1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2015

I det följande redovisas uppgifter om röstberättigade personer i riksdagsvalet 2015 och partiernas kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 4.3.2015 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 19.3.2015. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland. Partier som fått in kandidater i riksdagen i riksdagsvalet 2011 presenteras specificerat i figurerna och i tabellerna och för dem används i analysen benämningen "Riksdagspartier". Uppgifter om övriga partiers och valmansföreningars kandidater har summerats i gruppen "Övriga".

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

1.1. Kandidater och röstberättigade efter kön

Kvinnornas andel av kandidaterna har stabiliserats på 40 procent

Vid valet uppställdes 2 146 kandidater, vilket är 169 kandidater färre än i det förra riksdagsvalet, men ändå 142 fler än i riksdagsvalet år 2007. I valet år 2011 ställde nästan alla riksdagspartier upp fler kandidater än år 2007. I detta val var det bara Svenska folkpartiet i Finland (SFP) och Kristdemokraterna i Finland som ställde upp fler kandidater än i det förra valet. SFP:s kandidater ökade med 25 procent från 83 till 104. (Tabell 1)

Tabell 1. Antal av kandidaterna efter parti i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015

 Parti Antalet kandidater
efter parti
Förändringen från
föregående val (%) 
 2007  2011  2015 2011  2015
Kandidater
totalt
2 004 2 315 2 146 15,5 -7,3
   Samlingspartiet
   SAML
225 232 214 3,1 -7,8
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
230 238 216 3,5 -9,2
   Sannfinländarna
   SAF
168 238 215 41,7 -9,7
   Centern
   i Finland
   CENT
233 233 216 0,0 -7,3
   Vänsterförbundet
   VÄNST
208 236 216 13,5 -8,5
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
202 228 208 12,9 -8,8
   Svenska folkpartiet
   i Finland
   SFP
75 83 104 10,7 25,3
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
188 191 193 1,6 1,0
   Övriga 475 636 564 33,9 -11,3

Av kandidaterna är 1 301 män och 845 kvinnor. Av riksdagspartierna ställde Sannfinländarna (35,3 %) och Centern i Finland (39,8 %) upp relativt sett minst kvinnliga kandidater i valet år 2015. Av riksdagspartierna är Sannfinländarna det enda partiet som ligger under den genomsnittliga andelen för kvinnor (39,4 %). Flest kvinnliga kandidater har Gröna förbundet (56,3 %) och Finlands Socialdemokratiska Parti (47,2 %). Bara Gröna förbundet har fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,5 procent. (Figur 1, Tabell 2)

Figur 1. Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2015, %

Figur 1. Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2015, %

Andelen kvinnor av kandidaterna har varit på samma nivå under hela 2000-talet, dvs. en aning under 40 procent. Andelen kvinnliga kandidater hos Sannfinländarna har ökat med tio procentenheter från år 2003. Trots detta är de kvinnliga kandidaternas andel hos Sannfinländarna det lägsta av alla riksdagspartier. Jämfört med förra valet har andelen kvinnliga kandidater ökat utöver hos Sannfinländarna också hos Samlingspartiet, SDP, Gröna förbundet och Kristdemokraterna.

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade och kandidater (efter parti) i riksdagsvalet 2003, 2007, 2011 och 2015, %

Parti  2003   2007   2011   2015  
Röstberättigade 51,7 51,6 51,6 51,5
Kandidater 39,8 39,9 39,0 39,4
   Samlingspartiet
   SAML
49,1 44,0 44,8 46,3
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
48,0 49,1 43,3 47,2
   Sannfinnländarna
   SAF
24,6 25,0 33,2 35,3
   Centern
   i Finland
   CENT
41,5 43,8 41,2 39,8
   Vänsterförbundet
   VÄNST
44,6 45,7 43,6 43,1
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
52,2 52,5 51,8 56,3
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
41,6 45,3 44,6 44,2
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
40,9 39,4 42,9 45,6
   Övriga 28,1 28,2 28,5 24,5

Minst kvinnliga kandidater i Vasa och Laplands valkretsar

I valet 2015 finns det minst kvinnliga kandidater i Lapplands och Vasa valkretsar, dvs. omkring 36 procent. I Vasa valkrets var de kvinnliga kandidaternas andel på samma nivå också i valen år 2007 och 2011. I Lapplands valkrets ökade de kvinnliga kandidaternas andel med ett par procentenheter jämfört med valet år 2011, men är dock tre procentenheter lägre jämfört med valet år 2007. (Figur 2, Tabell 3)

Av valkretsarna i Fasta Finland är de kvinnliga kandidaternas andel högst i Tavastlands valkrets (42,5 %). Också i Helsingfors, Egentliga Finlands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar var andelen kvinnliga kandidater över 40 procent. Av de sju kandidaterna i Ålands valkrets var fyra kvinnor, dvs. 57 procent.

I nästan alla valkretsar är majoriteten av de röstberättigade kvinnor. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets där 54,3 procent av de röstberättigade är kvinnor. I Uleåborgs och Lapplands valkretsar finns det nästan lika många röstberättigade kvinnor som män.

Bland kandidaterna är underrepresentationen av kvinnor störst i Vasa, Lapplands och Birkalands valkretsar, där andelen kvinnliga kandidater är över 14 procentenheter mindre än andelen kvinnor av de röstberättigade. I Tavastlands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar är denna skillnad minst, dvs. under 10 procentenheter.

Figur 2. Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2015, %

Figur 2. Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2015, %
Landskapet Ålands valkrets ingår inte i figuren på grund av få kandidater

Tabell 3. Andel kvinnor av kandidater efter valkrets i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, % 1)

Valkrets  Andelen kvinnor
av kandidater (%)  
  2007   2011 2015  
Hela landet 39,9 39,0 39,4
Helsingfors 40,8 40,8 41,3
Nyland 42,6 40,9 39,6
Egentliga Finland 39,6 40,3 41,0
Satakunta 37,4 40,2 38,1
Tavastland 39,0 38,6 42,5
Birkaland 44,1 36,7 37,4
Sydöstra Finland 37,1 36,3 38,9
Savolax-Karelen 41,0 40,7 38,1
Vasa 36,1 36,1 35,9
Mellersta Finland 37,9 41,8 40,9
Uleåborg 37,2 38,5 40,6
Lappland 38,6 33,3 35,6
1) Landskapet Ålands valkrets ingår inte i tabellen på grund av få kandidater

En tredjedel av kandidaterna uppställda också år 2011

Drygt en tredjedel av kandidaterna i riksdagsvalet år 2015 var också uppställda som kandidater i valet år 2011 och ungefär 15 procent var uppställda både i valet år 2011 och år 2007. Av riksdagspartierna har SDP (45,8 %) och Sannfinländarna (42,8 %) den största andelen samma kandidater som i det förra valet. Den minsta andelen samma kandidater har SFP (26,9 %) och Kristdemokraterna (29,0 %). SFP och Kristdemokraterna är de enda partierna där antalet kandidater ökade jämfört med det förra valet, SFP med t.o.m. en fjärdedel.

Figur 3. Andel samma kandidater (efter parti) i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, % av partiets kandidater

Figur 3. Andel samma kandidater (efter parti) i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, % av partiets kandidater

1.2. Åldersstruktur

Kandidaterna i genomsnitt 4,5 år yngre än de röstberättigade

De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är 46,1 år och de kvinnliga kandidaternas 45,2 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt ungefär sex år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna är något under tre år yngre. De röstberättigades genomsnittliga ålder har stigit med något under ett år från föregående riksdagsval. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,9 år och kvinnornas 51,5 år.

Kandidaternas åldersstruktur avviker från de röstberättigades (figurerna 4 och 5). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid. Pyramiden för de röstberättigade är jämntjock ända till 70-åringarna och efter det minskar åldersklasserna kraftigt. I kandidaternas pyramid är majoriteten i alla ålderklasser män, dessutom saknas både de yngsta och de äldsta åldersklasserna. Flest manliga kandidater finns bland 30–34-åringarna och bland 50–54-åringarna. De kvinnliga kandidaternas tyngdpunkt ligger däremot i åldersklasserna 35–39-åringar och 45–54-åringar.

Figur 4. Röstberättigades åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla röstberättigade

Figur 4. Röstberättigades åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla röstberättigade

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla kandidater

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2015, % av alla kandidater

Kristdemokraternas kandidater de äldsta

Bland riksdagspartierna har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: kandidaternas genomsnittliga ålder är 49,7 år och andelen kandidater som fyllt 65 år är 12,2 procent. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av Gröna förbundets kandidater är omkring en tredjedel yngre än 35 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 40,6 år. Av alla kandidater är omkring en fjärdedel yngre än 35 år och omkring tio procent 65 år eller äldre. (Figur 6, Tabell 4)

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i riksdagsvalet 2015, %

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 4. Kandidaternas genomsnittsålder efter kön och parti i riksdagsvalet 2015, %

Parti  Totalt   Män   Kvinnor  
Röstberättigade 50,3 48,9 51,5
Kandidater 45,8 46,1 45,2
   Samlingspartiet
   SAML
45,5 46,5 44,3
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
44,6 45,6 43,5
   Sannfinländarna
   SAF
47,3 48,6 44,9
   Centern
   i Finland
   CENT
47,1 48,1 45,5
   Vänsterförbundet
   VÄNST
43,3 43,6 42,8
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
40,6 40,8 40,4
   Svenska    folkpartiet
   i Finland
   SFP
44,5 45,4 43,3
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
49,7 50,4 48,9
   Övriga 47,0 45,7 51,0

1.3. Utländsk bakgrund

Svenska folkpartiet har flest kandidater med främmande modersmål

Relativt sett finns det något fler personer med ett främmande språk som modersmål bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Av kandidaterna har 2,2 procent ett främmande modersmål, medan 1,7 procent av de röstberättigade har ett främmande språk som modersmål (tabell 5). Jämfört med riksdagsvalet år 2011 har andelen kandidater med ett främmande modersmål minskat något, även om andelen personer med främmande modersmål har ökat bland de röstberättigade. Över hälften av kandidaterna med ett främmande modersmål kandiderar i Helsingfors eller Nylands valkrets.

Också när det gäller svenskspråkiga är andelen kandidater något fler än andelen röstberättigade. Av de röstberättigade har 5,3 procent svenska som modersmål och av kandidaterna 6,6 procent. I Fasta Finland har de svenskspråkiga kandidaterna koncentrerats till Vasa, Nylands och Helsingfors valkretsar.

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter språk i riksdagsvalet 2015, %

Kön  Röstberättigade  Kandidater 
Totalt  Finska,
samiska  
Svenska   Annat
språk  
Totalt  Finska,
samiska  
Svenska   Annat
språk  
Totalt 100,0 92,9 5,3 1,7 100,0 91,3 6,6 2,2
  Män 100,0 92,9 5,5 1,6 100,0 91,4 6,4 2,2
  Kvinnor 100,0 92,9 5,2 1,9 100,0 91,1 6,9 2,0

Flest kandidater med främmande modersmål har SFP, nästan fem procent, och SDP 3,2 procent (figur 7). Minst kandidater med främmande modersmål har däremot Sannfinländarna och Samlingspartiet, dvs. mindre än en procent av alla kandidater.

Figur 7. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2015, %

Figur 7. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2015, %

Av kandidaterna är 2,5 procent av utländsk härkomst

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Till personer med utländsk härkomst räknas personer vars båda föräldrar (eller enda förälder) är födda utomlands. I riksdagsvalet 2015 är 2,5 procent av kandidaterna av utländsk härkomst och av röstberättigade något under två procent. Andelen personer med utländsk härkomst har ökat något både bland kandidaterna och de röstberättigade. Andelen personer av utländsk härkomst av alla personer bosatta i Finland är dock större eftersom bara finska medborgare är röstberättigade och får kandidera i riksdagsval. Av befolkningen som var bosatt i Finland år 2007 hade 3,5 procent utländsk härkomst och i slutet av år 2014 var andelen 5,5 procent.

Figur 8. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, %

Figur 8. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i riksdagsvalen 2007, 2011 och 2015, %
I fråga om befolkningen bosatt i Finland är den senaste uppgiften från i slutet av år 2014

Av riksdagspartierna har SFP (3,8 %), SDP (3,2 %) och Vänsterförbundet (2,8 %) flest kandidater med utländsk härkomst. Av partierna utanför riksdagen har omkring sex procent av Finlands Kommunistiska Partis kandidater och något över tre procent av Självständighetspartiets kandidater utländsk härkomst. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kandidater med utländsk härkomst, dvs. något under en procent av kandidaterna. (Figur 9)

Figur 9. Andel personer med utländsk härkomst efter parti i riksdagsvalet 2015, %

Figur 9. Andel personer med utländsk härkomst efter parti i riksdagsvalet 2015, %

1.4. Utbildningsnivå

Riksdagskandidaterna har allt högre utbildning

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Nästan hälften av kandidaterna har högskoleexamen, men bara omkring 20 procent av de röstberättigade. Av alla kandidater har 9,6 procent bara utbildning på grundnivå, men av de röstberättigade är andelen 27,3 procent. (Figur 10, Tabell 6)

Kandidaternas utbildningsnivå har stigit för varje val. I valet år 2007 hade omkring 14 procent av kandidaterna enbart utbildning på grundnivå, i valet år 2015 är andelen något under tio procent. På motsvarande sätt har andelen kandidater som avlagt högskoleexamen stigit med omkring tio procentenheter från valet år 2007, dvs. från 39,4 procent till 48,7 procent.

Högst utbildade är Samlingspartiets kandidater, av dem har 55 procent högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Andelen kandidater som avlagt examen på denna nivå är lägst hos Vänsterförbundet (22,2 %) och Sannfinländarna (23,7 %).

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2015, %

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2015, %

 Parti Totalt  Grund-
nivå  
Mellan-
nivå   
Lägsta
högre
nivå   
Lägre
högsk.
nivå   
Högre
högsk.nivå,
forsk.utb.   
Röstberättigade 100,0 27,2 42,2 10,7 10,3 9,6
Kandidater 100,0 9,1 33,3 8,6 16,6 32,4
   Samlingspartiet
   SAML
100,0 5,1 14,0 13,1 12,6 55,1
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
100,0 1,4 21,7 1,9 23,2 51,7
   Centern
   i Finland
   CENT
100,0 2,8 22,0 12,1 15,0 48,1
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
100,0 7,8 27,6 9,4 14,1 41,1
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
100,0 7,7 29,8 3,8 18,3 40,4
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
100,0 6,0 33,3 8,8 19,9 31,9
   Sannfinnländarna
   SAF  
100,0 5,6 36,7 15,3 18,6 23,7
   Vänsterförbundet
   VÄNST
100,0 8,3 39,8 5,6 24,1 22,2
   Övriga 100,0 19,5 48,2 7,2 11,8 13,3

1.5. Arbetsmarknadsställning

Största delen av kandidaterna i arbetslivet

Största skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades huvudsakliga verksamhet är andelarna sysselsatta och pensionärer. Den senaste statistiska uppgiften är från slutet av år 2013. Av alla röstberättigade var något över hälften sysselsatta, medan över 70 procent av kandidaterna var sysselsatta. Bland de röstberättigade är pensionärerna däremot betydligt fler än bland kandidaterna, dvs. omkring 30 procent. Av kandidaterna är var tionde pensionär. Skillnaden beror till största delen på åldersstrukturen. Av kandidaterna har mindre än 10 procent fyllt 65 år, medan motsvarande andel bland de röstberättigade är 26 procent. Om man jämför kandidaterna med röstberättigade som är under 65 år minskar skillnaden mellan kandidater och röstberättigade.

Nästan 90 procent av Centerns och SDP:s kandidater är sysselsatta. Också av Samlingspartiets, Gröna förbundets och Sannfinländarnas kandidater är mer än 80 procent sysselsatta. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet (73,1 %) den minsta andelen sysselsatta av kandidaterna. Pensionärernas andel är synnerligen stor bland kandidaterna utanför riksdagspartierna. Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna och SFP flest pensionärskandidater. (Figur 11, Tabell 7)

Det finns ungefär lika mycket studerande och arbetslösa bland både röstberättigade och kandidater. Vänsterförbundet och Gröna förbundet har det största antalet studerande bland kandidaterna och Vänsterförbundet och Sannfinländarna det största antalet arbetslösa.

Figur 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

Figur 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

Tabell 7. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

 Parti Totalt  Sysselsatta   Arbetslösa    Studerande    Pensionärer    Övriga   
Röstberättigade 100,0 52,4 7,1 7,0 29,9 3,7
Röstberättigade,
18–64-åriga
100,0 69,9 9,6 9,5 6,5 4,5
Kandidater 100,0 72,2 7,7 7,3 10,0 2,9
   Centern
   i Finland
   CENT
100,0 89,7 1,4 4,7 3,7 0,5
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
100,0 88,4 3,2 3,7 3,7 0,9
   Samlingspartiet
   SAML
100,0 84,6 1,9 5,1 7,0 1,4
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
100,0 80,2 4,8 11,1 1,0 2,9
   Sannfinnländarna
   SAF 
100,0 79,5 9,8 2,8 6,0 1,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
100,0 77,1 4,7 4,2 10,4 3,6
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
100,0 74,0 4,8 8,7 8,7 3,8
   Vänsterförbundet
   VÄNST
100,0 73,1 102 11,6 4,2 0,9
   Övriga 100,0 46,2 14,9 9,9 23,1 5,9

Högsta relativa sysselsättningstal bland Centern, SDP:s och Samlingspartiets kandidater

Det relativa sysselsättningstalet beskriver de sysselsattas andel av befolkningen i en viss ålder, oftast används åldersklassen 15–64 år. Här har det relativa sysselsättningstalet beräknats på basis av 18–64-åringar. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är 69,6 procent (figur 12). Kandidaternas sysselsättning ligger på en klart högre nivå. Det relativa sysselsättningstalet för alla kandidater är 77,1 procent. Det högsta relativa sysselsättningstalet har Centerns, SDP:s och Samlingspartiets kandidater: omkring 90 procent. Det lägsta relativa sysselsättningstalet av riksdagspartierna har Vänsterförbundet, 74,4 procent.

Kvinnornas sysselsättning ligger oftast på en högre nivå. De röstberättigade kvinnornas relativa sysselsättningstal är 3,7 procentenheter högre än männens och de kvinnliga kandidaternas 4,1 procentenheter högre än de manliga kandidaternas. Det finns dock skillnader mellan partierna. Kvinnornas relativa sysselsättningstal är högre än männens bland Samlingspartiets, Sannfinländarnas och Centerns kandidater. Det relativa sysselsättningstalet för Samlingspartiets kvinnliga kandidater är allra högst, nästan 96 procent.

Figur 12. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) relativa sysselsättningstal i riksdagsvalet 2015, de sysselsattas andel av 18–64-åringar (%)

Figur 12. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) relativa sysselsättningstal i riksdagsvalet 2015, de sysselsattas andel av 18–64-åringar (%)

En stor del av de sysselsatta är tjänsteman

Av de sysselsatta kandidaterna är ungefär 70 procent tjänstemän. Av de röstberättigade sysselsatta hör omkring 58 procent till denna grupp. Flest tjänstemän finns det bland Kristdemokraternas och SFP:s kandidater (omkring 80 procent). I alla riksdagspartier är tjänstemännens andel av kandidaterna större än tjänstemännens andel av de röstberättigade. Däremot finns det klart färre tjänstemän som kandidater för partier utanför riksdagen och för valmansföreningar. (Figur 13)

Av de röstberättigade är var tionde företagare, av kandidaterna något fler (13 %). Flest kandidater med företagarbakgrund har Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna. Av de röstberättigade är 29 procent arbetare till sin socioekonomiska ställning. Av kandidaterna hör en betydligt mindre andel till den här gruppen (12,9 %). Flest arbetare finns det bland Vänsterförbundets och SDP:s kandidater. Andelen arbetare av kandidaterna utanför riksdagspartierna ligger mycket nära andelen av de röstberättigade.

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i riksdagsvalet 2015, %

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i riksdagsvalet 2015, %

Staten sysselsätter fler kandidater än röstberättigade

Av de kandidater som är med i arbetslivet arbetar 45 procent inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn arbetar ungefär lika många av de röstberättigade och av kandidaterna. Däremot sysselsätter den statliga sektorn betydligt fler riksdagskandidater än röstberättigade. Då omkring sex procent av alla röstberättigade arbetar inom staten, är kandidaternas andel nästan en femtedel. Förklaringen är till stor del att det bland kandidaterna finns 159 sittande riksdagsledamöter, vars arbetsgivarsektor är staten. Om man granskar enbart de kandidater som för närvarande inte är riksdagsledamöter så accentueras andelen löntagare inom den statliga sektorn också i det fallet: av de nya kandidaterna arbetar 10,6 procent inom staten. (Figur 14)

Det finns mycket stora partivisa variationer i fråga om kandidaternas arbetsgivarsektor. Den största andelen kandidater som arbetar inom den statliga sektorn har Sannfinländarna (32,2 %) och den minsta Kristdemokraterna (9,2 %). Inom den kommunala sektorn arbetar flest kandidater för Gröna förbundet (36,3 %) och inom den privata sektorn flest kandidater för Vänsterförbundet (52,1 %). Den största andelen företagare bland kandidaterna har för sin del Samlingspartiet (19,8 %) och Centern (18,3 %).

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i riksdagsvalet 2015, %

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i riksdagsvalet 2015, %

1.6. Familjeställning

Av de röstberättigade är en fjärdedel ensamboende, av kandidaterna en femtedel

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i familj och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras naturligtvis redan av det faktum att kandidaternas åldersstruktur är yngre än de röstberättigades. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma.

Av alla röstberättigade är nästan en fjärdedel till sin familjeställning föräldrar i familjer med två makar. Fyra procent av alla röstberättigade är ensamförsörjare. Omkring 33 procent av de röstberättigade är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 25 procent är ensamboende utan familj och omkring åtta procent är hemmaboende vuxna barn som bor med sina föräldrar. Återstående omkring fem procent är utan familj som bor tillsammans med andra, är bostadslösa eller hör till anstaltsbefolkningen.

Flest kandidater som till sin familjeställning är föräldrar i familjer med två makar finns bland Samlingspartiets och Centerns kandidater. Av båda partiernas kandidater hör omkring hälften till den här gruppen. Det minsta antalet föräldrar som räknas till gifta/sambor med barn finns bland Vänsterförbundets kandidater. Av alla kandidater är 5,6 procent ensamförsörjare. Flest ensamförsörjare finns bland SDP:s och Gröna förbundets kandidater, något över sju procent. (Figur 15, Tabell 8)

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i riksdagsvalet 2015, %

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i riksdagsvalet 2015, %

Flest vuxna barn som bor med sina föräldrar finns för sin del bland SFP:s (13,5 %) och Centerns (8,4 %) kandidater. Flest ensamboende kandidater utan familj har Vänsterförbundet och Sannfinländarna, dvs. omkring en femtedel.

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i riksdagsvalet 2015, %

Parti  Gift/sambo
med barn  
Ensam-
förs.   
Par utan
barn   
Ensam-
boende  
Hemma-
boende
barn  
Annan 
Röstberättigade 25,1 4,0 33,5 24,4 7,8 5,2
Kandidater 39,2 5,6 24,2 20,5 5,2 5,1
   Samlingspartiet
   SAML
51,4 6,1 20,1 12,6 6,1 3,7
   Centern
   i Finland
   CENT
50,0 6,5 17,8 15,4 8,4 1,9
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
46,3 7,4 25,0 16,2 4,2 0,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
45,3 3,1 32,8 10,9 3,1 4,7
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
44,0 7,2 23,7 14,5 4,3 6,7
   Sannfinnländarna
   SAF 
42,8 6,5 24,7 19,5 2,8 3,7
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
42,3 5,8 19,2 14,4 13,5 4,8
   Vänsterförbundet
   VÄNST
40,3 5,1 25,0 20,4 3,2 6,0
   Övriga 21,3 4,4 25,7 33,9 5,1 9,6

Av alla röstberättigade är 44 procent gifta och 15 procent samboende. Av kandidaterna är omkring hälften gifta och 14 procent samboende. Kristdemokraternas kandidater skiljer sig mest från väljarna, eftersom 75 procent av dem är gifta. Den lägsta andelen gifta kandidater har Gröna förbundet (46,2 %) och Vänsterförbundet (49,1 %). Flest samboende finns för sin del bland Gröna förbundets och SDP:s kandidater.


1.7. Antalet barn

Flest barn bland Kristdemokraternas kandidater

Även om en stor del av de röstberättigade och också många av kandidaterna för närvarande inte har samma vardag som barnfamiljerna, betyder det inte att de saknar erfarenhet av en sådan vardag. Av de röstberättigade har något under 35 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn, av kandidaterna åter är omkring 30 procent helt barnlösa. Andelen kandidater utan barn är minst hos Kristdemokraterna, bara omkring 20 procent. (Figur 16)

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i riksdagsvalet 2015, %

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i riksdagsvalet 2015, %

I genomsnitt har de kvinnliga kandidaterna 1,8 barn och de manliga 1,7 barn (Figur 17). De röstberättigade kvinnorna har i genomsnitt 1,6 barn och de manliga 1,4 barn. I siffrorna ingår personens alla biologiska och adopterade barn oberoende av barnets ålder eller om barnet bor hemma.

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i riksdagsvalet 2015

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i riksdagsvalet 2015

1.8. Inkomstnivå

Samlingspartiets och Centerns kandidater har de högsta inkomsterna

I det följande granskas kandidaterna och de röstberättigade utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2013. Som inkomstbegrepp används disponibla penninginkomster. Med inkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Medianen för kandidaternas och för alla röstberättigades disponibla penninginkomster är 28 290 euro respektive 20 390 euro (figur 18). Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 40 procent större än de röstberättigades.

Den största skillnaden jämfört med de röstberättigade finns bland Samlingspartiets och Centerns kandidater, vars disponibla penninginkomst är mer än dubbelt så stor jämfört med de röstberättigade. Också SDP:s och SFP:s kandidater har inkomster som är omkring 70 procent större än de röstberättigades. Av riksdagspartierna ligger de disponibla penninginkomsterna för Vänsterförbundets kandidater, dvs. 26 600 euro, närmast väljarkårens inkomster.

Figur 18. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (efter parti) disponibla penninginkomster i riksdagsvalet 2015, € per år

Figur 18. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (efter parti) disponibla penninginkomster i riksdagsvalet 2015, € per år

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en omkring 422 500 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 37 900 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 300 euro.

Av alla kandidater hör 30 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets, Centerns, SFP:s, SDP:s och Sannfinländarnas kandidater. Av dem hör över 40 procent till den högsta decilen, av Samlingspartiets och Centerns kandidater rentav nästan 60 procent. (Figur 19 och 20, Tabell 9)

Figur 19. Kandidater som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Figur 19. Kandidater som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör något färre hit, omkring nio procent. Av kandidaterna för partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar hör 16,6 procent till den lägsta inkomstdecilen och av SFP:s kandidater 10,7 procent. SDP har den minsta andelen kandidater i den lägsta inkomstdecilen, dvs. bara 2,3 procent av kandidaterna.

Figur 20. Kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Figur 20. Kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Tabell 9. Andelar för kandidater som hör till den högsta och lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2015, % av partiets kandidater

Parti  Högsta inkomstdecilen Lägsta inkomstdecilen
Totalt  Män   Kvinnor  Totalt  Män  Kvinnor
Kandidater
totalt
30,9 30,6 31,3 8,6 9,6 7,0
   Samlingspartiet
   SAML
58,9 60,0 57,6 3,3 4,3 2,0
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
42,1 40,4 44,1 2,3 2,6 2,0
   Sannfinländarna
   SAF
40,9 43,9 35,5 4,2 5,0 2,6
   Centern
   i Finland
   CENT
58,8 63,8 51,2 5,1 6,9 2,3
   Vänsterförbundet  
   VÄNST
20,8 26,0 14,0 6,5 6,5 6,5
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
27,1 28,9 25,6 8,7 7,8 9,4
   Svenska folkpartiet
   i Finland
   SFP
42,7 44,8 40,0 10,7 13,8 6,7
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
25,4 24,8 26,1 7,8 7,6 8,0
   Övriga 6,3 6,6 5,1 16,6 16,3 17,5

Källa: Riksdagsvalet 2015, kandidat uppställning, bakgrund analys av röstberättigade och kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 10.4.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. uppställning av kandidater 2015, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2015 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.4.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2015/01/evaa_2015_01_2015-04-10_kat_001_sv.html