4. Material och klassificeringar

Sysselsättningsstatistiken är en årsstatistik som producerar regionvisa uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet och sysselsättning. Individpopulationen i statistiken består av den befolkning som årets sista dag är fast bosatt i Finland. Uppgifterna baserar sig i huvudsak på administrativa register och statistiskt material. Uppgifterna på enhetsnivå i sysselsättningsstatistiken är sekretessbelagda enligt statistiklagen. Uppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade regionindelningar samt efter postnummerområde.

Uppgifter som produceras i statistiken gäller bl.a. befolkningens huvudsakliga verksamhet, näringsgrensfördelning, yrkesställning, antalet arbetsplatser, arbetsplatsens läge, uppgifter om befolkningens och arbetskraftens utbildning och inkomster.

Statistiken produceras årligen. Referenstidpunkt för statistiken är årets sista vecka, men statistiken omfattar också ackumulerade uppgifter för statistikåret (t.ex. uppgifter om inkomster, arbets- och arbetslöshetsmånader).

Sysselsättningstatistiken produceras med alla regionala indelningar som bygger på kommunindelning, såsom hela landet, län, landskap, ekonomisk region och kommun. Uppgifterna kan också framställas efter postnummerområde samt enligt koordinatbaserade indelningar, t.ex. kommunernas delområdesindelningar. Utöver de regionala indelningarna används i statistiken indelning efter bl.a. näringsgren, sektor, yrke, utbildning och socioekonomisk ställning.

Statistiken bygger på omkring 40 olika administrativa och statistiska material. De viktigaste datakällorna är Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem, Skatteförvaltningens register, Pensionsskyddscentralens, Statskontorets och Kevas material om anställningsförhållanden, Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister, Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens register över pensionstagare, arbetsministeriets register över arbetssökande, Statistikcentralens examensregister, Statistikcentralens register över studerande samt Huvudstabens beväringsregister. Dessutom genomförs blankettenkäter riktade till företag med flera arbetsställen och till kommunernas medlemssamfund.

Förhandsuppgifterna färdigställs omkring 12 månader efter referenstidpunkten. De slutliga uppgifterna om befolkningens huvudsakliga verksamhet och yrkesställning färdigställs omkring 18 månader och övriga uppgifter 22 månader efter referenstidpunkten. Uppgifter är tillgängliga fr.o.m. år 1987.

Arbetskraftsundersökningen (Labour Force Survey) samlar in statistikuppgifter om deltagande i arbete, sysselsättning och arbetslöshet samt verksamhet bland personer utanför arbetskraften gällande befolkningen i åldern 15–74 år. Datainsamlingen baserar sig på ett slumpmässigt urval som görs två gånger om året ur Statistikcentralens befolkningsdatabas. Det månatliga urvalet består av omkring 12 000 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Utgående från de uppgifter som intervjupersonerna lämnar skapas en bild av verksamheten bland hela befolkningen i åldern 15–74 år. I samband med arbetskraftsundersökningen görs också en s.k. "ad hoc-modul", vars ämne varierar från år till år.

Arbetskraftsundersökningen producerar månatliga, kvartalsvisa och årliga uppgifter bl.a. om sysselsättning, arbetslöshet, olika anställningsförhållanden, arbetstider och arbetsinsats. Också verksamheten bland befolkningen utanför arbetskraften utreds. Uppgifterna erhålls efter kön, utbildning, ålder och region. Dessutom innehåller arbetskraftsundersökningen uppgifter som årligen ska rapporteras om hushållens sysselsättning. Merparten av uppgifterna är sådana uppgifter som krävs enligt EU-förordning. Primärmaterialet är sekretessbelagt.

Datainsamlingen baserar sig på ett slumpmässigt urval som görs två gånger om året ur Statistikcentralens befolkningsdatabas. Urvalets storlek är omkring 12 000 personer per månad. Uppgifterna samlas in med hjälp av datorstödda telefonintervjuer. Samma svarsperson intervjuas sammanlagt fem gånger. Månads-, kvartals- och årsuppgifter är tillgängliga fr.o.m. år 1959. Enhetliga tidsserier enligt den internationella arbetsorganisationen ILO:s definitioner finns tillgängliga fr.o.m. år 1989.

Klassificeringar som använts är näringsgrensindelningen (TOL 2002), yrkesklassificeringen 2001, klassificeringen av socioekonomisk ställning 1989 och utbildningsklassificeringen 1997, Regionindelningar: storområde, regionförvaltningsverk (RFV) och närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM), landskap.

Resultaten från arbetskraftsundersökningen innehåller en skevhet som beror på urvalsundersökningen och som är desto större ju mindre yrkesgrupp det är fråga om. De personer som är verksamma i kulturyrken har här sammanslagits till grupper vars storlek är omkring 10 000 personer. Då är estimatets medelfel omkring 4 procent.


Källa: Kulturstatistik 2015, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 31.8.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2015, 4. Material och klassificeringar . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 9.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2015/01/klt_2015_01_2016-08-31_kat_004_sv.html