Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2018, 4:e kvartalet

1. Bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent år 2010

Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent i fjol Under oktober-december ökade bruttonationalprodukten med 1,7 procent från föregående kvartal. Jämfört med det fjärde kvartalet år 2009 ökade bruttonationalprodukten med 5,2 procent. Förändringen av bruttonationalprodukten för tredje kvartalet år 2010 reviderades till +0,4 procent från föregående kvartal (var +0,5 %) och till +3 procent från året innan (var +3,7 %).

Produktionen ökade kraftigast under andra och fjärde kvartalet. Tack vare den kraftiga ökningen under det sista kvartalet översteg den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten 2006 års nivå, men låg fortfarande på en lägre nivå än åren 2007 och 2008.

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal och med 2,1 procent från året innan.

1.1. Produktion

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen ökade under oktober–december med 6,4 procent från föregående kvartal. Under hela år 20010 ökade primärproduktionen med 5,9 procent. Inom lantbruket sjönk förädlingsvärdet med 2,2 procent. Inom skogsbruket ökade förädlingsvärdet i fjol med 10,7 procent.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen, dvs. tillverkning och byggverksamhet, ökade med 4,8 procent från föregående kvartal. Förädlingsvärdet inom tillverkningen ökade med 5,9 procent från föregående kvartal. Produktionen inom metallindustrin (inkl. elektronikindustrin) ökade mest: med 9,7 procent. Förädlingsvärdet inom trä- och pappersindustrin ökade med 1,9 procent och inom den övriga fabriksindustrin med 2 procent. Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet ökade under oktober–december med 3,4 procent från föregående kvartal.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen ökade med 5,9 procent under hela år 2010. Inom tillverkningen ökade förädlingsvärdet med 6,3 procent. Produktionen inom metallindustrin ökade med 5,3 procent. Inom trä- och pappersindustrin var ökningen 9,8 procent. Produktionen inom den övriga fabriksindustrin ökade med 3,9 procent. Förädlingsvärdet inom byggverksamheten steg med 5 procent från året innan.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade under oktober–december med 0,8 procent från föregående kvartal. Handeln ökade med 3,1 procent. Transport-, magasinerings- och kommunikationstjänsterna gick upp med 0,7 procent. Tjänsterna inom fastighets- och företagstjänster ökade med 0,9 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom tjänstenäringarna ökade med 1,8 procent under hela år 2010. Handelns förädlingsvärde sjönk med 5,9 procent; handeln med motorfordon ökade mest, detaljhandeln minst. Transport-, magasinerings- och kommunikationstjänsterna gick upp med 5,5 procent. Tjänsterna inom fastighets- och företagstjänster ökade med 0,6 procent. Förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamhet som ingår i övriga näringsgrenar sjönk något i fjol.

1.2. Import, export, konsumtion och investeringar

Alla efterfrågkomponenterna inom samhällsekonomin ökade under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2010 ökade volymen av den totala efterfrågan med 3,1 procent.

Figur 2. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, i priser för referensåret 2000)

Figur 2. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, i priser för referensåret 2000)

Exportvolymen ökade under oktober–december med 6,6 procent från föregående kvartal. Exporten av varor och tjänster ökade med 3 resp. 17,6 procent från föregående kvartal. Exportvolymen ökade med 5,1 procent under hela år 2010. Exporten av varor ökade med 10 procent, men exporten av tjänster minskade med 6,7 procent.

Importvolymen krympte under oktober–december med 4,6 procent från föregående kvartal. Importen av varor minskade med 1,7 procent och importen av tjänster med 10,8 procent från föregående kvartal. Importvolymen ökade med 2,6 procent under hela år 2010. Importen av varor ökade med 9,8 procent, men importen av tjänster krympte med 13,7 procent.

Volymen av den privata konsumtionen gick upp med en procent under det fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionskostnaderna ökade med 0,5 procent från föregående kvartal.

Den privata konsumtionen ökade med 2,6 procent under hela år 2010. Under året ökade volymen av konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror med 12,5 procent, halvvaraktiga varor med 2,4 procent, kortvariga varor med 2,6 procent och tjänster med 1,7 procent. Volymen av de offentliga konsumtionskostnaderna ökade med 0,4 procent.

Volymen av investeringarna gick upp med 0,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna gick upp med 3,5 procent. Investeringarna inom bostadsbyggandet ökade med 4,1 procent och investeringarna inom byggandet av lokaliteter med 2,4 procent. Anläggningsinvesteringarna sjönk med 0,3 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel ökade med 2,3 procent.

Under hela år 2010 ökade investeringarna med 0,8 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna ökade med 22,2 procent, men investeringarna inom byggandet av lokaliteter minskade med 12,5 procent. Volymen av anläggningsinvesteringar sjönk med 8,8 procent. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel sjönk med 5 procent. Övriga investeringar som huvudsakligen består av programvaruinvesteringar, minskade med 4,5 procent.

1.3. Sysselsättning

Inga betydande förändringar har skett i antalet sysselsatta under fjärde kvartalet. Antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin ökade dock med en procent från föregående kvartal. Under hela år 2010 minskade antalet sysselsatta med 0,4 procent, men antalet arbetstimmar ökade med 1,1 procent.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 7,4 procent. Under motsvarande period året innan var det relativa arbetslöshetstalet 8,2 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,4 procent för hela år 2010.

1.4. Priser

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 2,1 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

Förändringen av konsumentprisindexet var i fjol 1,2 procent, men prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna ökade med 0,9 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster bara med förändringen av hyror, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen försämrades, då importpriserna steg med 5,6 procent och exportpriserna med 4,1 procent.

1.5. Nationalinkomsten ökade reellt med 2,3 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 5,8 procent och reellt med 2,3 procent och var 28 700 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 183 miljarder euro, dvs. 2,5 miljarder euro mer än bruttonationalprodukten.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,9 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,3 procent. Totalt ökade löner och kollektiva avgifter med 1,8 procent och deras andel av nationalinkomsten sjönk till 59,6 procent. Föregående år var andelen 61,9 procent. Kapital- och företagarinkomsterna ökade med 17 procent och deras andel av nationalinkomsten var 26,5 procent. Föregående år var andelen 23,9 procent.

1.6. Företagens vinster ökade igen

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet ökade nominellt med 36 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med 30 procent, men var ännu klart mindre än under toppåret 2007. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 37 procent mer i direkta skatter, men 4 procent mindre i dividender än året innan.

Företagens fasta investeringar inom landet minskade nominellt med 5 procent i fjol. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 9 miljarder euro.

De finansiella företagens agviftsintäkter ökade, men de indirekt mätta finansiella tjänsterna minskade. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare, men den genomsnittliga räntenivån under året var lägre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på en halv miljard euro.

1.7. Den offentliga sektorns underskott 2,5 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett avsevärt underskott för andra året i följd. Underskottet var närmare 10 miljarder euro och större än året innan, men något mindre än i början av 1990-talet.

Statens skatteinkomster steg med 2,4 procent. Inkomsterna av direkta skatter ökade med 4,4 procent bland annat på grund av en höjning av momsen, men inkomsterna av indirekta skatter minskade med 1,3 procent. Statens intäkter av samfundsskatten ökade, men hushållens inkomstskatter till staten minskade på grund av skattelättnader.

De löpande transfereringarna till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 6,2 procent och transfereringarna till socialskyddsfonder, särskilt till Fpa, ökade med 13 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 0,4 procent. Däremot minskade investeringarna med 1,8 procent.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på en halv miljard euro, dvs. mindre än året innan. Kommunernas skatteinkomster steg med 5,4 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med mer än 3 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 4 procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var på samma nivå som året innan, omkring 5 miljarder euro. Pensionsavgiftsinkomsterna och kapitalinkomsterna ökade ungefär lika mycket som de utbetalda arbetspensionerna. Övriga socialskyddsfonders ekonomi var i balans.

Sammanlagt visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåningen, ett underskott på 5 miljarder euro, ungefär lika mycket som föregående år. Det s.k. EDP-underskottet enligt EU:s stabilitets- och tillväxtavtal avviker en aning från den offentliga sektorns nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna och var 4,4 miljarder euro, dvs. 2,5 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, ökade till över 87 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten ökade den till 48,4 procent, dvs. till samma nivå som år 1998. Statistikcentralen publicerar 31.3.2011 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan de uppgifter om un-derskott och skuld som publicerats nu revideras.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var 55,1 procent. Föregående år var andelen 56,3 procent.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, minskade i fjol till 42,2 procent. Skattekvoten har minskat med 5 procentenheter från 2000 års toppnivå.

1.8. Hushållens realinkomster ökade med nästan 3 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 3,8 procent och reellt med 2,9 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,6 procent och reellt med 2,3 procent. Den justerade inkomsten beaktar också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som organisationer och den offentliga sektorn producerar för hushållen.

Figur 3. Den reella bruttonationalprodukten (uppe) och hushällens justerade disponibla inkomsten (ned), 1990=100

Figur 3. Den reella bruttonationalprodukten (uppe) och hushällens justerade disponibla inkomsten (ned), 1990=100

Hushållens löneinkomster ökade med 2 procent och sociala förmåner med 4 procent. Ökningen av löneinkomsterna beror på att inkomstnivån stigit. Hushållens direkta skatter minskade däremot med en och en halv procent.

Inom jord- och skogsbruket ökade företagarinkomsten med 7 procent. Den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder ökade med 18 procent, vilket var en följd av nedgången av räntenivån. Övriga företagarinkomster ökade med 13 procent. Dividendinkomsterna uppskattas ha ökat med 3 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,7 procent. Konsumtionsutgifterna var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var 4,5 procent på plus. Hushållens fasta investeringar ökade med 6 procent i och med att bostadsbyggandet ökade. Hushållens finansiella ställning hade ett överskott på ungefär en halv miljard euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och var i slutet av september 113,4 procent. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan skulderna enligt finansräkenskaperna och den disponibla inkomsten under året.

1.9. Följande revideringar i juni och juli 2011

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2011 publiceras 3.6.2011. Räkenskaperna för år 2010 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 14.7.2011 enligt den nya näringsgrensindelningen TOL 2008. Samtidigt revideras uppgifterna för åren 2008 och 2009.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 22.2.2011. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html och http://tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html .


Källa: Nationalräkenskaper 2010, 4:e kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Samu Hakala (09) 1734 3756, Samu Hakala (09) 17343756, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 1.3.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2010, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 3,1 procent år 2010 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2010/04/ntp_2010_04_2011-03-01_kat_001_sv.html