|
|
 |
|
Produktbeskrivning
AnvändningsbehovStatistiken över inkomsterna och utgifterna inom utrikessjöfarten beskriver penningflödena inom utrikessjöfarten. Statistiken behövs som primärmaterial för kalkyler som gäller betalningsbalansen och bruttonationalprodukten inom samfärdseln och för kalkyler som beskriver sjöfarten samt som utgångsmaterial i prognoser, planering och undersökningar. Statistiken används bl.a. av kommunikationsministeriet, Finlands Bank och vissa andra myndigheter. Till början av sidan UppgiftskällorStatistikcentralen samlar kvartalsvis in uppgifter om fartygens utgifter och bruttoinkomster i utrikessjöfarten. Förfrågan sänds direkt till uppgiftslämnarna, som är rederier, ägare eller andra uppgiftslämnare. Av uppgiftslämnarna erhålls uppgifter per fartyg och resa. Lämnandet av uppgifter baserar sig på statistiklagen (62/1994) . I insamlingen tillämpas landkoder med två bokstäver enligt ISO 3166-standarden. Dessutom används bokstavskoderna för fartygen enligt fartygsregistret. Sjöfartsverket lämnar uppgifter om ändringar i fartygsregistret. Till början av sidan Definitioner och klassificeringarBruttoinkomster avser inkomster av transport av gods och passagerare samt inkomster av försäljning i restauranger och butiker, övriga inkomster samt tidsbefraktningsinkomster. Passagerarinkomster omfattar inkomster av transport av passagerare och deras bilar samt inkomster av paketresor. Övriga inkomster består av bl.a. purserbyråns inkomster och andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan. Hamnkostnader inbegriper bl.a. hamnavgifter, kostnader för lastning och lossning, kommissioner, proviant och förnödenheter. Övriga trafikutgifter omfattar bl.a. lotsningsavgifter, bevakningsavgifter och besiktningsavgifter samt andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan. Fartygen har delats in i nio klasser och i publikationen har de samlats i tre huvudklasser:
Uppgifterna om inkomst samlas in per fartyg och resa. På basis av uppgifter om avgångs- och destinationsland indelas utgifterna och inkomsterna i två trafikområden:
Till början av sidan JämförbarhetDe uppgifter i statistiken som gäller fr.o.m. år 1998 är jämförbara sinsemellan. De uppgifter som gäller år 1998 är inte jämförbara med tidigare år, eftersom statistikens täckning förbättrades år 1998. Uppgifterna om finländska fartyg är ända till år 1997 jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I fråga om tidsbefraktade utländska fartyg är uppgifterna för år 1996 däremot inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I tabellerna utmärks avbrott i serien genom att en uppgift som inte är jämförbar med senare uppgifter kursiveras. Sjöfartsverket publicerade statistik ända till år 1995 och då ingick också den inhemska sjöfarten i statistiken. År 1995 stod den inhemska sjöfarten för mindre än 5 procent av den finländska handelsflottans inkomster. I statistiken täcker bruttoinkomsterna alla inkomster av utrikessjöfarten, också sådana som betalats av inhemska instanser. Utgifterna anges utan de utgifter som betalats till Finland. Skillnaden mellan inkomsterna av utrikessjöfarten och de utgifter som betalats till utlandet anger bara den del av inkomsterna i utrikessjöfarten som stannar i Finland och som används för att täcka de kostnader som skall betalas här. Därför är det inte ändamålsenligt att jämföra inkomsterna med utgifterna. Övriga inkomster presenteras från och med år 1996 som en grupp för sig. Tidigare indelades de efter fartygstyp i passagerar- och godsinkomster. Uppgifterna i tabellerna anges i miljoner euro. På grund av avrundning stämmer summorna därför inte på alla punkter alldeles exakt. Till början av sidan TäckningStatistiken över inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten är en helhetsstatistik som omfattar uppgifter om samtliga fartyg som är registrerade i Finland och har en längd på minst 15 meter samt uppgifter om tidsbefraktade utländska fartyg. År 2002 var uppgiftslämnarna sammanlagt 44. Statistiken över år 2002 gäller 144 finländska fartyg och 68 tidsbefraktade utländska fartyg. Till början av sidan BristerI fråga om tidsfraktinkomsterna frågar vi inte efter avgångs- och destinationsland för de fartyg som tidsbefraktas till utlandet. I tabellerna har tidsfraktinkomsterna därför antecknats vid trafikområdet 'mellan andra länder'. Därför har tidsfraktinkomsterna lämnats bort i tabellen 'Finländska och tidsbefraktade utländska fartygs bruttoinkomster efter avgångs- och destinationsland 2002, milj. euro'. Enligt statistiklagen behandlas uppgifterna om enskilda uppgiftslämnare konfidentiellt. Eftersom uppgiftslämnarna är rätt få, innehåller statistiken 'Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten' inte några detaljerade uppgifter. Till början av sidan Symboler i tabellernaVärdet noll................................................................................................ - Ett kursiverat tal anger att talet och därpå följande tal inte är helt jämförbara. Till början av sidan Uppdaterad 18.12.2003 Transport och turism Telefon: (09) 1734 3300 Fax: (09) 1734 2786 E-post: liikenne.matkailu@stat.fi |
|
Utskrivbar version