Kort metodbeskrivning

Offentlig sektor

Till den offentliga sektorn, dvs. offentliga samfund, hör enligt ENS95 staten, delstater, kommuner och socialförsäkringen. I Finland räknas staten, kommunerna och samkommunerna, Ålands landskapsstyrelse och socialförsäkringen till offentliga samfund. Sektorbegreppet är det samma då både finansiellt sparande och skuld statistikförs.

I Finland räknas inte statliga och kommunala affärsverk till den statliga och kommunala sektorn. Till den statliga sektorn räknas förutom budgetekonomin fonder utanför budgeten.

Till socialförsäkringen i Finland räknas de enheter som sköter den sociala trygghet som den offentliga makten reglerar. Dylika är enheter som står för grundtryggheten, såsom Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassor; obligatoriska arbetspensionsbolag, pensionsstiftelser, pensionskassor samt offentliga anstalter (t.ex. Kommunernas pensionsförsäkring). Arbetspensionsanstalter definierades i statistikföringen som en del av den offentliga sektorn i Finland efter särskilt beslut av EU-kommissionen i januari 1997.

Frivilliga pensionskassor och -stiftelser räknas inte som arbetspensionsanstalter. Först fr.o.m. statistikåret 2000 kunde dessa s.k. A-pensionsstiftelser och -kassor samt A-delarna av AB-pensionsstiftelser och -kassor skiljas från arbetspensionsanstalternas uppgifter i både underskotts- och skuldstatistikföringen enligt nationalräkenskaperna. Förändringen påverkade i liten grad både EMU-underskottet och -skulden.

EMU-underskott

EMU-underskottet motsvarar offentliga samfunds finansiella sparande som räknats i nationalräkenskaperna, med undantag av nettoavgifter med anknytning till swapavtal och framtida räntesänkningsavtal som bokförs i EMU-underskottsrapporteringen som ränteutgifter (underskott) och i nationalräkenskaperna som förändringar i finansiella derivatskulden (påverkar inte underskottet). I de finska nationalräkenskaperna ovannämnda avgifter eliminerats från statens ränteutgifter från och med år 2003. Det rapporterade EMU-underskottet svarar direkt mot underskottet i nationalräkenskaperna före år 2003.

Budgetunderskott och finansiellt sparande

Man avser man med budgetunderskott i Finland nettofinansieringsbehov efter kassakalkylen i statsekonomin. Begreppet omfattar budgetekonomin och det räknas som differens av alla statliga inkomster och utgifter före upplåningar och amorteringar.

Nettofinansieringsbehovet ger oss över/underskott enligt nationalräkenskaperna, dvs. finansiellt sparande, via flera korrigeringsposter. Poster som i nationalräkenskaperna representerar finansiella transaktioner (förändringar i fordringar och skulder) såsom kreditgivning, mottagna återbetalningar av lån eller andra finansplaceringar, får inte påverka finansiellt sparande.

Mer slumpmässiga justeringsposter är emissions- eller kursvinster eller -förluster som förekommer i statsbudgeten som inkomst eller utgift till den del de inte räknas till räntor enligt räkenskaperna. Skillnad i budgetkalkylen förorsakas också av bokföringen av skatter, stöd och räntor som delvis redovisas avvikande från kontantprincipen (på bokföringsmässiga grunder eller korrigerad efter datering) samt andra mer slumpmässiga bokförings- eller dateringsskillnader.

EMU-skuld

Till EMU-skulden räknas skuldebrevslån, masskuldebrevslån, kortfristiga värdepapper, andra kortfristiga lån samt sedlar och mynt som de offentliga samfunden fått från andra sektorer inom ekonomin och från utlandet. Det skuldbegrepp som används som EMU-kriterium avviker från ENS95 gällande både värde och täckning. I finansieringsräkenskaperna efter ENS95 värderas de finansiella tillgångarna och skulderna enligt marknadsvärdet, däremot värderas EMU-skulden enligt det nominella värdet. Av de finansiella objekten efter ENS95 beaktas inte finansiella derivat, handelskrediter och övertagna skulder i lånestocken, men de tas i betraktande som poster som påverkar skuldförändringen.

Alla uppgifter som påverkar skuldförändringen presenteras som konsoliderade. En skuld i utländsk valuta statistikförs i valutor enligt swap-avtalet och inte i den ursprungliga valuta lånet lyfts. Endast värdet på de mynt som är i omlopp statistikförs som statlig skuld i sedlar och mynt och inte hela statens myntansvar.

Termer

Offentliga samfund = staten, de lokala myndigheterna och socialförsäkringen.

Statsekonomi = budgetekonomi och fonder utanför budgeten.

EMU-underskott = Offentliga samfunds finansiella sparande.

Finansiellt underskott = Finansiellt sparande.

Budgetunderskott = (här) nettofinansieringsbehov enligt budgetkalkylen i statsfinanserna.

EMU-skuld = offentliga samfunds konsoliderade nominala bruttoskuld.

Bruttoskuld = finansiella tillgångar (förmögenhet) påverkar inte skulden.

ENS95 = "Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995", EU:s handbok som styr utarbetningen av ekonomisk statistik, togs i bruk i underskottsrapporteringen år 2000.


Senast uppdaterad 24.1.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2004, Kort metodbeskrivning . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2004/jali_2004_2006-03-31_men_001_sv.html