Bakgrundsuppgifter om kandidaterna

Den här gången intresserade inte europaparlamentsvalet partierna lika mycket som förra gången. Nu ställde 11 partier sammanlagt upp 140 kandidater. I det förra valet ställde 14 partier upp 207 kandidater.

Av kandidaterna är 55 (39 procent) kvinnor och 85 (61 procent) män. I det förra valet, år 1996, var männen 79 till antalet och kvinnorna 129, vilket innebär att de procentuella andelarna var 38 respektive 62. Inom Gröna förbundet är andelen kvinnor 60 procent och inom Samlingspartiet 50 procent. I de övriga partierna är andelen kvinnor mindre. Kandidaternas medelålder är 46,8 år. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal 44,6 år och de manliga 48,2 år. Medelåldern har sjunkit med ett par år sedan det föregående valet.

Av kandidaterna är 66 procent sysselsatta, dvs. en lika stor andel som i riksdagsvalet, men en betydligt större del än andelen sysselsatta av de röstberättigade (55 procent). Kandidaterna i europaparlamentsvalet avviker, åtminstone i de stora partierna, från kandidaterna i riksdagsvalet i att fler pensionärer och studerande är uppställda än i riksdagsvalet. Bara 8 av samtliga kandidater är arbetslösa, 15 är pensionerade och 17 är studerande.

Nästan enbart sysselsatta, dvs. 91 procent, blev invalda i riksdagen. Av dem som blev invalda i EU-parlamentet var 75 procent sysselsatta, medan 12,5 procent var studerande.

Kandidater i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999, som var sysselsatta år 1997

Kandidater i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999, som var sysselsatta år 1997

Kandidaterna har det väldigt väl ställt ekonomiskt sett. År 1997 var de röstberättigades medelinkomster i statsbeskattningen 93 000 mark, medan kandidaterna i riksdagsvalet hade medelinkomster på 162 000 mark och kandidaterna i europaparlamentsvalet 205 000 mark. Samlingspartiets och SDP:s kandidaters medelinkomster överskred 300 000 mark. I de övriga partierna var inkomsterna i statsbeskattningen i många fall under 200 000 mark. Bara inkomster som beskattas i Finland har beaktats i undersökningen. Till riksdagen valdes huvudsakligen höginkomsttagare, som i medeltal hade inkomster på 323 000 mark - mer än trefaldiga i jämförelse med de röstberättigades inkomster. De som blev invalda i Europaparlamentet hade beskattningsbara inkomster på i medeltal 313 000 mark.

Kandidaterna efter medelinkomst år 1997 i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Kandidaterna efter medelinkomst år 1997 i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Utbildningsnivån bland kandidaterna i europaparlamentsvalet är hög. Medan 14 procent av de röstberättigade har utbildning på högskolenivå är motsvarande andel 55 procent bland kandidaterna i europaparlamentsvalet och 41 procent bland riksdagskandidaterna. Bland de största partierna har drygt hälften examen på högskolenivå; av kandidaterna i Europaparlamentsvalet har en betydligt större andel utbildning på hög nivå. I Samlingspartiet, Centern och Gröna förbundet är andelen 65 procent och i SFP och SDP är den så stor som 75 procent.

Hög utbildning har en stor betydelse för vem som blir invald. Av dem som blev invalda i riksdagen hade 70 procent examen på högskolenivå och bland dem som blev invalda i Europaparlamentet är andelen 87,5 procent.

Andelen kandidater med utbildning på hög nivå i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Andelen kandidater med utbildning på hög nivå i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

En fjärdedel av de röstberättigade (24,3 procent) lever utanför familjer, drygt hälften i familjer med ett gift par (56 procent) och ett tiotal procent i familjer med ett samboende par (11,9 procent). Två tredjedelar av kandidaterna i Europaparlamentet lever i äktenskap och det finns minderåriga barn i 37 procent av familjerna. Var femte kandidat saknar familj. Antalet kandidater som lever i äktenskap är störst i Centern och Samlingspartiet och minst i Gröna förbundet och FKP, där andelen samboende åter är större än medeltalet.

Kandidater med familj favoriseras i val. Av dem som blev invalda i riksdagen levde 77 procent i familjer med ett gift par och bland dem som blev invalda i Europaparlamentet var andelen 62,6 procent. Var fjärde invald har inte familj.

Kandidaterna efter familjetyp i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Kandidaterna efter familjetyp i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Det finns fler pappor och mammor bland kandidaterna än bland den övriga befolkningen. Två tredjedelar av de röstberättigade (66 procent) har biologiska barn, 75 procent av kandidaterna i riksdagsvalet och en nästan lika stor del av kandidaterna i europaparlamentsvalet. Av kandidaterna för de stora partierna har 75-85 procent erfarenhet av egna barn, bland Europaparlamentskandidaterna för Centern är andelen biologiska föräldrar 87 procent. Ingen av de gröna kandidaterna i europaparlamentsvalet har egna barn.

Av de invalda riksdagsledamöterna har 85 procent egna barn och detsamma gäller 62,5 procent av kandidaterna i Europaparlamentsvalet.

Kandidaterna efter antalet biologiska barn i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Kandidaterna efter antalet biologiska barn i Riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 1999

Uppdaterad 2.3.2004