1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2017

I det följande granskas röstberättigade och personer som partierna ställt upp som kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 22.2.2017 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 9.3.2017. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

I följande granskning har bara riksdagspartierna specificerats. Övriga partiers kandidater och valmansföreningarnas kandidater presenteras som en enda klass ”Övriga”.

1.1. Sammandrag

Antalet kandidater sjunker, medelåldern stiger

Antalet kandidater i kommunalval har redan länge varit på nedåtgående. I det här kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater, vilket är 3 500 färre än år 2012 och 6 100 färre än i valet år 2000. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än förra gången. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater, även om också dess kandidatantal har minskat från tidigare år.

Av kandidaterna har andelen kvinnor redan länge legat på omkring 40 procent. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är omkring 58 procent kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kvinnliga kandidater, 25 procent av kandidaterna.

Kandidaterna är i genomsnitt något under ett år yngre än de röstberättigade. Kandidaternas genomsnittsålder har dock stigit snabbare än de röstberättigades. Fr.o.m. år 2000 har genomsnittsåldern stigit med 3,6 år. Inom samma tid har de röstberättigades genomsnittsålder stigit med något under tre år.

Hälften av kandidaterna uppställda också i föregående val

Av alla kandidater var över hälften uppställda också i kommunalvalet år 2012 och i båda valen i huvudsak som kandidat för samma parti. Det parti som förnyat sin kandidatlista allra mest från föregående val är Gröna förbundet. Av partiets kandidater var 60 procent inte uppställda i föregående kommunalval.

Av kandidaterna är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater. Av riksdagsledamöterna ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet.

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av invånare ställts upp av Centern. I större kommuner, med mer än 100 000 invånare, är kandidaternas fördelning på parti betydligt jämnare och inget parti har en andel på mer än 20 procent av kandidaterna.

Underrepresentation av kandidater med utländsk bakgrund

Jämfört med de röstberättigade är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade bland kandidaterna. Personer med utländsk bakgrund, dvs. personer vars båda föräldrar är födda utomlands, utgör något under sex procent av de röstberättigade och något över två procent av kandidaterna. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (4,2 %) och minst Centern (1,2 %).

Sett till modersmål är resultatet likadant. Bland kandidaterna finns det klart färre personer med främmande språk som modersmål än bland de röstberättigade. Antalet kandidater som talar främmande språk är 727. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater.

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Personen kan vara medborgare i flera länder. Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har omkring 1,7 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Högre utbildning bland kandidaterna och flera med i arbetslivet

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till stor del förklaras detta av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av en femtedel av de röstberättigade.

Skillnaden mellan kandidater och röstberättigade återspeglas också i skillnader i arbetsmarknadsställningen mellan kandidater och röstberättigade: nästan 70 procent av kandidaterna är sysselsatta, omkring hälften av de röstberättigade. Nästan 30 procent av de röstberättigade är pensionerade, av kandidaterna 17 procent. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år. Bland kandidaterna är det relativa sysselsättningstalet 78 procent, bland de röstberättigade omkring tio procentenheter lägre.

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler företagare bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna är 16,5 procent och av de röstberättigade är andelen 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater, nästan 30 procent, av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också bland Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare.

Kommunsektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade. Av de sysselsatta kandidaterna arbetar omkring 31 procent inom kommunsektorn, medan 23 procent av de röstberättigade är anställda av kommunen. Kandidater som är löntagare inom den statliga sektorn finns det särskilt inom de större kommunerna med över 100 000 invånare. I dem arbetar över tio procent av de sysselsatta kandidaterna inom staten medan 6,5 procent av alla kandidater och 5,8 procent av de röstberättigade arbetar inom staten.

Av kandidaterna lever drygt en tredjedel vardagen i en barnfamilj

Kandidaterna skiljer sig också till familjeställningen från de röstberättigade: bland kandidaterna (36 %) finns det betydligt fler som är föräldrar i barnfamiljer än bland de röstberättigade (23 %). Ensamboende är för sin del under 20 procent av kandidaterna medan omkring en fjärdedel av de röstberättigade bor ensamma. Olikheterna i familjeställning förklaras redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur.

Nuvarande familjeställning anger inte hur många kandidater och röstberättigade har eller har haft egna barn. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Kandidaterna har i genomsnitt 2,0 barn och de röstberättigade 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,4 barn, och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn.

Den högsta inkomstnivån hos Samlingspartiets kandidater

Kandidaterna är högre utbildade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Detta förklarar delvis också det faktum att kandidaternas inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst år 2015 var 26 100 euro, de röstberättigades 5 600 lägre. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro per år.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent resp. 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 34 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen.

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör något färre hit, omkring sex procent. Av de kvinnliga kandidaterna på valmansföreningarnas listor och på listorna för partier utanför riksdagen hör bara över tio procent till den lägsta inkomstdecilen. När det gäller övriga partier varierar andelarna mellan 2,6 och nio procent.

1.2. Kandidater och röstberättigade efter kön

Gröna förbundet och Kristdemokraterna ökade antalet kandidater

I kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater. Detta är 3 509 kandidater färre än år 2012. Hos nästan alla partier sjönk antalet kandidater från föregående kommunalval. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än i valet år 2012. Gröna förbundet hade 2 299 kandidater i valet år 2012 och nu ställde man upp trehundra fler i valet år 2017, dvs. 2 600 kandidater. Kristdemokraterna i Finland ökade antalet kandidater med omkring hundra. Mest minskade antalet kandidater hos Samlingspartiet, både sett till antalet och relativt sett. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater (7 461), även om partiets kandidater också är färre än föregående gång. (Tabell 1)

Tabell 1. Antalet kandidater efter parti i kommunalvalen 2008, 2012 och 2017

Parti    Antalet kandidater   Förändring från föregående val, %
  2008   2012    2017   2012 2017  
Kandidater totalt 38 509 37 124 33 618 -3,6 -9,4
   Centern
   i Finland
   CENT
9 977 8 401 7 461 –15,8 –11,2
   Samlingspartiet
   SAML
7 628 6 874 5 739 –9,9 –16,5
   Sannfinländarna
   SAF
1 840 4 394 3 831 138,8 -12,8
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
7 702 6 986 6 132 -9,3 -12,2
   Gröna
  förbundet
   GRÖNA
2 192 2 299 2 600 4,9 13,1
   Vänsterförbundet
   VÄNST
4 112 3 506 3 203 -14,7 -8,6
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
1 407 1 350 1 324 -4,1 -1,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
1 921 1 870 1 971 -2,7 5,4
    Övriga 1 730 1 444 1 357 -16,5 -6,0
Kvinnornas andel av kandidaterna håller sig kring 40 procent

Av kandidaterna är 39,9 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51,2 procent. De kvinnliga kandidaternas andel ökade med en procentenhet jämfört med kommunalvalet år 2012. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är 57,9 procent kvinnor. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen kvinnor är 46,7 procent. Tredje flest har Svenska folkpartiet i Finland, 43,7 procent. Hos SDP, Vänsterförbundet, Centern och Samlingspartiet är andelen kvinnor av kandidaterna omkring 40 procent. Minst kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, 25 procent av kandidaterna. (Figur 1)

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2017, %

Kvinnornas andel av alla kandidater har hållit sig kring 40 procent under hela 2000-talet. Hos de flesta partierna har andelen kvinnor av partiets kandidater hållit sig på en ytterst oförändrad nivå. Bara Gröna förbundet och Vänsterförbundet har under de senaste åren klart ökat andelen kvinnor av sina kandidater. Hos Gröna förbundet har andelen kvinnor av kandidaterna stigit med sju procentenheter från år 2000 och hos Vänsterförbundet med 5,6 procentenheter. (Tabell 2)

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade och kandidater (efter parti) i kommunalvalet åren 2000–2017, %

 Parti 2000   2004   2008   2012    2017  
Röstberättigade 51,8 51,6 51,5 51,4 51,2
Kandidater 38,2 39,9 40,4 38,8 39,9
   Centern
   i Finland
   CENT
38,2 39,7 40,3 39,8 39,7
   Samlingspartiet
   SAML
39,1 40,4 40,3 39,1 39,0
   Sannfinländarna
   SAF
28,8 26,3 25,7 23,3 25,2
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
37,7 39,2 40,8 40,4 40,9
  Gröna
  förbundet
   GRÖNA
50,7 52,9 56,8 56,8 57,9
  Vänsterförbundet
   VÄNST
34,2 36,1 36,6 37,9 39,8
  Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
39,9 43,5 42,9 43,5 43,7
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
46,9 47,2 48,2 45,3 46,7
    Övriga 32,0 34,6 33,6 32,8 33,8

Den högsta andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, (43,4 %), och den lägsta andelen Mellersta Österbotten, (35,7 %). Utöver Nyland finns det fler kvinnliga kandidater än genomsnittet bara i Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Österbotten. (Figur 2)

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna efter landskap i kommunalvalet 2017, %
Över hälften kandidater också i kommunalvalet 2012

Av alla kandidater som partierna ställt upp var över hälften kandidater för samma parti också i kommunalvalet år 2012. Av kandidaterna var 2,6 procent kandidater för något annat parti i föregående val, omkring 46 procent är nya kandidater. Flest nya kandidater har Gröna förbundet, vars nya kandidater utgör omkring 60 procent. När det gäller SDP:s kandidater kandiderade nästan 60 procent också i föregående val antingen som kandidat för SDP eller något annat parti. Andelen kandidater som bytt parti och som kandiderat i båda valen utgör något under tre procent. (Figur 3)

Av alla kandidater är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater, och minst på Gröna förbundets listor, något under nio procent. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet.

Figur 3. Andel som kandiderade år 2012 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2017, %

Figur 3. Andel som kandiderade år 2012 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2017, %

1.3. Åldersstruktur

Kandidaterna blir äldre år för år

Kandidaterna är nu i genomsnitt något under ett år äldre än i föregående val och omkring 3,6 år äldre än kandidaterna år 2000. De kvinnliga kandidaterna är omkring tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är nu 50,7 år för de manliga kandidaterna och 47,8 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är två år äldre än de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittsålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval och från år 2000 med något under tre år. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,9 år och kvinnornas 51,5 år. (Tabell 3)

Kandidaternas köns- och åldersstruktur avviker i stor utsträckning från de röstberättigades (figurerna 4 och 5). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om ensidig snurra, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersklasserna saknas och att männen är i majoritet. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersklasserna 50–64 år och hos de kvinnliga i åldersklasserna 40–54 år.

Figur 4. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 4. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

När man ser till parti har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: andelen kandidater som fyllt 60 år är nästan 40 procent och genomsnittsåldern är 52,2 år. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av dem är nästan 45 procent yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 43,8 år. Av alla kandidater är omkring 29 procent yngre än 40 år och omkring 31 procent 60 år eller äldre. (Figur 6, Tabell 3)

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i kommunalvalet 2017, %

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i kommunalvalet 2017, %

Tabell 3. Kandidaternas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2017

Kandidater 
Totalt   Män  Kvinnor  
Röstberättigade 50,3 48,9 51,5
Kandidater 49,5 50,7 47,8
  Centern
   i Finland
   CENT
49,5 50,9 47,5
   Samlingspartiet
   SAML
49,0 49,8 47,6
   Sannfinländarna
   SAF
49,8 50,4 47,9
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
51,4 52,7 49,7
  Gröna
  förbundet
   GRÖNA
43,8 44,6 43,1
  Vänsterförbundet
   VÄNST
50,4 51,9 48,2
  Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
47,9 49,2 46,2
  Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
52,2 52,4 51,9
    Övriga 48,9 49,7 47,2
Kvinnornas intresse för att kandidera sjunker efter 40-årsåldern

Av männen är 0,9 procent kandidater och av kvinnorna 6 procent. Andelen kvinnliga kandidater är lägre i alla åldersklasser jämfört med andelen manliga. Andelen kandidater av åldersklasserna stiger brant hos kvinnorna fram till ungefär 40- och hos männen till 50-årsålder. Ända fram till ungefär 40-årsålder är deltagaraktiviteten hos kvinnor bara något lägre än hos män, men efter det ökar skillnaden. När kvinnornas deltagaraktivitet börjar sjunka efter 40-årsålder, sjunker männens deltagaraktivitet först vid 70-årsålder till samma nivå som den är hos män i 40-årsåldern.

De manliga kandidaternas andel av åldersklassen är som störst mellan åldrarna 58–64 år, då omkring 1,4–1,5 procent av varje 1-årsklass är uppställd som kandidat. Av kvinnorna ställer flest upp som kandidater mellan åldrarna 40 och 50 år, 0,9–1,1 procent av åldersklassen. (Figur 7)

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2017, %
I små kommuner är Centerns kandidater i majoritet

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. Näst mest och tredje mest kandidater i kommuner av denna storleksklass har SDP och Samlingspartiet ställt upp. I stora städer med över 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna något över tio procent. (Tabell 4)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. I kommuner med 20 000–99 999 invånare är andelen SDP:s kandidater drygt en femtedel och Samlingspartiets något under en femtedel av alla kandidater.

I de största kommunerna med över 100 000 invånare är partifördelningen betydligt jämnare: flest kandidater också i de större städerna har uppställts av Samlingspartiet och SDP, båda partiernas andel av kandidaterna är 15,5 procent. I de stora städerna har också Gröna förbundet, Vänsterförbundet och FKP fler kandidater än genomsnittet. Andelen Sannfinländare av alla kandidater varierar inte nämnvärt efter kommunstorlek.

Tabell 4. Kandidaternas partifördelning efter kommunstorlek i kommunalvalet 2017, %

 Parti Totalt   Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2016)
- 4 999  5 000 - 9 999   10 000 - 19 999  20 000 - 49 999  50 000 - 99 999  100 000+  
Kandidater totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
  Centern
   i Finland
   CENT
22,2 40,0 28,5 23,0 15,4 15,5 10,5
   Samlingspartiet
   SAML
17,1 15,0 16,1 17,9 18,6 20,0 15,5
   Sannfinländarna
   SAF
11,4 13,3 10,0 12,3 11,0 10,2 11,6
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
18,2 14,2 17,6 19,1 21,8 21,8 15,5
   Gröna
  förbundet
   GRÖNA
7,7 2,4 4,1 5,7 9,9 10,7 13,9
  Vänsterförbundet
   VÄNST
9,5 6,0 9,2 8,1 11,5 8,8 12,7
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
3,9 1,3 5,8 5,5 2,6 3,5 4,7
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
5,9 3,6 4,8 6,1 6,2 6,7 7,9
   Övriga 4,0 4,4 3,8 2,2 2,9 2,9 7,6

1.4. Utländsk bakgrund

Kandidater med främmande språk som modersmål drygt två procent

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,6 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,7 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 13,4 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 8,0 procent.

Av de röstberättigade talar 5,7 procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 2,2 procent. Andelen kandidater med främmande modersmål har dock ökat något från valet år 2012, då deras andel av alla kandidater var 1,8 procent.

Det finns en underrepresentation av kandidater med ett främmande modersmål på 3,5 procentenheter. Det innebär alltså att det finns färre kandidater med ett främmande språk som modersmål än det finns röstberättigade med ett främmande modersmål. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande modersmål är störst i förhållande till folkmängden, dvs. i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. I Nyland finns det 7,1 procentenheter färre och i Egentliga Finland 3,7 procentenheter färre än det finns röstberättigade av dem. (Tabell 5)

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiskspråkiga röstberättigade kandiderar 2,5 procent. Av alla röstberättigade kandiderar i genomsnitt 0,8 procent. (Tabell 6)

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Röstberättigade Kandidater  
Finska,
samiska
Svenska Annat
språk
Finska,
samiska
Svenska   Annat
språk  
FASTA FINLAND 89,6 4,7 5,7 92,2 5,6 2,2
Nyland 81,1 8,0 10,9 82,8 13,4 3,8
   - Huvudstadsregionen 80,9 5,6 13,5 82,9 11,6 5,5
Egentliga Finland 88,7 5,7 5,7 91,1 6,9 2,0
Satakunta 96,9 0,3 2,7 98,5 0,3 1,2
Egentliga Tavastland 96,3 0,4 3,4 98,7 0,4 0,9
Birkaland 95,7 0,4 4,0 98,1 0,3 1,6
Päijänne-Tavastland 95,6 0,3 4,1 98,3 0,2 1,5
Kymmenedalen 94,2 0,8 5,0 95,7 1,3 3,0
Södra Karelen 94,8 0,2 5,0 96,7 0,0 3,3
Södra Savolax 97,3 0,2 2,6 98,0 0,0 2,0
Norra Savolax 97,5 0,1 2,4 97,9 0,3 1,8
Norra Karelen 96,8 0,1 3,1 97,9 0,2 1,9
Mellersta Finland 97,1 0,2 2,7 98,1 0,0 1,9
Södra Österbotten 97,7 0,3 1,9 98,1 0,3 1,6
Österbotten 45,5 49,5 5,1 44,4 51,7 3,9
Mellersta Österbotten 88,5 9,2 2,3 89,9 8,6 1,5
Norra Österbotten 97,6 0,2 2,2 98,5 0,4 1,1
Kajanaland 97,7 0,1 2,2 97,9 0,2 1,9
Lappland 97,6 0,2 2,2 98,4 0,2 1,4

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. Sammanlagt 727 av kandidaterna talar ett främmande språk som modersmål. Det är 0,3 procent av alla röstberättigade med ett främmande modersmål. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater. (Tabell 6.)

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, 4,2 procent av kandidaterna, och näst flest Kristdemokraterna (3,4 %). Den minsta andelen med främmande modersmål har Centern (1,3 %). (Figur 8)

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalvalet 2017, %

Språk  Röstberättigade Kandidater
Antal % av
röstberättigade
Alla språk totalt 4 390 971 33 607 0,8
finska 3 930 811 30 965 0,8
svenska 208 424 1 877 0,9
samiska 1  458 36 2,5
Främmande språk tot. 250 278 727 0,3
ryska 57 531 164 0,3
estniska 39 122 72 0,2
arabiska 10 489 44 0,4
engelska 14 058 40 0,3
kurdiska 8 057 40 0,5
turkiska 5 380 39 0,7
somaliska 10 199 31 0,3
persiska 6 267 22 0,4
spanska 5 969 21 0,4
tyska 5 425 21 0,4
bosniska 1 476 16 1,1
albanska 3 228 14 0,4
franska 6 013 12 0,2
ungerska 2 383 12 0,5
holländska 1 442 12 0,8
portugisiska 1 907 11 0,6

Figur 8. Andelen personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2017, %

Figur 8. Andelen personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2017, %
Kandidater med utländsk bakgrund fortfarande ganska ovanliga

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Av de röstberättigade har 94,1 procent och av kandidaterna 97,8 procent finländsk bakgrund, dvs. de har minst en förälder som är född i Finland. Utländsk bakgrund har alltså något under sex procent av de röstberättigade och drygt två procent av kandidaterna. Fr.o.m. år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund ökat mer bland de röstberättigade än bland kandidaterna. (Tabell 7)

Både bland de röstberättigade (0,2 %) och bland kandidaterna (0,1 %) finns det fortfarande ganska få invandrare i andra generationen, dvs. som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland kandidaterna. Av alla röstberättigade tillhör 5,7 procent denna grupp, medan bara 2,2 procent av kandidaterna gör det.

Tabell 7. Andelen med utländsk bakgrund (personer vars föräldrar är födda utomlands) av kandidaterna i kommunalvalet 2008–2017, %

Röstberättigade Kandidater 
Personer % Personer %  
2008
Totalt 4 196 522 100,0 38 505 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 061 481 96,8 37 929 98,5
Föräldrar födda utomlands,
själv i Finland
3 212 0,1 30 0,1
Föräldrar födda utomlands,
själv utomlands
131 829 3,1 546 1,4
2012
Totalt 4 303 061 100,0 37 124 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 111 553 95,6 36 402 98,1
Föräldrar födda utomlands,
själv i Finland
5 086 0,1 31 0,1
Föräldrar födda utomlands,
själv utomlands
186 422 4,3 691 1,9
2017
Totalt 4 394 748 100,0 33 618 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 135 837 94,1 32 862 97,8
Föräldrar födda utomlands,
själv i Finland
9 512 0,2 23 0,1
Föräldrar födda utomlands,
själv utomlands
249 399 5,7 733 2,2

Granskat efter parti hade SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 4,2 procent av kandidaterna. Minst kandidater med utländsk bakgrund hade Centern (1,2 %) och Samlingspartiet (1,8 %). I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund finns också bland kandidaterna för Gröna Förbundet, Kristdemokraterna, FKP och Vänsterförbundet. (Figur 9)

Figur 9. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 9. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2017, %
Totalt 462 kandidater har dubbelt medborgarskap

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Den största medborgargruppen är Estland med 50 kandidater och därefter kommer Sverige med 30 kandidater och Ryssland med 28 kandidater.

Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har sammanlagt nästan 75 000, dvs. 1,7 procent, ett dylikt dubbelt medborgarskap. Flest personer med dubbelt medborgarskap finns det hos den ryska gruppen, 105 kandidater, och näst mest hos den svenska gruppen, 58 kandidater.

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater efter medborgarskap i kommunalvalet 2017

Medborgarskap  Röstberättigade Kandidater   
1:a medborgarskap 2:a medborgarskap 1:a medborgarskap 2:a medborgarskap
Alla medborgarskap 4 391 009 74 733 33 618 462
Finska medborgare 4 217 752 .. 33 355 ..
Utländska medborgare 173 257 74 733 263 462
Ryssland 22 637 22 266 28 105
Sverige 6 293 4 309 30 58
Turkiet 3 383 2 254 .. 37
Iran 2 101 3 100 .. 25
Estland 40 290 3 260 50 19
Tyskland 3 763 1 595 .. 17
Afghanistan 2 262 1 885 .. 10
Nederländerna 1 249 303 10 ..

1.5. Utbildningsnivå

Gröna förbundets kandidater högst utbildade

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till en viss del förklaras detta av att det finns väldigt få representanter för de äldre åldersgrupperna, vars utbildningsnivå i allmänhet är svagare än hos de yngre. Minst lägre högskoleexamen har 31 procent av de röstberättigade och 46 procent av kandidaterna. (Figur 10)

Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av ungefär en femtedel av de röstberättigade. Också hos SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

Kandidaternas utbildningsnivå avspeglar skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 11). I Nyland har över 40 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I andra delar av landet stannar andelen kandidater som har avlagt examen på högskolenivå under 35 procent.

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2017, %

1.6. Arbetsmarknadsställning

Något under en femtedel av kandidaterna är pensionärer

Av kandidaterna är 68 procent sysselsatta och arbetslösa är lika många som bland de röstberättigade, något över åtta procent. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. bara något under 17 procent av kandidaterna. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) är omkring 78 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är tio procentenheter lägre. Bland röstberättigade i den här åldersgruppen finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna. (Figur 12)

Av de röstberättigade har ungefär hälften arbete. Andelen arbetslösa är åtta procent och andelen pensionärer nästan 30 procent. Bland de röstberättigade är sju procent studerande och omkring fyra procent är av andra orsaker utanför arbetskraften.

Flest sysselsatta finns bland Samlingspartiets, SFP:s och Centerns kandidater, av vilka ungefär 75 procent har arbete. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Flest studerande har Gröna förbundet, nio procent av kandidaterna är studerande. Flest kandidater som är pensionerade har Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna. Över en femtedel av deras kandidater är pensionärer.

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %
Kandidaternas relativa sysselsättning 78 procent

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 78 procent sysselsatta. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är tio procentenheter lägre. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer regionalt sett de allmänna relativa sysselsättningstalen i landskapen. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 73,5 procent och där är också över 83 procent av kandidaterna med i arbetslivet. I Norra Karelen, där det allmänna relativa sysselsättningstalet är landets lägsta, är på motsvarande sätt kandidaternas sysselsättning också lägre än genomsnittet. (Figur 13, Tabell 9)

Det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna ligger närmast de röstberättigades i Nyland och Mellersta Finland, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 7,8 procentenheter högre än de röstberättigades. Den största skillnaden finns för sin del i Päijänne-Tavastland dvs. 13,6 procentenheter. Där är det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna 79,5 procent och för de röstberättigade 65,8 procent.

Figur 13. De röstberättigades och kandidaternas (18–64 år) relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 13. De röstberättigades och kandidaternas (18–64 år) relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Tabell 9. De röstberättigades och kandidaternas (18–64 år) relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Båda könen     Män   Kvinnor 
Röstberättigade   Kandidater   Röstberättigade   Kandidater   Röstberättigade   Kandidater 
Fasta Finland 67,8 77,6 66,2 76,8 69,3 78,7
Nyland 71,3 79,1 70,3 79,6 72,3 78,4
Egentliga
Finland
67,8 77,8 66,1 76,3 69,4 79,7
Satakunta 66,9 78,6 65,3 77,5 68,7 80,2
Egentliga
Tavastland
69,8 80,9 68,6 79,2 71,0 83,1
Birkaland 66,4 77,0 64,9 76,4 68,1 77,8
Päijänne-
Tavastland
65,8 79,5 64,6 78,3 67,1 81,3
Kymmenedalen 63,5 72,4 61,3 72,7 65,8 71,9
Södra
Karelen
65,1 77,5 62,9 76,9 67,5 78,4
Södra
Savolax
64,8 77,1 62,0 77,7 67,8 76,3
Norra
Savolax
64,8 77,8 62,6 77,1 67,1 78,7
Norra
Karelen
61,4 73,0 58,7 69,8 64,3 78,2
Mellersta
Finland
63,8 71,5 62,4 71,0 65,1 72,3
Södra
Österbotten
69,1 82,5 67,6 81,8 70,6 83,7
Österbotten 73,5 83,2 72,3 82,0 74,8 84,8
Mellersta
Österbotten
70,2 80,3 69,8 80,5 70,5 80,0
Norra
Österbotten
64,5 76,7 63,4 74,9 65,6 79,2
Kajanaland 62,6 74,3 58,9 73,9 66,7 74,8
Lappland 63,9 74,3 61,0 72,4 67,0 76,9
Flest företagare hos Centern och Samlingspartiet

Av alla sysselsatta kandidater är nästan 30 procent högre tjänstemän och av alla sysselsatta röstberättigade omkring 20 procent. Flest högre tjänstemän, dvs. nästan hälften av de sysselsatta kandidaterna, har Gröna förbundet. Också av SFP:s och Samlingspartiets kandidater är nästan 40 procent högre tjänstemän. Minst högre tjänstemän finns bland Sannfinländarnas (13,5 %) och Vänsterförbundets (19,6 %) kandidater. (Figur 14)

Av alla sysselsatta kandidater är 16,4 procent företagare och av alla röstberättigade 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater (28,4 %), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också av Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare, dock med tyngdpunkten på andra än jord- och skogsbruksföretagare. Vänsterförbundet och SDP har den största andelen arbetare bland sina kandidater, drygt en tredjedel, och SDP omkring 31 procent.

Figur 14. Sysselsatta röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2017, %

Figur 14. Sysselsatta röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2017, %
Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade

Av kandidaterna är 78 procent sysselsatta. Omkring 46 procent av dem är löntagare inom den privata sektorn, 16 procent är företagare, 6,5 procent är löntagare inom staten och 31 procent inom kommunen. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest löntagare inom den privata sektorn finns bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och SDP:s kandidater, av vilka över hälften arbetar inom den privata sektorn. Den lägsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 36 procent.

Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar största delen inom lantbruket. Lägst antal företagare har SDP (5,2 %). Den offentliga sektorn sysselsätter allra mest Gröna förbundets kandidater: 36 procent får sin lön från kommunen och 9,4 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP:s kandidater, 39 procent är kommunanställda och 5,5 procent statsanställda. Lägst antal kandidater inom den offentliga sektorn finns bland Sannfinländarnas kandidater, av vilka under 30 procent arbetar inom den offentliga sektorn. (Figur 15)

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2017, %

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2017, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner arbetar omkring 40 procent av kandidaterna, eller t.o.m. fler, inom den kommunala eller den statliga sektorn. I dessa kommuner är andelen kandidater sysselsatta särskilt inom den statliga sektorn större än i de små kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater nästan en fjärdedel. (Tabell 10)

Tabell 10. Kandidater efter arbetsgivarsektor och kommunstorlek i kommunalvalet 2017

Kommunens
storleksklass 
Totalt   Offentliga sektorn   Privata
sektorn 
Företagare 
Totalt   Kommunen   Staten 
Röstberättigade
Totalt 100,0 28,9 23,1 5,8 60,4 10,5
            -1 999 100,0 30,1 26,9 3,2 46,7 22,8
    2 000-4 999 100,0 29,8 26,7 3,2 49,2 20,7
    5 000-9 999 100,0 29,4 25,5 3,9 54,2 16,2
10 000-19 999 100,0 28,5 24,7 3,8 57,9 13,5
20 000-49 999 100,0 27,9 23,4 4,5 61,6 10,3
50 000-99 999 100,0 32,5 26,3 6,2 57,9 9,5
         100 000+ 100,0 27,9 20,3 7,7 64,6 7,5
Kandidater
Totalt 100,0 37,8 31,3 6,5 45,6 16,4
            -1 999 100,0 37,8 33,8 4,0 35,6 26,6
    2 000-4 999 100,0 35,6 31,1 4,4 39,7 24,6
    5 000-9 999 100,0 35,5 30,7 4,8 43,0 21,4
10 000-19 999 100,0 37,6 32,7 4,9 44,5 17,9
20 000-49 999 100,0 37,2 30,9 6,3 49,7 13,0
50 000-99 999 100,0 43,1 34,8 8,3 45,0 11,8
         100 000+ 100,0 39,7 28,6 11,1 51,7 8,4

1.7. Familjeställning

Av kandidaterna är drygt en tredjedel föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer bland kandidaterna (36 %) än bland de röstberättigade (23 %) och färre ensamboende bland kandidaterna (18 %) än bland de röstberättigade (25 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 16, Tabell 11)

Bland Gröna förbundets kandidater finns det flest barnfamiljsföräldrar, dvs. nästan 45 procent. Bland Samlingspartiets och Centerns kandidater är något under 40 procent föräldrar i barnfamiljer. Bland Vänsterförbundets kandidater finns det för sin del minst av dem som ännu har hemmaboende barn under 18 år. Hemmaboende ungdomar under 25 år finns det flest bland SFP:s kandidater (5,4 %) och ensamboende för sin del mest bland SAF:s kandidater (24 %).

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2017, %

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2017, %

Tabell 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

 Parti  Totalt   Barnfamiljer
(barn under 18  år)
Par
utan
barn
Ensam
boende 
 Hemma-
boende
ungdom 
Annat
Gift/sambo
med barn 
Ensam-
försörjare  
Röstberättigade 100,0 20,4 2,7 37,7 24,6 5,3 9,3
Kandidater 100,0 31,8 4,1 37,0 18,3 2,4 6,4
   Centern
   i Finland
   CENT
100,0 35,8 3,3 37,2 14,0 2,9 6,8
   Samlingspartiet
  SAML
100,0 36,0 4,0 36,6 14,5 3,3 5,5
   Sannfinländarna
   SAF
100,0 29,2 4,3 32,5 24,4 1,4 8,3
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
100,0 28,4 4,2 41,7 19,3 1,6 4,8
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA
100,0 37,3 7,3 26,3 19,7 2,8 6,7
   Vänsterförbundet
   VÄNST  
100,0 22,4 4,6 40,4 24,3 1,1 7,2
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
100,0 34,1 3,2 35,9 14,7 5,4 6,8
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
100,0 30,4 2,8 42,9 17,0 1,5 5,4
   Övriga 100,0 25,8 4,1 34,5 24,9 2,0 8,6

1.8. Antalet barn

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet.

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 22 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 17 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanliga bland Gröna förbundets kandidater (Figur 17).

Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft egna barn och av kandidaterna 22 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18 procent för SDP:s kandidater och 30 procent för Gröna förbundets kandidater.

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2017, %

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2017, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,4 barn och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än de röstberättigade kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga skillnader mellan könen. (Tabell 12)

Tabell 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2017

Parti Totalt  Män  Kvinnor 
Röstberättigade 1,5 1,4 1,6
Kandidater 2,0 2,0 2,0
  Centern
   i Finland
   CENT
2,3 2,4 2,3
   Samlingspartiet
   SAML
2,0 2,0 1,9
   Sannfinländarna
   SAF
1,9 1,9 2,1
 Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
1,9 1,9 2,0
   Gröna
   förbundet
   VIHR
1,6 1,5 1,7
   Vänsterförbundet
   VÄNST
1,8 1,7 1,8
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP
1,9 1,8 1,9
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
2,4 2,4 2,3
   Övriga 1,7 1,7 1,8

1.9. Inkomstnivå

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

I det följande granskas de röstberättigade och kandidaterna utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2015. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar delvis varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2015 var 20 500 euro, kandidaternas 26 100 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 27 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Nyland både bland de röstberättigade (22 900 euro/år) och bland kandidaterna (28 300 euro/år). (Figur 18, Tabell 13)

Den största inkomstskillnaden mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Österbotten, Södra Karelen och Österbotten, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 6 500 euro högre än de röstberättigades. Den minsta inkomstskillnaden finns i Lappland, Norra Karelen, Nyland och Mellersta Finland, under 5 500 euro.

 Figur 18. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017

 Figur 18. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017

Tabell 13. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Röstberättigade   Kandidater 
Totalt Män  Kvinnor  Totalt  Män  Kvinnor 
Fasta Finland 20 503 22 131 19 293 26 076 26 586 25 450
Nyland 22 916 26 636 21 631 28 296 29 134 27 020
Egentliga Finland 20 061 21 634 18 913 26 420 26 719 26 080
Satakunta 19 605 21 541 18 114 25 987 27 058 24 781
Egentliga
Tavastland
20 680 22 507 19 274 27 081 27 036 27 280
Birkaland 19 951 21 736 18 686 26 151 26 846 25 416
Päijänne-
Tavastland
19 363 21 159 18 144 25 886 26 588 25 062
Kymmenedalen 19 741 21 861 18 155 25 794 26 730 24 607
Södra
Karelen
19 490 21 524 18 009 26 291 28 001 24 248
Södra
Savolax
18 649 19 698 17 757 24 926 25 411 24 222
Norra
Savolax
19 082 20 279 18 119 24 755 25 067 24 265
Norra
Karelen
18 162 19 052 17 468 23 424 23 465 23 142
Mellersta
Finland
19 071 20 633 17 919 24 521 24 972 23 655
Södra
Österbotten
19 352 20 737 18 268 26 330 26 610 26 092
Österbotten 20 507 22 662 18 794 27 192 28 217 26 154
Mellersta
Österbotten
19 878 22 036 18 232 25 529 25 673 25 505
Norra
Österbotten
19 954 21 455 18 794 25 887 26 164 25 525
Kajanaland 18 693 19 606 17 874 24 241 24 553 23 713
Lappland 19 510 20 538 18 717 24 536 24 816 24 091
Den högsta inkomsten har Samlingspartiets kandidater

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. Medianinkomsten för SFP:s kandidater är 29 500 euro, för Centern 26 900 euro och för SDP 26 600 euro. Jämfört med de röstberättigade har Samlingspartiets kandidater över 10 000 euro mer i disponibla inkomster per år. Sannfinländarnas kandidater har en inkomstnivå som ligger närmast de röstberättigades. Deras disponibla penningsinkomster per år är 1 700 euro högre än de röstberättigades. (Figur 19, Tabell 14)

Figur 19. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro) i kommunalvalet 2017

Figur 19. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro) i kommunalvalet 2017

Tabell 14. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) i kommunalvalet 2017, %

Parti   Medianinkomster (€/år)
Totalt   Män   Kvinnor 
Röstberättigade 20 503 22 131 19 293
Kandidater 26 076 26 586 25 450
  Centern
   i Finland
  CENT
26 932 27 687 26 089
   Samlingspartiet
   SAML
31 190 32 789 29 328
   Sannfinländarna
   SAF
22 225 22 534 21 550
   Finlands
   Socialdemokratiska
   Parti
   SDP
26 552 26 974 25 943
   Gröna
   förbundet
   GRÖNA 
25 478 25 557 25 450
   Vänsterförbundet
   VÄNST
23 102 23 410 22 750
   Svenska
   folkpartiet
   i Finland
   SFP  
29 483 31 130 27 585
   Kristdemokraterna
   i Finland
   KD
23 610 24 668 23 002
   Övriga 22 199 21 399 22 956

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent resp. 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 34 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. (Figur 20)

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Den största skillnaden mellan könen har SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater. I dessa partier överstiger andelen män i den högsta inkomstdecilen andelen kvinnor med över tio procentenheter. Den minsta skillnaden finns bland Gröna förbundets kandidater: till den högsta inkomstdecilen hör omkring tre procentenheter fler män än kvinnor.

Figur 20. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 20. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Av kandidaterna hör omkring sex procent till den lägsta inkomstdecilen. Av kandidaterna för partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar hör något under tio procent till den lägsta inkomstdecilen och av SFP:s kandidater hör 8,9 procent av männen och 8,2 procent av kvinnorna dit. SDP har den minsta andelen kandidater i den lägsta inkomstdecilen, dvs. bara 2,6 procent av de kvinnliga kandidaterna och fyra procent av de manliga. (Figur 21)

Också i den lägsta inkomstdecilen är männens andel större än kvinnornas både bland de röstberättigade och bland kandidaterna. En större andel kvinnliga kandidater än manliga hör till den lägsta inkomstdecilen bara hos Vänsterförbundet och Gröna förbundet. Skillnaden mellan könen är emellertid inte så stor som mellan andelarna i den högsta inkomstdecilen.

Figur 21. Andelen kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 21. Andelen kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Källa: Kommunalvalet 2017, kandidat uppställning och bakgrundsanalys av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 31.03.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. Uppställning av kandidater och bakgrundsanalys av kandidater 2017, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2017 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 26.5.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2017/01/kvaa_2017_01_2017-03-31_kat_001_sv.html

Dela