Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade sidan Statistiska uppgifter.

Finland är det tredje dyraste EU-landet

Bland de länder som ingår i EU-kommissionens prisjämförelseprogram hör Danmark, Norge, Schweiz och Irland till de dyraste. Finland är det tredje dyraste av EU-länderna och det andra dyraste av euroländerna. I den internationella prisjämförelsen som koordineras av Eurostat ansvarar Statistikcentralen för Finlands material.

Vår uppfattning om att Finland är dyrt när det gäller privatkonsumtionen får stöd av den internationella prisjämförelsen. Dyrare än Finland var i fjol Danmark, Norge, Schweiz och Irland. Skillnaderna i prisnivåer mellan de nordiska länderna har ökat i och med den ekonomiska recessionen. Sverige var 9 procent förmånligare än Finland. För euron får man nu avsevärt mer isländska och svenska kronor än för ett år sedan. Också pundet har försvagats i förhållande till euron, vilket syns som en låg prisnivå i Storbritannien. Situationen förändrades i synnerhet i slutet av år 2008.

Prisnivån i EU varierar avsevärt mellan de olika medlemsländerna. Billigast i Europa var fortfarande flera av de nya EU-medlemsländerna samt de sydeuropeiska länderna Portugal, Grekland och Spanien. Hur hög prisnivån ser ut att vara i Finland beror till stor del på vilka länder eller områden Finland jämförs med.

Det är skäl att komma ihåg att den privata konsumtionen består av ett stort antal nyttighetsgrupper såsom mat, alkohol, kläder, boende, trafik osv. Prisnivåerna mellan olika produktgrupper kan variera stort, förutom mellan länderna också inom ett enskilt land.

När det gäller privatkonsumtionen är bl.a. alkoholdrycker, kläder och trafiktjänster dyra i Finland jämfört med de flesta andra EU-länder. Prisnivån på tjänster inverkar dock i hög grad på landets totala prisnivå. Prisskillnaderna mellan länderna är betydande på varumarknaderna, men på tjänstemarknaderna är de ännu större.

I jämförelsen av prisnivåer ingår 2 500 nyttigheter

Vid jämförelser av prisnivåerna granskar man priserna på nyttigheter av samma typ i olika länder. När det gäller den privata konsumtionen utformas varukorgens vikstruktur i enlighet med hushållens konsumtion. Eftersom konsumtionsvanorna är olika i olika länder, väljs de varor och tjänster som från varje land tas med i jämförelsen i samarbete mellan de nationella statistikbyråerna, OECD och Eurostat. I undersökningen utreds priset på totalt omkring 2 500 nyttigheter.

Prismaterialet samlas in produktgruppvis under en treårsperiod. Man får kontinuerligt in aktuell information för prismaterialet och priser uppdateras med valutakurser och inflationskoefficienter. Genom prisjämförelser mellan länderna räknar man ut värdeförhållandena mellan valutorna, köpkraftspariteter.

Prisnivåindexet räknas genom att dividera köpkraftspariteten med valutans växelkurs. Indexet visar på sätt och vis situationen ur turistens synvinkel: om en varukorg för privat konsumtion kostar 100 euro i Finland, hur mycket kostar samma korg i något annat land. En varukorg som kostade 100 euro i Finland år 2008 kostade 113 euro i Danmark och 70 euro i Portugal.

Det huvudsakliga målet med internationell prisjämförelse är dock att producera s.k. köpkraftspariteter. Med hjälp av köpkraftspariteterna strävar man efter att möjliggöra reala BNP-volymjämförelser mellan de länder som deltar i programmet.

Resultaten från den internationella prisjämförelsen beskrivs mera omfattande i publikationen nummer 50/2009 i serien Statistics in Focus (SIF) Economy and Finance som ges ut av Eurostat. Publikationen finns på internet som pdf-fil på adressen:

Källa: Eurostat: Internationell prisjämförelse. Statistikcentralen
Statistikens ingångssida

Förfrågningar: Harri Kananoja, (09) 1734 3567


Senast uppdaterad 24.7.2009