Industrins varustatistik 2004, blankettanvisningar

1. Allmänt

I industrins varuförfrågan insamlas värde- och mängduppgifter om företagens produktion samt ämnen och varor som använts i produktionen specificerade efter varukod. Uppgifterna samlas in av företagens arbetsställen. Kalenderåret används som statistikföringsperiod.

Varustatistiken grundar sig på statistiklagen (280/2004) och PRODCOM-förordningen (Europeiska ekonomiska gemenskapens förordning [EEG] Nr 3924/91), där undersökningen industriproduktionen definieras. PRODCOM-förordningen finns på våra webbsidor under adress: www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodykeesittely.html

2. Blanketterna

Det finns tre blanketter:

- pärmbladet med identifikationsuppgifter (vitt papper)
- produktionsblanketten (blå)
- blanketten över ämnen och varor (gul).

Både pärmbladet och produktionsblanketten skickas till alla uppgiftslämnare. Blanketten över ämnen och varor skickas till en mindre grupp beroende på företagets storlek.

Identifieringsuppgifterna om arbetsstället eller företaget har fyllts i på pärmbladet. En del av identifikationsuppgifterna har också fyllts i på förhand i den övre marginalen på de övriga blanketterna. Om de förhandsifyllda uppgifterna ändrats eller är felaktiga, ber vi Er korrigera eller komplettera dem.

På produktionsblanketten och blanketten över ämnen och varor uppges följande uppgifter om varorna:

- beskrivning i klartext
- kod
- värde (i euro)
- måttenhet
- mängd

Produktionsuppgifterna samlas in enligt EU:s PRODCOM-klassificering kompletterade med nationella specialbehov. Uppgifterna om produktionsinsatser klassificeras enligt Statistikcentralens egen klassificering. (Se punkt 8. Varuindelningar.)

De beskrivningar av och koder för produktionsvaror samt ämnen och varor som Ni uppgav i fjol har fyllts i på förhand. I fråga om nya uppgiftslämnare och arbetsställen som inte svarat i fjol har vi fyllt i sådana koder som är typiska för näringsgrenen.

Efter den text som beskriver produktionskoder finns i allmänhet motsvarande rubriker i utrikeshandelsnomenklaturen (CN). Av utrymmesskäl har dessa inte i alla fall kunnat ges på den noggrannaste nivån och avsikten är också att de skall fungera som referens och inte som direkt länk till PRODCOM-klassificeringen.

Vid varje förtryckt produktionsvara finns också angivet vilket/vilka produktionsbegrepp som bör användas om varan (såld produktion / produktion avsedd för försäljning / totalproduktion). På samma sätt anges när det gäller ämnen och varor vid varje vara vilka insatsbegrepp som skall användas (inköp/totalförbrukning). (Se 4.1. Produktionsbegrepp)

Om Ni år 2004 producerat eller använt de varor och tjänster som nämns på blanketten, anteckna värdet av varorna och mängderna i respektive punkter. För vissa varukoder frågar vi efter mängden i två måttenheter.

Om Ni under undersökningsåret producerat eller köpt också sådana varor, vars varukoder inte fyllts i på förhand på blanketten, anteckna beskrivningar med egna ord i blankettpunkten 'Övriga produkter'. Om Ni känner till PRODCOM-rubriken (eller CN-rubriken) för produktionsvaror eller ämnes- och varukoden, uppge också den. Specificera varorna så noggrant som möjligt. Uppge också det material varan är tillverkad av.

Varuklassificeringar samt tomma blankettbottnar kan beställas av den kontaktperson vid Statistikcentralen som uppges på första sidan eller sökas på webbsidorna: (http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html).

3. Användning av statistiken

Som grund för ekonomiska analyser och slutsatser bör man ha så bra datamaterial som möjligt. Detta förutsätter att det finns tillgång till användbara, tillförlitliga och aktuella statistiska uppgifter som bygger på systematisk uppgiftsinsamling. Företagen innehar en nyckelposition i fråga om att tillgodose databehovet, eftersom det inte är möjligt att ur administrativa eller dylika källor samla in uppgifter på ett sätt som uppfyller de krav som ställs på varustatistiken.

Ett snabbt färdigställande av statistiken beror avgjort på hur primäruppgifterna erhålls. Därför hoppas vi att uppgifterna om verksamheten år 2004 återsänds så fort som möjligt. Företagens skyldighet att lämna uppgifter grundar sig på lag (280/2004).

Uppgifterna om ett enskilt företag eller arbetsställe är konfidentiella. Uppgifterna används bara för att sammanställa statistik. Uppgifter om ett enskilt företag ges inte till utomstående, inte heller till någon annan myndighet.

4. Produktionsuppgifter

Angående produktionen efterfrågas värde- och mängduppgifter efter varukod och arbetsställe. Förfrågan gäller bara företagets produktion i Finland.

4.1. Produktionsbegrepp

I förfrågan används tre olika begrepp för produktion, dvs. typer av produktion: såld produktion (frågas gällande nästan alla produktionsvaror), totalproduktion och produktion som är avsedd för försäljning, som i vissa varukoder ersätter den sålda produktionen.

4.1.1. Såld produktion

Med den sålda produktionen avses kalenderårets försäljning utanför företaget av de varor som arbetsstället tillverkat eller låtit tillverka som underleverans i ett annat företag, i allmänhet av företagets egna ämnen och varor oberoende av tillverkningstidpunkten.

Den sålda produktionen innehåller också försäljning från lager. Värdet eller mängden av försäljningen inbegriper inte försäljning av varor som sålts vidare till andra företag som sådana, utan fortsatt förädling (handelsvaror).

4.1.2. Totalproduktion

Totalproduktionen definieras som arbetsställets egentliga produktion under kalenderåret. Den omfattar den produktion under kalenderåret som avsetts för försäljning samt produktion som är avsedd att förädlas vid det egna företaget eller som redan förädlats. Produktion som är avsedd för förädling omfattar både produktion som är avsedd för förädling vid det egna arbetsstället och sådan som skall förädlas vid ett annat arbetsställe inom företaget.

Utöver den sålda produktionen frågar vi efter uppgifter om vissa definierade produkter efter totalproduktionen under kalenderåret vid resp. rubrik på egen rad på blanketten. För totalproduktionen uppges bara mängden, inte värdet.

För stora fartyg uppges under den här punkten undantagsvis värdet i stället för mängden av den totala produktionen under kalenderåret.

Inom den grafiska industrin uppger boktryckeriet upplagor av böcker och tidningar som totalproduktion (omfattar både mängder som sålts utanför företaget och sådan som levererats till företagets eget förlag).

4.1.3. Produktion avsedd för försäljning

Produktion som är avsedd för försäljning omfattar hela den produktion som ägt rum under kalenderåret vid arbetsstället och som är avsedd för försäljning. Detta gäller oberoende av om produktionen sålts eller lagrats för försäljning vid ett senare tillfälle.

För vissa definierade produkter frågar vi efter den produktion under kalenderåret som är avsedd för försäljning i stället för den sålda produktionen. För dessa produkter uppges både värdet och mängden.

4.2. Värdeuppgifter om produktionen

Värdet av den sålda produktionen eller av produktion som är avsedd för försäljning skall uppskattas enligt det försäljningspris som erhållits/kommer att erhållas vid fabriksporten under respektive år. Värdeuppgifterna anges i euro (1 euro).

Produkternas värde inbegriper:

- förpackningskostnader (oberoende av om de debiteras
separat eller inte)
- stödpremier
- företagets interna transportkostnader (t.ex. transport
från lager till försäljningsenhet).

Produkternas värde inbegriper inte:

- mervärdesskatter eller andra acciser
- transportkostnader som debiteras separat utanför
företaget
- rabatter som beviljats kunderna.

För totalproduktionen uppges inte värdet, bara mängden. (Undantag: stora fartyg; se punkt 4.1.2.)

Inom den grafiska industrin uppger boktryckeriet försäljningsvärdet och -mängden av produkter som tryckts utanför eget företag. Förlaget uppger på motsvarande sätt värdet och mängder av förlagda produkter som sålts utanför företaget.

Om de färdiga produkterna hyrs ut eller leasas (t.ex. dataapparatur, telefonmonteringar, tvättmaskiner), uppskattas värdet enligt marknadspriset vid den aktuella tidpunkten.

4.3. Mängduppgifter om produktionen

Mängderna skall uppges i de måttenheter som givits i kolumnen "Måttenhet" på blanketten. Om mängduppgifter efterfrågas i två olika enheter, skall uppgifterna lämnas i de båda enheterna. Om mängduppgifter inte kan fås direkt ur räkenskaperna, bör uppgiften uppskattas. Produktvikten inbegriper inte förpackningsvikt.

Om Ni under frågeåret producerat sådana varor som inte finns färdigt tryckta på varublanketten kan Ni se måttenheterna för dem i PRODCOM-klassificeringen på våra webbsidor: http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html eller fråga Statistikcentralens kontaktperson, vars namn står på blanketternas pärmblad.

5. Produktionsuppgifter i vissa särfall

5.1. Tillverkning som underleverans

Statistiken omfattar också tillverkning som underleverans. Det är verksamhet, där uppdragsgivaren beställer produkter av underleverantörsföretaget. Uppdragsgivarföretaget ansvarar för (den huvudsakliga) planeringen och marknadsföringen av dessa varor och/eller levererar de ämnen och tillbehör som behövs till underleverantören. Underleverantörsföretaget tillverkar produkter för andra företag på beställning. Vid underleverans är uppdragsgivaren och underleverantören alltid olika företag.

Vid underleverans kan man särskilja två olika metoder:

1. Uppdragsgivarföretaget levererar ämnen och tillbehör kostnadsfritt till underleverantörsföretaget för vidare bearbetning eller tillverkning. Underleverantören uppger värdet av underleverantörsarbetet för de aktuella produktrubrikerna (den avgift uppdragsgivaren betalat). I detta fall uppger underleverantören inte mängden. Uppdragsgivaren uppger försäljningsvärdet och -mängderna av underleveransprodukterna på samma sätt som i fråga om försäljning av självtillverkad produktion.

2. Uppdragsgivarföretaget levererar inte ämnen och tillbehör till underleverantörsföretaget, utan detta anskaffar dem själv för vidare bearbetning eller tillverkning. Däremot fastställer uppdragsgivaren de tekniska specialegenskaperna för de beställda produkterna och ansvarar för alla förpliktelser efter försäljningen (produktansvar och marknadsföringsansvar). Underleverantören uppger värdet av underleverantörsarbetet för de aktuella produktrubrikerna (den avgift uppdragsgivaren betalat och som omfattar värdet av de ämnen och tillbehör som använts). Underleverantören uppger i detta fall också mängden vid produktrubrikerna i fråga. Uppdragsgivaren uppger försäljningsvärdet och -mängderna av under-leverantörsprodukterna på samma sätt som i fråga om försäljning av självtillverkad produktion.

För vissa rubriker statistikför vi separat den tillverkning av delar och tillbehör som gjorts som underleverantörsarbete inom näringsgrenar som börjar med 28-36. Värdet och mängden efterfrågas på blanketten i samband med rubrikerna på egen rad.

5.2. Industriella tjänster

Produktionen omfattar också industriella tjänster. Dessa är bearbetning, behandling, o.d. slutbehandling, underhåll och reparationer samt montering och installation. Det finns egna PRODCOM-rubriker för industriella tjänster (se våra webbsidor: http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html). Arbetsstället uppger för dessa rubriker bara de tjänster det fakturerat uppdragsgivarföretaget för separat.

En del tjänster av det här slaget klassificeras emellertid i näringsgrensindelningen som icke-industriella tjänster, t.ex. service och reparation av motorfordon samt service och reparation av kontorsapparater och datorer. Dessa omfattas alltså inte av denna förfrågan. Detsamma gäller också planering av programvara, tillverkning, konsultering o.d. databehandlingstjänster.

5.2.1. Bearbetning, behandling o.d. finslipning

De här behandlingsprocesserna förändrar inte på något sätt produkternas form. Behandlingen förändrar därmed inte produkten till en annan produkt, vilket är fallet i fråga om tillverkning som underleverantörsarbete. De behandlingsprocesser som avses här är t.ex. färgning, betsning, finslipning, tryckning, lackning, förpackning, rengöring, beläggning, förnickling osv.

I fråga om bearbetning, behandling, beredning o.d. finslipning kan man särskilja fyra olika verksamhetssätt:

1. Behandling av arbetsställets egna produkter: detta betraktas som en del av den egentliga produktionsverksamheten och uppges inte under separata tjänsterubriker.

2. Behandling av produkter från ett annat arbetsställe inom företaget: det arbetsställe som tillverkat produkten uppger mängden och värdet av den totala försäljningen av de behandlade produkterna. Det arbetsställe som skött finslipningen uppger inte denna verksamhet. (Om arbetsstället också idkar egen självständig behandling eller behandling som underleverans för ett annat företag, skall arbetsstället uppge denna verksamhet för sig i produktionsstatistiken, se följande punkter.)

3. Behandling av inköpta produkter: arbetsstället uppger värdet av dylik behandling för egen räkning bara om det finns separata tjänsterubriker för verksamheten (se våra webbsidor: http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html). Då uppges betalning enligt faktureringen.

Undantag: för behandling av textiler (huvudgrupp 17) uppges också mängduppgifter. Om det inte finns separata tjänsterubriker uppges inte värdet på efterbehandlingen, utan arbetsstället uppger på sedvanligt sätt bara värdet och mängden av den sålda produktionen.

4. Efterbehandling som underleverantörsarbete: det arbetsställe som förbättrat ett annat företags produkter som underleverans uppger med separata tjänsterubriker värdet av arbetet enligt den faktura uppdragsgivaren betalat. Om uppdragsgivaren själv har tillverkat den ursprungliga produkten, uppger den på normalt sätt också värdet och mängden av den förädlade sålda produkten. Om uppdragsgivaren å andra sidan har köpt den ursprungliga produkten uppger den varken värdet eller mängden av den förädlade produkten. I fråga om efterbehandling som utförs som underleverantörsarbete måste uppdragsgivaren och uppdragstagaren vara olika företag.

5.2.2. Underhåll och reparationer

I fråga om underhålls- och reparationsarbeten som arbetsstället utfört för ett annat företag uppges bara värdet med hjälp av de relevanta reparations- och underhållsrubrikerna och som värde skall man uppge de kostnader som fakturerats för arbetet, exkl. mervärdesskatter och acciser. Arbete där den produkt som skall repareras byggs upp nästan helt på nytt behandlas på samma sätt som tillverkning.

Underhåll och reparation av fabriker eller maskiner och apparater som är arbetsställets eller företagets egna statistikförs inte.

5.2.3. Montering och installation

Om en produkt, då den är monterad eller installerad bildar en helhet som inte har någon egen produktrubrik i PRODCOM-klassificeringen hålls följande tre tillvägagångssätt i sär:

1. Det företag som monterar eller installerar produkterna har inte tillverkat dem helt eller till största delen. Då uppger det arbetsställe som monterat eller installerat produkterna bara värdet av arbetet enligt PRODCOM-rubrikerna för montering och installation (se: http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html). Med värde avses de kostnader som debiteras för monterings- eller installationsarbetet (inbegriper ämnen och varor som använts vid monteringen eller installationen), men inte mervärdesskatter. Värdet av monteringen eller installationen omfattar inte värdet av tillverkningen av de produkter som monteras eller installeras.

2. De monterade eller installerade produkterna har helt eller till största delen tillverkats vid ett annat arbetsställe inom företaget än det arbetsställe där monteringen eller installationen görs. I sådana situationer uppger det arbetsställe som monterat eller installerat produkterna värdet av arbetet för sig bara i det fall att det debiterar kostnaderna för det utförda arbetet av uppdragsgivaren. Om monterings- eller installationskostnaderna inte debiteras för sig, uppges inte heller värdet av monteringen eller installationen för sig.

3. Det arbetsställe som monterat eller installerat produkterna har tillverkat dem helt eller till största delen. Då läggs värdet av monteringen eller installationen (inkl. också ämnen och varor som behövs vid monteringen eller installationen) till värdet av produktionen av de monterade eller installerade produkterna. Om detta föranleder problem (t.ex. i fråga om omfattande monterings- eller installationsarbeten) kan arbeten av det här slaget uppges också enligt PRODCOM-rubrikerna för montering och installation.

6. Ämnen och varor

Förfrågan om ämnen och varor gäller bara de uppgiftslämnare som fått den gula blanketten. (Se 7. Uppgiftslämnarenheter.)

På blanketten för uppgifter om 'Ämnen och varor' frågar vi efter värdena och mängderna av de viktigaste råämnen, halvfabrikat, tillsatsämnen och varor som köpts utanför företaget under året. För vissa definierade ämnen och varor frågar vi dessutom efter den totala förbrukningen (mängden, inte värdet) under kalenderåret. För dessa rubriker efterfrågas de på egna rader.

Totalförbrukningen omfattar varor som köpts utanför företaget, varor som arbetsstället skaffat / fått av ett annat arbetsställe inom företaget och produkter som tillverkats på arbetsstället för förbättring.

Inom den grafiska industrin uppger företagets tryckeri, inte kostnadsarbetsstället, köp av ämnen och varor.

Med värde avses inköpsvärdet vid leverans till arbetsstället utan mervärdesskatt. Kostnaderna för transporter med egna bilar inbegrips emellertid inte i inköpsvärdet. Uppgifterna om värde ges i euro (1 euro).

Mängder skall anges i de måttenheter som finns i kolumnen "Måttenhet" på blanketten. Om mängduppgifterna inte framgår direkt ur räkenskaperna skall de uppskattas. Om Ni under det aktuella året köpt också sådana ämnen och varor vars beteckningar inte färdigt tryckts på blanketten, hittar Ni måttenheterna för dem på Statistikcentralens webbsidor under klassificeringar (http://www.tilastokeskus.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html).

7. Uppgiftslämnarenheter

Varustatistiken omfattar huvudgrupperna C Utvinning av mineraler och D Tillverkning i Näringsgrensindelningen 2002.

Den statistiska enheten är ett arbetsställe som huvudsakligen verkar inom näringsgrenen Tillverkning (C eller D). Detta innebär att också arbetsställen inom företag som inte tillhör gruppen Tillverkning omfattas av förfrågan om de bedriver tillverkning.

Arbetsställena har valts till förfrågan så att kravet på representativitet enligt PRODCOM-förordningen uppfylls. Detta innebär att statistiken skall täcka minst 90 procent av produktionsvärdet inom varje näringsgren. Av denna anledning samlas uppgifterna i regel in av alla arbetsställen som hör till företag med minst 10 anställda. Dessutom omfattar förfrågan för vissa näringsgrenars del också arbetsställen som hör till mindre företag. Detta för att EU:s kriterium på representativitet skall uppfyllas. Uppgifterna om ämnen och varor samlas in av alla arbetsställen som hör till företag med minst 20 anställda.

Arbetsställen är ekonomiska enheter som har en ägare eller huvudman och producerar varor eller tjänster av främst ett slag och som vanligen finns på ett enda ställe. Av detta följer att arbetsstället kan vara ett företag (ett företag med ett arbetsställe) eller en klart avgränsad del av ett företag (företag med flera arbetsställen/flerbranschföretag). En enhet av denna typ är vanligen också företagets minsta redovisningsenhet.

Av definitionen följer att de arbetsställen inom ett företag som är belägna i olika kommuner alltid betraktas som skilda enheter i statistiken.

För verkstäder o.d. serviceavdelningar, som bedriver verksamhet med inriktning utanför företaget, ges uppgifter enligt samma principer som för egentliga arbetsställen som bedriver tillverkning.

Med filialer avses arbetsställen som huvudsakligen utför lönarbete (en del av produktionsprocessen) för företagets arbetsställen i andra kommuner. Använda råvaror kan uppges på huvudarbetsställets (uppdragsgivarens) blankett.

Statistiken omfattar också arbetsställen som utför tillverkning under kontrakt från ett annat företag.

8. Varuindelningar

Produktionsnomenklaturen grundar sig från och med 1997 på Europeiska unionens PRODCOM-klassificering som uppdateras årligen och där varurubrikerna är åttasiffriga. PRODCOM-klassificeringen innehåller inte alla produktgrupper, därför har vi kompletterat den med nationella tilläggsrubriker. Därtill är en del av rubrikerna i PRODCOM-klassificeringen indelade i nationella underrubriker. De nationella rubrikerna är tiosiffriga. De fyra första siffrorna i koderna motsvarar koderna i Europeiska gemenskapernas statistiska näringsgrensindelning (NACE Rev. 1.1) och därmed också de fyra första siffrorna i Statistikcentralens näringsgrensindelning NI 95. De sex första siffrorna i rubrikerna motsvarar Europeiska gemenskapernas statistiska varuindelning efter näringsgren (CPA).

Nomenklaturen över ämnen och varor har utarbetats utgående från Europeiska gemenskapernas ovan nämnda CPA-varuindelning. Denna har tillämpats så att den fyller de nationella behoven. De fyra första siffrorna i rubrikerna beskriver den tillverkande näringsgrenen. Rubriken har 6-8 siffror.

9. Ytterligare information

Mera information får man av den kontaktperson som nämns på pärmbladet eller på våra webbsidor:

www.stat.fi/tk/yr/rake_hyodykeesittely.html

- PRODCOM-förordningen

http://www.stat.fi/tk/yr/rake_hyodyke.html

- Tomma blankettbotten (Excel),
- PRODCOM-klassificeringen (inkl. måttenheter) (Html),
- tjänstekoder (Excel)
- nomenklaturen för ämnen och varor (Html)

http://www.stat.fi/til/tti//tau.html

- Statistikuppgifter som publicerats över varustatistiken

10. Måttenheter

GT fartygs bruttodräktighet i ton

c/k karat (1 metrisk karat = 0,2 g)

ce/el antalet celler / elpar

ct/l bärkraft i ton

g gram

kg kilogram

kg Al2O3 kilogram dialuminiumtrioxid

kg B2O3 kilogram dibortrioxid

kg BaCO3 kilogram bariumkarbonat

kg Cl kilogram klor

kg F kilogram fluor

kg HCl kilogram klorväte

kg HF kilogram fluorväte

kg H2O2 kilogram väteperoxid

kg KOH kilogram kaliumhydroxid (kaustisk kali)

kg K2O kilogram kaliumoxid

kg K2CO3 kilogram kaliumkarbonat

kg N kilogram kväve

kg NaOH kilogram natriumhydroxid (kaustisk soda)

kg Na2CO3 kilogram natriumkarbonat

kg Na2S2O5 kilogram natriumpyrosulfid

kg PbO kilogram blyoxid

kg P2O5 kilogram fosforpentoxid (fosforanhydrid)

kg S kilogram svavel

kg SO2 kilogram svaveldioxid

kg SiO2 kilogram kiseldioxid

kg TiO2 kilogram titandioxid

kg akt.aine kilogram aktivt ämne

kg efekt. effektivt kilogram

kg kuiva 90% kilogram av 90% torrsubstans

km kilometer

st. styck

kW kilowatt

l liter

l alk. 100% liter ren (100 %) alkohol

m meter

m2 kvadratmeter

m3 kubikmeter (fastkubikmeter i trävaror)

pari par

palstam spaltmeter

siv sidor

t ton

t kuiva 90% ton av 90 % torrsubstans

TJ terajoule (total värmeenergi)

- ingen måttenhet

Päivitetty 24.2.2005