Dokumentation som var i kraft 14.6.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Konsumentprisindexet beskriver prisutvecklingen för varor och tjänster som köps av hushållen i Finland. 

Konsumentprisindexet används som en allmän inflationsmätare. 

Till konsumentprisindexen hör fyra index, dvs. konsumentprisindexet, levnadskostnadsindexet, det harmoniserade konsumentprisindexet och det harmoniserade konsumentprisindexet med konstanta skatter. Indexen mäter utvecklingen av de priser som konsumenterna betalar för varor och tjänster.

Statistikens population

Populationen är hushållen och deras privata konsumtionsutgifter samt uppföljning av priserna på de nyttigheter som hör till konsumtionsutgifterna. Hushållen täcker hela Finlands befolkning oberoende av nationalitet eller uppehållsrätt. Med hushållens privata konsumtionsutgifter avses den del av konsumtionsutgifterna som uppkommit inom Finlands ekonomiska region av produkter/tjänster som används direkt för att tillfredsställa individuella behov under jämförelseperioden.

Statistisk enhet

Det finns två olika enheter i konsumentprisindex: nyttigheter dvs. ett materiellt eller immateriellt redskap som direkt (en konsumtionsvara) eller indirekt (en produktionsvara) tillgodoser människans behov och butik dvs. butik, företag, myndighet eller dylikt som har en konsumentprodukt eller konsumenttjänst för vilket priset på en nyttighet samlas in.

Måttenhet

Prisutvecklingen publiceras som följande måttenhet: poängtal, årsförändring (%), månadsförändring (%), årlig effekt (%-enhet), månatlig effekt (%-enhet).

Viktstrukturen anges i viktpromille.

Priserna samlas in i euro med två cents noggrannhet.

Basperiod

För serierna konsumentprisindex, harmoniserat konsumentprisindex och harmoniserat konsumentprisindex med konstant skatt är basåret numera 2015=100.

Referensperiod

Referensperioden är december föregående år, som indexet för den statistikmånaden jämförs med.

Referensområde

I konsumentprisindex, tilllämpas NUTS2-områdesindelningen utökad med en områdesindelning som lämpar sig för konsumentprisindexet: Nyland, Övriga Södra Finland, Västra Finland, Östra Finland, Norra Finland och Åland samt Hela landet.

Sektortäckning

Utgifterna för hushållens privata konsumtion exklusive narkotika och prostitution samt indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM). Det harmoniserade konsumentprisindexet omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor på konsumtionskrediter eller andra krediter. Inte heller omfattar det brandförsäkring på egnahemshus, fordonsskatt eller fiske- och jaktavgifter. Det harmoniserade konsumentprisindexet har en täckning på ungefär 85 procent av det nationella konsumentprisindexet.

Tidstäckning

De originella levnadskostnadsindex-serierna börjar från 1920:01 och slutar i 1957:12. Levnadskostnadsindex-serierna har kedjads baklänges fram till åren 1886. Nuförtiden kedjades levnadskostnadsindexet med månadsförandring från konsumentprisindexet månatligen.

Konsumentprisindex-serierna börjar från 1957:10 och de uppdateras månatligen.

Harmoniserat konsumentprisindex-serierna börjar från 2005:01 och de uppdateras månatligen också. Harmoniserat konsumentprisindex-serierna har kedjads baklänges fram till åren 1995.

Distributionsfrekvens

Konsumentprisindex publiceras varje månad. Harmoniserat konsumentprisindex publiceras två gånger i månaden; preliminärt i Eurostats webbsidor och slutgiltigt både Eurostats och Statistikcentralens webbsidor.

Begrepp

Basindex

I basindexet jämförs priset vid beräkningstidpunkten alltid med bastidpunkten. I basindexet byts vikterna ut vanligen mera sällan än varje år, t.ex. med fem års mellanrum.

Effektlista gällande prisförändringar

En lista som visar förändringarna i indexen för varor och/eller aggregatnivåer och förändringarnas effekter på totalindexet. Observationstidpunkterna är förändringar från föregående månad, december föregående år och från föregående år till observationstidpunkten. Fås varje månad från det officiella konsumentprisindexet.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Indexformel

Indexformeln är en matematisk funktion och med hjälp av den räknar man från observationsvärden ut ett enskilt nyckeltal som beskriver förändring (t.ex. Fischers, Laspeyres' och Paasches indexformler).

Indextal

Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.

Kedjeindex

I kedjeindexet sker jämförelsen alltid mellan efter varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I kedjeindexet byts vikten i princip under varje beräkningstidpunkt.

Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.

Konsumentpris

Det faktiska priset som konsumenten betalar för varor eller tjänster (inklusive skatt, i detaljhandel).

Konsumentprisstatistik

En månatlig utskrift som utarbetas utgående från materialet i konsumentprisindexet och som innehåller genomsnittspriset på vissa dagligvaror och andra enkla varor efter storområde.

Månadsförändring

Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.

Specialindex

Ett index som "skräddarsys" efter kundens beställning och där kunden definierar varorna och viktstrukturen. I indexet används antingen Statistikcentralens vikter eller kundens egna vikter.

Totalindex

Totalindexet är ett index som har räknats som vägt medeltal från alla underserier som indexet beskriver. Totalindexet räknas till exempel som vägt medeltal i detaljerade prisindexserier, som beskriver olika varugrupper.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Årsförändring

Årsförändring är indexets relativa förändring jämfört med motsvarande period året innan (t.ex. årsförändring av totalindexet för konsumentpriset, dvs. inflation).

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Sammanställning av konsumentprisindex är alltid grundat på ett sampel av produkter och tjänster som konsumenterna har tillgång till. På grund av det har den en skevhet i förhållande till helheten. Så kallad ”Boskin rapport” har identifierad några skevheter som är unika för konsumentprisindexet vilka är substitutionsskevhet, skevhet orsakad av nya produkter, skevhet orsakad av butiksurvalet och skevhet som beror på kvalitetsförändringar.

Detaljerad beskrivning av dessa, se på finska Konsumentprisindex användarhandbok s. 16–17

https://www.stat.fi/tup/julkaisut/tiedostot/julkaisuluettelo/yksk39_201500_2016_16191_net.pdf

Aktualitet

Uppgifterna samlas mellan dagar 10–20 i statistikmånaden eller hela månaden och publiceras den 14. följande månad. Preliminära uppgifter skickas till EU den näst sista dagen i innevarande månad.

Punktlighet

Statistiken är exakt eftersom EU-lagstiftningen förpliktar till att producera uppgifterna enligt en av EU godkänd tidtabell, där fördröjningen får vara högst 15 dagar.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Det harmoniserade konsumentprisindexet produceras i enlighet med EU:s anvisningar så att de uppgifter som produceras av olika medlemsländer är jämförbara.

Det nationella konsumentprisindexet produceras så att uppgifterna för olika storområden är jämförbara.

Jämförbarhet över tid

Vid ändring av konsumentprisindexets varukorg eller klassificeringar kopplas statistikserierna till varandra genom kedjning. Förfarandet gör det möjligt att skapa långa tidsserier av den allmänna inflationen. Den tidigaste officiella inflationsserien börjar 1914. I efterhand har den här serien kedjats till att börja år 1886.

Enhetlighet över statistikområdena

Prisjämförelseuppgifter produceras också av andra myndigheter, såsom Konkurrens- och konsumentverket och Centret för konsumentforskning samt av privata företag. På grund av olika metoder och snävare urval kan de ge en bild av prisutvecklingen som avviker från konsumentprisindexet. Bedömningarna av prisutvecklingen ligger dock ofta nära varandra.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

I mitten av varje månad samlar Statistikcentralens intervjuare in sammanlagt 19 000 prisuppgifter om närmare 400 varor i ungefär 2 100 affärer för indexet. Prisdata är kompletterad med skannerdata som innehåller cirka 5 miljoner priser. Dessutom samlas omkring 1 000 prisuppgifter in centraliserat.

I  avseende där komplett datasett är inte tillgänglig baseras konsumentprisindex på urvalsundersökning. I urvalsundersökning, man måste bestämma två saker: urvalet av produkter (representantvaruurvalet) av och urvalet av insamlingsbutiker (butiksurvalet).

Tills 2012 skedde uppdateringen av urvalet av produkterurvalet av produkterurvalet av produkter i sammanhäng med basårsuppdateringen med cirka fem års mellanrum. Sedan 2013 har representantvaruurvalet blivit uppdaterat årligen. Representantvaruurvalet genomförs enligt detaljhandels försäljningsuppgifter, konsumtionsundersökning och andra övriga källor.

Urvalet av insamlingsbutiker syftar till att ge en möjligast representativ bild av detaljhandelns struktur, både vad gäller centralhandelstillhörighet och butiksstorlek. Man har också försökt beakta regionala skillnader. För urvalet använts Statistikcentralens företags- och arbetsställeregistret. Från urvalet väljer man slumpmässigt butikerna så att olika storleksgrupperna är representerad. Förutom omsättning, tars Statistikcentralens intervjuarnas lokalkännedom till beaktandet i urvalet, så att till exempel även om nya signifikanta butiker skulle inte ännu synas i företagsregistrens statistik, kan dom ingå med i samlingen.

Datainsamlingsmetod

Datasamlingen utförs antingen som datainsamling från fältet runt om i Finland genomfört av statistikintervjuarna eller centraliserat vid Statistikcentralen. Massmaterial är en del av centraliserad insamling som levereras från butikens källsystemet till Statistikcentralen.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna samlas i huvudsak in månatligen, till vissa delar två gånger i månaden eller oftare (scanner-material).

Metoder

Databehandling

Felaktiga uppgifter korrigeras i regel manuellt. Uppgifter som samlas in centraliserat valideras redan vid insamlingen, så de behöver inte korrigeras i efterhand. 

Uppgifter som saknas imputeras enligt överenskomna processer. Prisuppgifter som saknas imputeras vanligtvis med prisutvecklingen för andra produkter/tjänster i samma värdeklass, med så kallat klassgenomsnitt.

Massmaterialen är genuint insamlade transaktionsdata, så de korrigeras inte i efterhand. Endast felaktigt klassificerade produkter korrigeras enligt COICOP-klassificeringen.

Datavalidering

Det insamlade materialet granskas i konsumentprisindexteamet med automatiska procedurer. Vid behov kontrollerar en statistikexpert prisuppgifterna för enskilda produkter som lyfts fram för granskning. Valideringsmetoderna och valideringsprocesserna grundar sig på internationella anvisningar och EU-förordningar.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 


Utarbetandet av konsumentprisindex och levnadskostnadsindex grundar sig på Internationella arbetsorganisationens ILO:s arbetsstatistikkonvention nr 160, som Finland ratificerade 1987. Vid utarbetandet av indexen följs de internationella rekommendationerna i anslutning till konventionen.
Beräkningen av det harmoniserade konsumentprisindexet styrs av EU-rättsakter. Den grundläggande förordningen är Europaparlamentets och rådets förordning nr 792/2016, som innehåller bestämmelser om utarbetande av ett jämförbart konsumentprisindex för EU:s medlemsländer. Dessutom finns det en rad förordningar från kommissionen som innehåller bestämmelser om beräkningsmetoder för det harmoniserade indexet och dess omfattning.
Bestämmelser om det harmoniserade konsumentprisindexet med konstanta skatter finns i förordning 119/2013. https://ec.europa.eu/eurostat/web/hicp/legislation

Avtal om materialinköp med butiker där insamling genomförs, för leverans av massmaterial på årsnivå eller månadsnivå. Avtalen omfattar främst uppgifter om produktförsäljning (pris, mängd, försäljningsvärde). Avtalen innehåller mycket stränga krav på nyttjanderätt och därför kan massmaterial inte tillhandahållas för forskningsändamål.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Vid offentliggörandet och tabelleringen av uppgifter används i första hand tröskelvärdesregeln (uppgifter om minst 3 företag). Dominansregeln tillämpas så att man har bett företag som dominerar en varugrupp om tillstånd att offentliggöra uppgifterna.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Konsumentprisindexet publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats. Där finns en pdf-publikation för statistiken och statistikspecifika webbsidor. Statistiken innehåller också längre tidsserier från databastjänsten StatFin.
Vid årsskiftet offentliggörs konsumentprisindexets viktstruktur och i översikten beskrivs de centrala ändringar som vid statistikårsskiftet gjorts i datainsamlingen och de metoder som använts vid utarbetandet av indexet.

Det harmoniserade konsumentprisindexet levereras till EU två gånger i månaden: preliminära uppgifter och den slutliga indexserien. Det harmoniserade konsumentprisindexet med konstanta skatter levereras till EU en gång i månaden: endast slutliga uppgifter skickas. Utöver dessa kommer EU i början av det nya statistikåret att få tillgång till en varuspecifik viktstruktur (preliminära och slutliga uppgifter), en landspecifik viktstruktur och de administrativa varornas värdeandelar av den totala konsumtionen.

De ändringar som gjorts vid statistikårsskiftet uppdateras årligen i EU:s metadatasystem (ESS Metadata Handler) och IMF:s metadatasystem (ICS, Integrated Correspondence System).

Klassificeringen av individuell konsumtion efter ändamål, COICOP, uppdateras i Statistikcentralens klassificeringssystem vid årsskiftet med nya och borttagna varor.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvalitetsledningen och kvalitetsbedömningen görs enligt EU:s anvisningar och förordningar: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/HICP_methodology

Metodhandbok för harmoniserat konsumentprisindex: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/9479325/KS-GQ-17-015-EN-N.pdf

Handbok för ILO:s konsumentprisindex CPI: Theory and Practice: https://www.ilo.org/global/statistics-and-databases/WCMS_331153/lang--en/index.htm

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Kristiina Nieminen
överaktuarie
029 551 2957