Fast fornlämning

Enligt museiverkets definition är en fast fornlämning en konstruktion i jordmånen eller under vatten, som uppstått till följd av forntida mänsklig verksamhet. Fornlämningar indelas på basis av ålder i förhistoriska och historiska lämningar. Förhistoriska fornlämningar är bl.a. gravrösen från brons- eller järnåldern, jungfrudanser, borgberg, jättekyrkor, sejtar och offerstenar, fångstgropar, hällristningar och boplatser från stenåldern. Fornlämningar från historisk tid är t.ex. ödelagda medeltida bytomter, stadsarkeologiska kulturlager, närings- och industrihistoriska fornlämningar, platser där det funnits kyrkor, vägruiner, övergivna begravningsplatser och fästningsanläggningar från första världskriget. Med fasta fornlämningar jämställs sådana vrak och vrakdelar som antas ha funnits under vatten i mer än hundra år.