Datasekretess

Datasekretess är en central grundprincip inom statistikväsendet, med vilken man strävar efter att säkra uppgiftslämnarnas förtroende och att få pålitlig primärinformation. Att värna om datasekretess är en förutsättning för förtroendet som Statistikcentralen behöver för insamling av uppgifter. För att Statistikcentralens statistik ska vara pålitlig måste man för framställningen av statistik få så pålitlig och täckande primärinformation som möjligt. Detta lyckas bara om uppgiftslämnarna kan lita på att uppgifterna som berör dem bearbetas ändamålsenligt och genom att värna om datasekretess.

Kraven på datasekretess begränsar vilka uppgifter som kan samlas in, hur uppgifterna får bearbetas och i vilken form de kan publiceras. Förordningarna om datasekretess som berör statistikväsendet ingår i statistiklagen, personuppgiftslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt i EU:s statistiklag.

Statistiklagen förutsätter att uppgiftslämnarnas identifikationsuppgifter, såsom namn och personbeteckning, inte insamlas eller lagras, om det inte är nödvändigt för framställningen av statistiken. Det är vanligen nödvändigt i sådana fall då identifikationsuppgifterna behövs för att de insamlade uppgifterna ska kunna slås samman med andra uppgifter. Användning av personbeteckning är i sådana fall berättigat också enligt personuppgiftslagen.

Sekretess och utlämnande av uppgifter

Allt primärmaterial som samlas in för statistik sparas av Statistikcentralen. En del av materialet har fåtts från olika register och en del har Statistikcentralen samlat in med enkäter och intervjuer. Alla uppgifter som samlats in för statistiska ändamål är sekretessbelagda. Undantag utgörs endast av de uppgifter som allmänt beskriver statens och kommunernas verksamhet och produktion av offentliga tjänster samt uppgifter i företags- och arbetsställeregistret.

Sekretess innebär att uppgifterna ska skyddas mot missbruk i alla skeden av framställning av statistik, att identifikationsuppgifterna ska raderas genast då de inte längre behövs och att statistik ska publiceras så att man inte kan identifiera berörda individer.

Statistikcentralen får bara lämna ut sekretessbelagda uppgifter för vetenskapliga undersökningar som gäller samhällsförhållanden och för statistiska utredningar och bara i sådan form att det inte direkt går att identifiera enskilda personer eller företag. Uppgifter om ålder, kön, socioekonomisk ställning, yrke och utbildning kan lämnas ut för forsknings- och statistikändamål också med identifikationsuppgifter. Sekretessbelagda uppgifter kan aldrig lämnas ut för administrativt beslutsfattande, tillsyn, rättegångar eller något annat motsvarande ändamål.

Vid intervjuundersökningar tillämpas en princip som baserar sig på ett sk. informationsbaserat godkännande: intervjupersonen ska före intervjun informeras om ändamålet med uppgifterna. Insamlade uppgifter får bara användas för de ändamål intervjupersonen har informerats om. När intervjuer görs som underleverans för andra forskningsinstitut följer man samma princip.

Statistikcentralen har en statistiketisk nämnd som ger utlåtanden i principiellt betydande fall när det gäller utlämning av uppgifter och tillämpning av statistiklagen.

Dela