regelbundet kontakt med fler än tio släktingar, år 2017 bara 6 procent. Sju procent håller inte alls kontakt med släktingarna.

Också vuxna barn och föräldrar träffas betydligt mer sällan. Ännu år 2002 träffade nästan hälften av uppgiftslämnarna sina föräldrar som bor annanstans minst en gång i veckan, år 2017 bara ungefär var tredje. Också regelbunden kontakt med föräldrarna per telefon eller på nätet har minskat. ”Användningen av sociala medier ser inte ut att ha ökat kontakten mellan vuxna barn och föräldrar”, säger Riitta Hanifi.

Att träffa vänner har minskat, men allt fler håller kontakt med vännerna per telefon eller på nätet. Antalet vänner har dock minskat jämfört med undersökningen för 15 år sedan. Nu har bara 28 procent av finländarna fler än fem vänner.  

Man kan se skillnader i de sociala kontakterna mellan olika befolkningsgrupper. Av arbetslösa håller 13 procent och av 15–24-åringarna var tionde inte alls kontakt med släktingarna. Av dem som fyllt 75 år har 12 procent och av dem som bor i glesbygdsområden har 8 procent inga vänner. ”Den ökade individualiseringen kan göra att isoleringen från sociala förhållanden tilltar”, konstaterar Hanifi.

Hemarbete – skyldighet eller nöje

Klädtvätt, klädvård och städning är enligt fritidsundersökningen sådant hemarbete som både män och kvinnor allmänt taget alltid anser vara rutin och skyldighet. Att göra uppköp, laga mat och sköta trädgården är däremot också nöje och hobby för mer än hälften av finländarna.

Det finns däremot skillnader mellan könen i fråga om vad som är trevligaste hemarbeten. Tre fjärdedelar av kvinnorna upplever att göra uppköp och trädgårdsskötsel åtminstone ibland är också nöje och en hobby. Nästan hälften av kvinnorna tycker att det är roligt att gå i butiker och shoppingcenter, av männen bara en fjärdedel. Omkring 60 procent av männen tycker att det åtminstone ibland är roligt att göra reparationer i hemmet.

Flera av de hushållssysslor som upprepas i hemmet såsom städning, klädtvätt och matlagning är fortfarande oftare på kvinnornas ansvar. Männen har i sin tur oftare ansvar för reparationer i hemmet.

”Hemarbeten är fortfarande oftare ett hinder för kvinnors hobbyer än männens, även om skillnaderna mellan könen har minskat. Hemarbeten som kvinnor och män utför blir så småningom lika både till innehåll och mängd”, säger specialforskare Hannu Pääkkönen.

Allt fler semesterresor, stugliv fortfarande populärt

Utrikesresornas popularitet har ökat stadigt under detta årtusende. År 2017 reste ungefär 55 procent av uppgiftslämnarna i fritidsundersökningen utomlands, år 2002 var andelen 45 procent.

Tre fjärdedelar av dem som bor i huvudstadsregionen hade rest utomlands år 2017, men bara ungefär 40 procent av dem som bor i östra och norra Finland.

Också resorna i Finland har ökat betydligt under de senaste femton åren. Enligt fritidsundersökningen 2017 var personer under 45 år den största gruppen som reste i Finland och av dem hade mer än 80 procent rest inom landet.

Stugliv är fortfarande en viktig del av den finländska kulturen. Från huvudstadsregionen åker man till stugan för att tillbringa semester lite oftare än från annat håll i Finland. Något över hälften av uppgiftslämnarna i huvudstadsregionen tillbringade tiden på stugan, men också över 45 procent av invånarna i tätortskommuner och landsbygdskommuner var på stugan.

Mest tid på stugan tillbringar 10–24-åringar samt 55–64-åringar.

Att äta på restaurang har blivit vanligare, att gå ut och dansa sällsyntare

Den finländska restaurangkulturen har förändrats under de senaste decennierna. Att äta på restaurang har ökat, men att tillbringa kvällen på restaurang har minskat.

År 2017 gick fortfarande 20–24-åringar flitigast på restaurang, över 60 procent minst en gång i månaden. Ungdomars restaurangbesök har dock minskat klart, eftersom andelen var nästan 80 procent år 2002.

Minst på restaurang gick pensionärer, av vilka drygt en femtedel inte alls gick på restaurang. Pensionärer är dock den enda åldersgruppen där restaurangbesöken ökat, eftersom en tredjedel av pensionärerna aldrig gick på restaurang år 2002.

Att besöka dansbanor har minskat betydligt från början av 1990-talet tills idag. År 1991 besökte något under en fjärdedel av uppgiftslämnarna i fritidsundersökningen dansbanor, år 2017 bara 7 procent. Det största raset kan ses bland unga och unga vuxna. Att besöka dansbanor har ökat i popularitet bara bland 65-åringar och äldre och deras besök har nästan fördubblats.

”De som var i medelåldern under 1990-talet har sannolikt fortsatt att besöka dansbanor också som äldre. Det som man haft som intresse i ungdomen fortsätter man med när man blir äldre, men bland yngre är det inte mer lika populärt” säger planerare för informationstjänst Miia Huomo.

Finländarnas musiksmak har blivit mångsidigare

På 50 år har popmusiken blivit den allra populäraste musikgenren efter att ha varit en av de minst omtyckta, och tango-Finland finns inte längre Olika generationer och kön gillar och ogillar olika saker.

Enligt fritidsundersökningen tycker finländarna mest om pop, schlager, rock, heavy och klassisk musik. Inhemsk schlagermusik har redan under flera decennier varit finländarnas favoritmusik, och den är ju populärare desto äldre generation det är fråga om. Också klassisk musik är populärast bland äldre åldersgrupper. Kvinnor föredrar dock klart oftare klassisk musik än vad män gör.

I Finland är heavy mycket populär och mycket ogillad musik. Bland män är heavy-musik klart populärare än bland kvinnor och kvinnor ogillar denna musikgenre mer än vad män gör.

Bland pojkar i åldern 10–14 år är rap, pop och elektronisk musik i topp tre och bland flickor pop, utländsk pop och rap.

Popmusik är den klart populäraste musikgenren bland kvinnor under 45 år. Bland män i åldern 25–44 år är det tydligt att hårdrock och metall värderas högst. 

”Bland 15–64-åringar går gränslinjen för musiksmaken när man ser till kön ungefär mellan popmusiken som har en mjukare klang och som kvinnor föredrar och den mera rättframma gitarrocken som män föredrar. Musiksmaken hos män och kvinnor som är 64 år och äldre är däremot mycket likadan, både när det gäller favoritmusiken och musiken som man ogillar”, säger överaktuarie Juha Haaramo.

Statistiken Fritidsdeltagande

Dela