Produktbeskrivning

• Användningsbehov
• Uppgiftskällor
• Definitioner och klassificeringar
• Jämförbarhet
• Täckning
• Fel och brister
• Symboler i tabellerna

Användningsbehov

Syftet med statistiken över inkomsterna och utgifterna inom utrikessjöfarten är att beskriva penningflödena inom utrikessjöfarten. Statistiken behövs som primärmaterial för kalkyler som gäller betalningsbalansen och bruttonationalprodukten inom samfärdseln samt för kalkyler som beskriver sjöfarten. Dessutom behövs statistiken som utgångsmaterial i prognoser, planering och undersökningar. Statistiken används bl.a. av trafikministeriet, Finlands Bank och vissa andra myndigheter.

Till början av produktbeskrivning

Uppgiftskällor

Statistikcentralen samlar kvartalsvis in uppgifter om fartygens utgifter och bruttoinkomster i utrikesfarten med stöd av statistiklagen (62/1994). Förfrågan görs direkt till uppgiftslämnarna, som är rederier, ägare eller andra uppgiftslämnare. Uppgifterna samlas in per fartyg och resa.

I insamlingen tillämpas landkoder med två bokstäver enligt ISO 3166-standarden. Dessutom används bokstavskoderna för fartyg enligt fartygsregistret. Sjöfartsverket lämnar uppgifter om ändringar i fartygsregistret.

Till början av produktbeskrivning

Definitioner och klassificeringar

Bruttoinkomster avser inkomster av transport av gods och passagerare samt inkomster av försäljning i restauranger och butiker, övriga inkomster samt tidsbefraktningsinkomster

Passagerarinkomster omfattar inkomster av transport av passagerare och deras bilar samt inkomster av paketresor.

Övriga inkomster består bl.a. av purserbyråns inkomster och andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Hamnkostnader inbegriper bl.a. hamnavgifter, kostnader för lastning och lossning, kommissioner, proviant och förnödenheter.

Övriga trafikutgifter omfattar bl.a. lotsningsavgifter, bevakningsavgifter och besiktningsavgifter samt andra inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i förfrågan.

Fartygen har delats in i nio klasser och i publikationen har de samlats i tre huvudklasser:
- Passagerarfartyg omfattar passagerarfartyg och passagerar/bilfärjor,
- Torrlastfartyg omfattar lastfärjor, bulkfartyg, kylfartyg och andra
torrlastfartyg
- Övriga fartyg omfattar tankfartyg, specialfartyg och övriga fartyg

Uppgifterna om inkomster samlas in per fartyg och resa. På basis av uppgifter om avgångs- och destinationsland indelas utgifterna och inkomsterna i två trafikområden:
- trafik mellan Finland och utlandet (omfattar både trafik från Finland till
utlandet och vice versa)
- trafik mellan andra länder

Till början av produktbeskrivning

Jämförbarhet

De uppgifter i statistiken som gäller år 1999 är jämförbara med uppgifterna för år 1998. Däremot är de uppgifter som gäller år 1998 inte jämförbara med uppgifterna för tidigare år, eftersom statistikens täckning förbättrades år 1998.

Uppgifterna om finländska fartyg är ända till år 1997 jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I fråga om tidsbefraktade utländska fartyg är uppgifterna för år 1996 däremot inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.

I tabellerna utmärks avbrott i tidsserien genom att en uppgift som inte är jämförbar med senare uppgifter är kursiverad.

Sjöfartsverket publicerade statistik ända till år 1995 och då ingick också den inhemska sjöfarten i statistiken. År 1995 stod den inhemska sjöfarten för mindre än 5 procent av den finländska handelsflottans inkomster.

I statistiken täcker bruttoinkomsterna alla inkomster av utrikessjöfarten, också sådana som betalats av inhemska instanser. Utgifterna anges utan de utgifter som betalats till Finland. Skillnaden mellan inkomsterna av utrikessjöfarten och de utgifter som betalats till utlandet anger bara den del av inkomsterna i utrikessjötrafiken som stannar i Finland och som används för att täcka de kostnader som skall betalas här. Därför är det inte ändamålsenligt att jämföra inkomsterna med utgifterna.

Övriga inkomster presenteras från och med år 1996 som en grupp för sig. Tidigare indelades de efter fartygstyp i passagerar- och godsinkomster.

Uppgifterna i tabellerna anges i miljoner mark. På grund av avrundning stämmer summorna därför inte på alla punkter alldeles exakt.

Till början av produktbeskrivning

Täckning

Statistiken över inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten är en helhetsstatistik som omfattar uppgifter om samtliga fartyg som är registrerade i Finland och har en längd på mer än 15 meter och uppgifter om tidsbefraktade utländska fartyg. År 1999 var uppgiftslämnarna sammanlagt 41. Statistiken över år 1999 gäller 162 finländska fartyg och 146 tidsbefraktade utländska fartyg.

Till början av produktbeskrivning

Fel och brister

I fråga om tidsfraktinkomsterna har vi inte frågat efter avgångs- och destinationsland för de fartyg som tidsbefraktats till utlandet. I tabellerna har tidsfraktinkomsterna därför antecknats vid trafikområdet 'mellan andra länder' och tidsfraktinkomsterna har lämnats bort i tabell 'Finländska och tidsbefraktade utländska fartygs bruttoinkomster efter avgångs- och destinationsland 1999, milj. mk'.

Enligt statistiklagen behandlas uppgifterna om enskilda uppgiftslämnare konfidentiellt. Eftersom uppgiftslämnarna är rätt få, innehåller statistiken Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten inte några detaljerade uppgifter.

Till början av produktbeskrivning

Symboler i tabellerna

Värdet noll.................................................................    -  
Mindre än hälften av den använda enheten ..................   0     
Uppgiften kan inte förekomma....................................    .           

En kursiverad uppgift anger att den inte är helt jämförbar med den följande uppgiften

Till första sidan