Byggnadsbeståndet och nyproduktion: dokumentation för statistiken

Statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion beskriver produktionen av byggnader och bostäder samt det befintliga byggnads- och bostadsbeståndet.

I statistiken beskrivs produktionen av byggnader och bostäder med hjälp av mängden nybyggnad som kräver bygglov och byggproduktionens volym. Måttenheterna för byggåtgärder som beviljats bygglov samt påbörjade och färdigställda byggprojekt är antalet byggåtgärder, kubikvolym, våningsyta samt antalet nya bostäder. Volymindexet för nybyggnad beskriver värdet till fasta priser av det pågående nybyggandet jämfört med jämförelsetidpunkten, indexets basår.

I statistiken beskrivs byggnadsbeståndet bland annat enligt byggnadens användningsändamål, byggnadsår och våningsyta. Till byggnaderna kan fogas uppgifter om både bostäder och invånare med hjälp av olika identifieringsuppgifter, och byggnadsbeståndsuppgifter kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Byggnadsbeståndsuppgifterna omfattar även uppgifter om bostadsbyggnader för fritidsbruk, såsom fritidshus.

Uppgifterna i statistiken fås huvudsakligen från datasystemet för den byggda miljön Ryhti som upprätthålls av Finlands Miljöcentral (Syke), till vilket kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter anmäler uppgifter om bygglovspliktiga byggnader.

Uppgifterna i statistiken hämtas ur uppgifterna för byggnader och byggåtgärder i Finlands miljöcentrals Ryhti-system.  

Populationen för statistiken över nyproduktion av byggnader och bostäder utgörs av bygglovspliktiga byggåtgärder, som omfattar uppförande av nya byggnader, utbyggnader och ändringar som är jämförbara med nybyggnad, samt nya bostadslägenheter som placeras i dem. Statistikens material kompletteras successivt då kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter för in uppgifter i registret.

I och med bygglagen som trädde i kraft i början av 2025 behövs inte längre bygglov för nya byggnader på mindre än 30 kvadratmeter, vars användningsändamål är något annat än boende. Dessa byggnader faller utanför statistiken från och med statistikåret 2025. Dessutom fattas ur tidsserien för statistiken byggåtgärder som gäller byggnader som rivits före hösten 2024, eftersom uppgifterna för dessa inte fås från Sykes Ryhti-system.

Då det gäller byggnadsbeståndsuppgifter är statistiken en helhetsstatistik. Byggnadsuppgifterna i Ryhti-systemet är inte täckande vad gäller alla byggnadstyper, och därför bortgallras från byggnadsbeståndsstatistiken bland annat byggnader som används i lantbruksproduktion och bostadsbyggnaders bastu- och ekonomibyggnader.

Statistikenheterna för statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion är byggåtgärd, byggnad och bostad.

Mätenheterna för nyproduktion av byggnader och bostäder är antalet byggåtgärder (byggprojekt), kubikvolym, våningsyta och antalet bostäder. Måttenheten för volymindexet för nybyggnad är indextalet och årsförändringen.

Mätenheterna för byggnadsbeståndsuppgifter är antalet byggnader och bostäder samt byggnadernas våningsyta i kvadratmeter.

Basåret för volymindexet för nybyggnad som ingår i statistiken är 2020 = 100.

Då det gäller nyproduktion är referenstidpunkten för statistiken en månad. Uppgifterna publiceras med cirka åtta veckors fördröjning från slutet av den månad som statistikförs. Som områdesindelning används områdesindelningen enligt den senaste referenstidpunkten.

Byggnadsbeståndsuppgifterna publiceras årligen och de beskriver situationen på årets sista dag. Uppgifterna färdigställs 4–5 månader efter statistiktidpunkten.

I byggnadsbeståndsuppgifterna används som områdesindelning dagen efter statistiktidpunkten, det vill säga områdesindelningen på den första dagen efter årsskiftet. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.

Uppgifterna i statistiken publiceras på hela landets, landskapens, kommunernas och postnummerområdenas nivå. Uppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar.

Då det gäller nyproduktion av byggnader täcker statistiken alla klasser i enlighet med Byggnadsklassificeringen 2018.

Nybyggnadsuppgifterna omfattar inte byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader, försvarsmaktens byggnader och skyddsrum.

Uppgifterna i det byggnadsregister som upprätthålls av Syke har inte varit täckande vad gäller alla byggnadstyper, och därför ingår i byggnadsbeståndsuppgifterna huvudsakligen inte byggnader som används för lantbruksproduktion, bostadsbyggnaders bastu- och ekonomibyggnader, försvarsmaktens byggnader, skyddsrum, byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader, byggnader för vätskeförvaring, och inte heller tak och kiosker i lätt konstruktion, utom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda.

I källmaterialet klassificerar Syke byggnadens användningssyfte delvis på ett sätt som avviker från den klassificering som kommunens byggnadstillsyn gjort. Exempelvis har en del av byggnaderna i klass 11 Samhällstekniska byggnader av dataskyddsskäl klassificerats så att Statistikcentralen inte känner till den rätta användningssyften. Detta påverkar antalet och volymen av byggnader i klass 11 i byggnadsklassificeringen och uppgifterna är därför inte jämförbara med tidigare publicerade uppgifter.

Den årliga statistikproduktionen om byggnadsbeståndet inleddes från och med år 1987 vid Statiskcentralen och statistikföringen av fritidsbostadshus från och med år 1989. Tidigare producerades motsvarande uppgifter med tio års mellanrum i samband med Folk- och bostadsräkningen från och med år 1950.

För nyproduktion uppdateras tidsserien från och med år 1995 och för volymindexet för nybyggnad från och med år 2000. Uppgifterna uppdateras månatligen.

Uppgifter om nyproduktion av byggnader och bostäder publiceras månatligen och uppgifter om byggnadsbeståndet publiceras årligen.

Från och med statistikåret 2025 överfördes den viktigaste informationskällan för statistik om byggnader, bostäder och bygglov från MDB till Syke. Samtidigt byttes basåret för volymindexet för nyproduktion 2020=100, och den estimeringsmetod för påbörjande av byggnation som används för att beskriva byggproduktionen förnyades. 

Uppgifter om byggnader och bygglovspliktiga byggåtgärder fås från Syke veckovis.  Uppgifterna omfattar byggåtgärder som beviljats bygglov, påbörjade och färdigställda byggprojekt samt ändringar av befintliga byggnader.

Den nuvarande bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2025. Till skillnad från tidigare behövs inte längre bygglov för nya byggnader på mindre än 30 kvadratmeter, vars användningsändamål är något annat än boende. Dessa byggnader faller utanför statistiken från och med statistikåret 2025.

De uppgifter som kommunerna lämnar om påbörjade byggprojekt samlas hos Syke med eftersläpning, och därför grundar sig nyproduktionsuppgifterna för den senaste månaden alltid på ofullständigt material vid tidpunkten för produktionen. Uppgifterna i volymindexet för nybyggnad är aldrig slutgiltiga, eftersom informationen om påbörjade tillståndspliktiga byggnadsprojekt uppdateras kontinuerligt.

Täckningen för de centrala uppgifterna om byggnadsbeståndet är relativt bra. I antals- och egenskapsuppgifterna om byggnaderna finns det dock i viss mån felaktigheter, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett heltäckande sätt delges de myndigheter som administrerar befolkningsdatasystemet.

De statistikuppgifter som årligen tagits fram är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Enskilda årsförändringar är inte till alla delar exakta och tillförlitliga.

Från och med år 2020 har fritidshus klassificerats i de obebodda byggnader som ingår i byggnadsklassificeringens klasser 0210 och 0211. Före det ingick s.k. mormorstugor i uppgifterna om fritidshus.

Det är också möjligt att användningsändamålet för en bostadsbyggnad för fritidsbruk ändras till en bostadsbyggnad, då den tas i boendeanvändning. En bostadsbyggnad för fritidsbruk statistikförs som en bostadsbyggnad även då den anges som permanent adress i en flyttanmälan.

För en stor del av fritidshusen saknas information om bl.a. elektrifiering eller vattenlednings- och avloppsnät. Enligt en urvalsbaserad enkätundersökning (Stugbarometern 2021) var 79 procent av fritidshusen anslutna till elnätet och 19 procent fick sitt hushållsvatten från ett vattenverks eller vattenandelslags nät. I den fritidshusstatistik som baserar sig på myndighetsregister finns motsvarande uppgifter om att långt under hälften av fritidshusen har elanslutning och enbart några procent en anslutning till vattenledningsnätet.

I början av 2015 togs den permanenta byggnadsbeteckningen i bruk i byggnadsbeståndsstatistiken och MBD:s datasystem, vilket kan påverka tidserieuppgifterna i viss mån.

Nyproduktionsuppgifterna publiceras med cirka åtta veckors eftersläpning.

Då det gäller byggnadsbeståndet är eftersläpningen mellan referenstidpunkten och publiceringstidpunkten för uppgifterna typiskt från tre till fem månader.

Statistiken uppgifter publiceras på den dag som på förhand fastställts i Statistikcentralens publiceringskalender. Man strävar efter att informera om ändringar av publiceringsdagen i ett så tidigt skede som möjligt.

Materialet i statistiken består av kommunernas uppgifter om byggprojekt och ändringar av byggnader, som anmäls till registret. Uppgifterna fås från alla kommuner i Finland, så materialet är geografiskt jämförbart.

Jämförelse mellan länder ingår inte i statistiken.

Uppgifterna i statistiken kan produceras med både nationella och europeiska områdesklassificeringar (NUTS) samt med koordinatbaserade områdesindelningar.

Från statistikåret 2025 överfördes statistikens huvudsakliga informationskälla från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till Finlands miljöcentral, Syke. Vid Statistikcentralen förnyades samtidigt produktionsprocessen för statistik, och statistikerna byggnader och fritidshus samt bygg- och bostadsproduktion sammanslogs till den nya statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion.

När olika tidpunkters uppgifter jämförs ska det beaktas att en del av förändringarna kan bero på revideringar av registren, ändringar i behandlingen av statistikmaterialet och annorlunda metoder för att samla in uppgifter under tidigare år. Till exempel påverkar byggnadsårskorrigeringar byggnadernas åldersstruktur, liksom ändringar av användningsändamålet ska beaktas till exempel då årsförändringar granskas. 

Den nuvarande bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2025. Till skillnad från tidigare behövs inte längre bygglov för nya byggnader på mindre än 30 kvadratmeter, vars användningsändamål är något annat än boende. Sådana är exempelvis bastu- och ekonomibyggnader.  Eftersom statistiken över nyproduktion grundar sig på bygglovspliktiga byggåtgärder faller nya andra byggnader än bostadsbyggnader på under 30 kvadratmeter utanför statistiken från och med statistikåret 2025. Tidsserieuppgifterna är inte fullt jämförbara för de byggnadsklasser där det finns mycket av dessa små projekt. Ändringen syns främst i antalet byggåtgärder, påverkan på volymen och våningsytan är mindre.

Ur statistiken fattas byggåtgärder som gäller byggnader som rivits före hösten 2024, eftersom uppgifterna för dessa inte fås från Sykes Ryhti-system.

Från och med år 1987 har uppgifter om byggnadsbeståndet producerats årligen utifrån registeruppgifter och de statistikuppgifter som uppgjorts årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Årsförändringarna är dock inte till alla delar exakta och tillförlitliga. 

Den nuvarande klassificeringen av användningsändamål, Byggnadsklassificeringen 2018, togs i bruk i statistiken över byggnadsbeståndet statistikåret 2020. Klassificeringen för 1994 som föregick denna var i bruk från och med statistikåret 1993. Uppgifter enligt den nya byggnadsklassificeringen är tillgängliga vad gäller byggnadsbeståndsuppgifter från och med år 2005.

De första registerbaserade fritidshusstatistikerna har publicerats för år 1989 och därefter har de publicerats årligen. Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) kompletterade byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet genom att lägga till Skatteförvaltningens uppgifter om fritidshus i registret sommaren 1990. Därefter granskades bland annat bristfälliga koordinat- och egenskapsuppgifter i kommunerna. Äldre uppgifter om fritidshus är från folkräkningen år 1980, då uppgifterna samlades in på blanketter.

I början av år 1997 kompletterade Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) på nytt byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet med skattemyndighetens fastighetsuppgifter. I sammanhanget lades också en avsevärd mängd fritidshus till i registret. Det var möjligt att en del av de enheter som lades till i skattemyndighetens material redan fanns med en annan beteckning i byggnadsuppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Befolkningsregistercentralen (nuvarande Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) ändrades då permanenta byggnadsbeteckningar togs i bruk i november 2014. I statistiken är permanenta byggnadsbeteckningar i användning från och med materialåret 2014, vilket i viss mån kan påverka bland annat tidsserie- och årsförändringsuppgifterna.

Den ändring av byggnadsklassificeringen som genomfördes år 2020 i samband med produktionsreformen hade följande påverkan: statistikföringen av fritidshus ändrades på så sätt att alla bostadsbyggnader för fritidsbruk enligt den nya byggnadsklassificeringen klassificeras i samma byggnadsklass 021 (Bostadsbyggnader för fritidsbruk), och de avskiljs inte längre i egentliga bostadslägenheter för fritidsbruk och fritidshus som hyrs ut i affärsverksamhet. Dessa cirka 14 000 fritidshus i enlighet med den gamla klassificeringen som hyrs ut i affärsverksamhet avlägsnades på samma gång från klassen affärsbyggnader, som beskriver byggnadsbeståndet, vilket ska beaktas i tidsseriegranskningen. S.k. mormorstugor (cirka 40 000 st.) klassificeras inte heller längre i fritidshusstatistiken. I den nya byggnadsklassificeringen ingår också kollektivbostadsbyggnader och bostadsbyggnader för speciella grupper i klassen Bostadsbyggnader.

Varje bostad som ingår i statistiken Bostäder och boendeförhållanden finns också i de uppgifter som beskriver byggnadsbeståndet i statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion.

Nyproduktionsuppgifterna i statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion motsvarar inte helt uppgifterna i den nedlagda statistiken över byggnads- och bostadsproduktion på grund av skillnader i källmaterialet (Syke/MDB) och ändringar som gjorts i statistikens behandlingsmetoder. Ur statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion fattas byggåtgärder som gäller byggnader som rivits före hösten 2024, eftersom uppgifterna för dessa inte fås från Ryhti-systemet.

Uppgifterna i statistiken används som källmaterial för nationalräkenskaperna.

Byggnads- och bostadsbeståndsuppgifterna i statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion överensstämmer med varandra på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet finns i byggnadsbeståndet.

På grund av ändringar som sker i byggnadsbeståndet ökar byggnader som färdigställts i nyproduktionsuppgifterna inte beståndets mängd med samma mängd. Byggnadsbeståndsuppgifterna beskriver det aktiva byggnadsbeståndet, det vill säga rivna och förstörda byggnader tas bort ur uppgifterna. Även byggnader som längre varit obebodda tas bort ur uppgifterna om beståndet. De återbördas dock till byggnadsbeståndet om de tas i bruk på nytt som bostad och man flyttar in i dem. Ändringar av användningsändamålet för byggnader påverkar också byggnadsbeståndsuppgifterna.

Ur byggnadsbeståndsuppgifterna bortgallras bland annat byggnader som används för lantbruksproduktion samt bastu- och ekonomibyggnader, som däremot ingår i nyproduktionsuppgifterna.

I nyproduktionsstatistiken är enheten byggåtgärder, som utöver nya byggnader även innefattar bland annat utbyggnader av befintliga byggnader. I byggnadsbeståndsstatistiken är enheten en byggnad. 

Utbyggnader och ändringsarbeten som är jämförbara med nybyggnad som gäller byggnadsbeståndet kan registreras i uppgifterna som beskriver nybyggnad för starttidpunkten för bygglovet, men under det ursprungliga färdigställningsåret för byggnaden i byggnadsbeståndsuppgifterna. Skillnader i antal mellan byggnadsbestånds- och nyproduktionsuppgifterna kan också bero på olika urplockningstidpunkter, eftersom nyproduktionsuppgifterna revideras månatligen.

Som källmaterial för statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion används det ändringsmaterial om byggnader och byggåtgärder som Syke levererar veckovis. Sådana är bland annat nya byggnader och bygglovspliktiga byggåtgärder, ändringar av byggnadernas egenskapsuppgifter samt komplettering av dessa uppgifter. Materialet grundar sig på de uppgifter som kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter lämnat till Syke, och som fastställs i lagen om befolkningsdatasystemet.

Vid definieringen av värdet för nybyggnad i volymindexet för nybyggnad används byggnadsklassvisa och områdesvisa kubikpriser för nybyggnad som producerats av Haahtela Oy samt det områdesvisa offertprisindexet för byggnad. I materialen indelas Finlands kommuner i sex dyrhetsklasser. 

Dataunderlaget för det system som gäller byggnader och bostäder utgörs av de uppgifter som samlats in av ägarna eller innehavarna av byggnader och bostäder i samband med folkräkningen år 1980 av Statistikcentralen. Datainsamlingen baserade sig på befolkningsdatalagen och en separat folkräkningsförordning.

Uppgifter i Skatteförvaltningens fastighetsregister används i statistikmaterialet för att korrigera och komplettera uppgifter. Byggnadernas egenskapsuppgifter kompletteras också med uppgifter från Aras energicertifikatregister. Flyttmaterialet som bildas med hjälp av befolkningsuppgifter används för att ange de byggnader som är färdiga och som personer har flyttat in i, men som ännu inte har färdigställts i materialet.

Statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion har ingen egen datainsamling. Statistikcentralen har avtal med dataleverantörerna om leverans av materialet veckovis och på årsnivå.

Uppgifterna för statistiken Byggnadsbeståndet och nyproduktion hämtas till Statistikcentralen veckovis.

På grund av den långsamma insamlingen av anmälningar om påbörjade byggnadsprojekt estimeras det verkliga antalet påbörjade byggnadsprojekt genom att man utnyttjar antalet kända påbörjade projekt. Detta sker med en statistisk regressionsmodell, som estimerar hur mycket påbörjade byggprojekt som är kända två månader från referensmånaden. I modellen beaktas ackumuleringen av påbörjade projekt under statistikmånaden, antalet byggåtgärder som beviljats bygglov under föregående år, kalendermånaden och byggnadernas användningsändamål. De höjningskoefficienter som används i modellen uppdateras årligen. Estimationens precision vad gäller påbörjade projekt påverkas av den årliga variationen i nyproduktionens mängd och hur snabbt uppgifterna om påbörjade projekt samlas in.

I metoden jämförs den uppskattning av det verkliga antalet påbörjade projekt som modellen har estimerat med den aktuella informationen om påbörjade byggnadsprojekt. Skillnaden mellan dessa är en uppskattning av antalet påbörjade byggnadsprojekt som ännu inte har anmälts till Syke. Bland de byggnadsåtgärderna som inte har påbörjats utses genom lottning lika många projekt som motsvarar skillnaden och dessa räknas som påbörjade. De byggprojekt som tas med i lottningen avgränsas så att byggprojekt på över 50 000 kubikmeter och över 70 nya bostäder utelämnas. Estimationen av påbörjade projekt görs månatligen för de 24 senaste månaderna och uppgifterna preciseras till högst cirka 12 månader efter den första publiceringen. Uppgifter äldre än så estimeras inte.  Vid beräkningen av volymindexet för nybyggnad används estimerade uppgifter om påbörjade byggnadsprojekt. 



För att förbättra uppgifterna om färdigställda byggnadsprojekt utnyttjas flyttanmälningar i statistiken. Byggnadsprojekten kopplas med hjälp av byggnadsbeteckningen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas flyttmaterial och nybyggnaden klassificeras som färdigbyggd om någon bor där.

Ur uppgifterna om byggnader och bostäder i befolkningsdatasystemet fås inte exakta uppgifter om vad som inte längre ska räknas med, och därför försöker Statistikcentralen gallra bort byggnader och bostäder som är gamla och i dåligt skick från statistiken över byggnadsbeståndet. Om stadigvarande invånare flyttar till en sådan byggnad som avlägsnats ur bostadsbeståndet, återförs bostaden till byggnadsbeståndet.

Uppgifter om nya objekt som byggts utan lov och ändrings- och förbättringsarbeten förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggnadsåtgärder. Samma problem gäller också för uppgifter om byggnadens utrustning och nätanslutningar, vilka kan innehålla felaktigheter. I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla. De finns bristfälligheter också i de uppgifter som börjat samlas in först efter införandet av dataunderlaget år 1980. Till exempel uppgifter om hiss, balkong och maskinell ventilation kan vara bristfälliga. Byggnadens färdigställningsår och dylika egendomsuppgifter har korrigerats vid Statistikcentralen från och med år 2017 med hjälp av uppgifter ur Skatteförvaltningens fastighetsregister.

När det gäller källmaterialet gör man logikkontroller mellan variablerna. Riktigheten hos uppgifterna kontrolleras genom separat definierade felkontroller.

Statistikcentralen

Sämhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Enligt statistiklagen ska material som lämnas ut för forskningssyften ändras till en form där statistiska enheter inte kan identifieras direkt eller indirekt. För att förhindra indirekt identifiering ska de variabler som är centrala för identifiering ändras med lämpliga statistiska dataskyddsmetoder.

Statistikcentralen har förutom ett urval använt metoder för att begränsa materialet såsom grövre klassificering av variablereller döljande av variabelvärden för en viss enhet.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Efter publiceringen är statistiken tillgänglig i statistikdatabasen StatFin. Statistik ur avgiftsbelagda databaser och på uppdrag är också tillgängliga som avgiftsbelagda tjänster.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvaliteten på statistiken bedöms i olika skeden av statistikföringsprocessen.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.