Kvalitetsredovisning, familjer 2012

1. Relevans av statistikuppgifterna

Primärmaterialet utgörs av den befolkning som enligt Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem var fast bosatt i Finland 31.12.2011.

Befolkningsregistercentralen och magistraten upprätthåller befolkningsdatasystemet i Finland. Den senaste mantalsskrivningen i Finland verkställdes 1.1.1989. Därefter har befolkningsdatasystemet uppdaterats med ändringsanmälningar. I lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (21.8.2009/661) definieras vilka uppgifter som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Anmälningar om befolkningsförändringar vid årsskiftet väntas till den sista januari. Befolkningsregistercentralen levererar i början av februari till Statistikcentralen uppgifterna om befolkningen vid årsskiftet.

Statistikcentralen har till uppgift att utarbeta statistik och göra utredningar som gäller samhällsförhållandena (Lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Till dessa hör också familjestatistik. Statistikcentralens arbetsordning fastställer att enheten för individstatistik gör upp familjestatistiken (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1497-12).

Begrepp

Antalet barn är det antal personer som bor hemma och som har ställningen barn inom familjen. Med antalet barn i barnfamilj avses antalet hemmaboende barn som inte fyllt 18 år.

Som barn betraktas i familjestatistiken följande personer som bor tillsammans med sina föräldrar:

  •  biologiska barn

  • adoptivbarn samt

  • biologiska barn och adoptivbarn till den ena maken/makan

Fosterbarn och barn som bara omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen.

Definitionen av barn har sedan år 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Från och med år 1992 hör han/hon till familjen.

En barnfamilj är en familj med minst ett hemmaboende barn som inte fyllt 18 år.

Med bostad , dvs. bostadslägenhet, avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Till bostadsbefolkningen hör alla personer som enligt befolkningsdatasystemet vid utgången av året var stadigvarande bosatta i egentliga bostäder. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, räknas inte till bostads¬befolkningen.

Familjepopulationen avviker från bostads¬befolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet.

En familj utgörs av gifta eller samboende par eller sammanboende personer som registrerat sitt förhållande och av deras barn, av endera föräldern tillsammans med sina barn, samt av gifta och samboende par samt personer som registrerat sitt parförhållande utan barn.

Personer av samma kön har kunnat registrera sitt parförhållande fr.o.m. 1.3.2002.

Personer utanför kärnfamiljen som bor i bostadshushåll hör inte till familjebefolkningen, även om de är släktingar. Om de utgör en egen familj hör de däremot till familjebefolkningen. Syskon eller kusiner som bor tillsammans är inte en familj, och hör inte till familjebefolkningen. En person som bor ensam eller tillsammans med en person av samma kön hör inte till familjebefolkningen.

Familjer som bor på internat hör till familjebefolkningen. Däremot bildar personer som bor på anstalt inte familjer i statistiken.

En familj kan omfatta högst två på varandra följande generationer. Om bostadshushållet omfattar flera generationer bildas familjen utgående från den yngsta generationen. Detta innebär att t.ex. en svärmor eller svärfar som bor tillsammans med sitt barns familj faller utanför familjen om inte också maken/makan bor i samma bostad. I sådana fall bildar det äldre paret en egen familj. Barnfamiljer är familjer med minst ett barn under 18 år.

Familjerna indelas i följande typer:

  •  gift par utan barn

  •  sambor utan barn

  •  gift par med barn

  •  sambor med barn

  •  registrerat par, män, utan barn

  •  registrerat par, män, med barn

  •  registrerat par, kvinnor, utan barn

  •  registrerat par, kvinnor, med barn

  •  mor och barn

  •  far och barn

Gift eller samboende par utan barn avser ett par som aldrig har haft barn eller vars barn inte längre bor med föräldrarna. ”Äkta par och sambor med barn” omfattar förutom par med gemensamma barn också par med barn som inte är gemensamma.

Registrerade parförhållanden har för att integritetsskyddet skall upprätthållas klassificerats tillsammans med äktenskap i de kommunvisa tabellerna.

Hustru . Vid tabelleringen av registrerade partnerskap tillsammans med äkta par eller sambor avses med hustru den yngre parten i ett registrerat partnerskap.

Man . Vid tabelleringen av registrerade partnerskap tillsammans med äkta par eller sambor avses med man den äldre parten i ett registrerat partnerskap.

En man med familj är en make eller sambo, en far med barn och båda parterna i ett manligt registrerat partnerskap.

En kvinna med familj är en maka eller sambo, en mor med barn och båda parterna i ett kvinnligt registrerat partnerskap.

Med makar avses äkta makar eller sambor eller parter i ett registrerat partnerskap, om inte något annat framgår av sammanhanget.

I en ombildad familj är ett barn som inte fyllt 18 år bara den ena makens barn. Alla barn är inte makarnas gemensamma.

Samboende par bildas av personer av motsatta kön som stadigvarande bor i samma bostad, om de fyllt 18 år och om deras åldersskillnad är mindre än 16 år, och de inte är syskon. Om paret har ett gemensamt barn tillämpas inte dessa regler. Samboende personer av samma kön betraktas inte som samboende par. Bara registrerade partnerskap statistikförs.

Familjemedlemmarna indelas efter ställning i familjen på följande sätt:

  •  äkta make/maka utan barn

  •  äkta make/maka med barn

  •  sambo utan barn

  •  sambo med barn

  •  partner i registrerat parförhållande utan barn

  •  partner i registrerat parförhållande med barn

  •  far/mor utan make/maka/sambo

  •  barn

Till barn räknas i familjestatistiken, oberoende av ålder, alla egna eller adopterade barn, makens/makans biologiska eller adopterade barn som bor tillsammans med föräldrarna. Fosterbarn eller försörjda barn räknas inte med.

2. Metodbeskrivning

Ett dataprogram grupperar personerna i bostadshushåll på basis av koden för deras stadigvarande hemvist. För varje person som stadigvarande bor i bostaden ingår personbeteckning för föräldrar, make/maka och samtliga barn. Programmet bildar familjerna på basis av dessa personbeteckningar.

Före år 1990 gjordes slutledningen om sambopar bara på basis av makarnas gemensamma barn. Det förnyade program som nu är i bruk betraktar två personer som sambor, efter att ha bildat äkta par, om personerna delar bostad, är minst 18 år gamla och av olika kön samt om de inte är syskon och har en åldersskillnad på högst 15 år. Om paret har ett gemensamt barn tillämpas inte reglerna om ålder och åldersskillnad.

En kvinna som enligt de tidigare begreppen var ensamförsörjande mor, förs nu till sambor om hon bor med en man i lämplig ålder. Likaså bildar dottern i familjen och en man i lämplig ålder, som eventuellt bor tillsammans med familjen, ett samboende par.

Bildandet av familjer försvåras av att befolkningsdatasystemet inte anger om en person som bor med familjen är underhyresgäst. Enligt tillförlitlighetsundersökningen för folkräkningen 1990 var antalet underhyresgäster i Finland då under 20 000. Antalet fall där en underhyresgäst har betraktats som hyresvärdens sambo kan alltså inte vara betydande. Det förutsätts ju att underhyresgästen är i lämplig ålder och av annat kön än hyresvärden.

Om det finns flera möjliga kandidater till sambo väljer programmet den som i ålder är närmast personen. Programmet definierar sambopar för högst fyra personer utan make/maka.

Av personer som stadigvarande bor på anstalt bildas inte familjer.

3. Felfrihet och exakthet

I Finland innehar familjestatistikern en privilegierad ställning, eftersom det finns ett befolkningsdatasystem där varje person utöver personbeteckning har en hemortsbeteckning som anger i vilken bostad han eller hon bor. Familjestatistik kan framställas för hela befolkningen på årlig basis, snabbt och utan att belasta folk med dyra enkäter. För närvarande kan det bara göras i Finland och Danmark.

När man för personer till familjer på basis av befolkningsdatasystemet uppstår det problem närmast i två avseende:

1. Till en familj kan sammanföras bara personer som är "skrivna" i samma bostad.

2. Sambopar (äktenskapsliknande förhållanden) baserar sig på slutledning.

1. Enligt internationella definitioner kan en familj också bildas på basis av officiell hemvist, så som i Finland. Emellertid upptas familjer där t.ex. den ena maken på grund av arbete är skriven på annan ort inte i statistiken som fullständiga, även om maken vistas med familjen under veckoslut och semestrar. Dessutom kan ett par bo ihop, trots att någondera parten fortsättningsvis är skriven annorstädes, t.ex. hos den förra maken/makan.

I Finland bor dock de flesta människor där de är skrivna. Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem kan allmänt taget anses mycket täckande. För att en person skall få en personbeteckning måste han/hon registreras i befolkningsdatasystemet. I praktiken är det omöjligt att leva i Finland utan personbeteckning. Lagligt arbete, att öppna ett bankkonto, att sköta ärenden med myndigheter osv. förutsätter en personbeteckning. Man kan anta att det i Finland inte finns betydande antal personer som arbetar ’svart’ under perioder på t.ex. mer än ett år och som får lön kontant. En vistelse på minst ett år är en förutsättning för registrering bland befolkningen i Finland.

Efter indragningen av mantalsskrivningen har befolkningsdatasystemet sedan år 1989 upprätthållits enbart på basis av anmälningar om befolkningsförändringar. Den tillförlitlighetsundersökning som gjorts om befolkningsdatasystemet beträffande adresser berättar om anmälningarnas riktighet.

Befolkningsregistercentralen beställer årligen av Statistikcentralen en urvalsundersökning om adressuppgifternas felfrihet. Omkring 11 000 personer tillfrågas om deras adress i befolkningsdatasystemet är korrekt. I undersökningen år 2012 var uppgiften korrekt gällande 98,9 procent av svarspersonerna. Urvalsbortfallet var 16,9 procent. Vid bortfall försökte man kontrollera adresserna i andra källor. Man kunde då fastställa att adressen var korrekt för 92,3 procent av personerna i bortfallet, för 5,9 procent var den inkorrekt och för 1,8 procent kunde den inte kontrolleras. Om man förmodar att alla de uppgifter i bortfallet som inte kunde kontrolleras var inkorrekta, hade den slutliga andelen korrekta adresser varit 98,1 procent.

I samband med kommunalvalen avslöjar returnerade anmälningar om utlänningars rösträtt i allmänhet omkring 1 000 personer, som flyttat från landet utan flyttningsanmälan och som således fortsättningsvis är statistikförda i befolkningen. Befolkningsregistercentralen avlägsnar dessa före följande årsskifte ur den i landet bosatta befolkningen i befolkningsdatasystemet

För de ungas del har situationen å andra sidan förbättrats genom den nya hemkommunslagen. Nu kan studerande vara skrivna på studieorten, vilket inte tidigare var möjligt.

2. Att sluta sig till förekomsten av äktenskapsliknande förhållanden utgående från befolkningsdatasystemet är mera problematiskt. Ett alternativ vore att lämna barnlösa sambopar helt utanför statistiken och bara bilda sambopar utgående från gemensamma barn. Då statistikens syfte ändå är att beskriva samhället så trovärdigt som möjligt, kommer vi säkert närmare sanningen om sambopar definieras på basis av gemensam adress än om de lämnas utanför statistiken.

Programmet gör säker härledningar om sambopar som de facto inte existerar, men å andra sidan gör det inte härledningar om de sambopar som är yngre än 18 år, och inte heller de där åldersskillnaden överstiger 15 år. Antalet sambopar ligger dock mycket nära det tal som man fått genom intervjuundersökningar.

År 1989 kartlades samboparen ännu genom en särskild intervjuundersökning. Intervjuerna gällde personer, inte familjer. Frågan ställdes bara till personer vars civilstånd inte var "gift". På basis av urvalet uppskattades antalet samboende personer i åldern 15–64 år i Finland till 372 000. I därpå följande års familjestatistik fick man genom tillämpning av den adressbaserade definitionen som resultat att 370 000 personer i åldern 18–64 år var samboende. Av dessa hade emellertid en del civilståndet "gift". Urvalen gav vid handen att antalet samboende personer under den senare delen av 1980-talet årligen ökade med omkring 20 000.

Med beaktande av skillnaderna i åldersgränser och i civilståndets betydelse när man gör slutledning om sambo, kan man konstatera att antalet sambopar som baserar sig på slutledning är en aning lägre än det antal som urvalsundersökningar av det verkliga förhållandet ger vid handen. Slutledningen av antalet sambopar ger emellertid en tillräckligt god bild av familjestrukturen i samhället. På detta sätt kan man följa med åt vilket håll utvecklingen går, samtidigt som man kan studera olika familjetyper som större grupper för sig. Man måste emellertid vara försiktig då man drar slutsatser på individnivå utgående från dessa par.

4. Tidsenlighet och rättidighet

Statistikcentralen daterar befolkningen vid årsskiftet årets sista dag. Sedan år 1999 har man som områdesindelning använt områdesindelningen den första dagen följande år. De kommuner som sammanslås årets första dag har redan statistikförts i statistiken för föregående års sista dag. Statistiken vid årsskiftet kan vid behov också framställas på basis av kommunindelningen före kommunsammanslagningen.

5. Tillgänglighet och transparens

Den första familjestatistiken erhålls från folkräkningarna åren 1950 och 1960. Sedan år 1970 har folkräkningarna gjorts med fem års intervaller. Dessutom har familjeuppgifter publicerats åren 1977, 1978, 1982, 1984 och 1987. Fr.o.m. år 1992 har familjestatistik framställts årligen. En familjepublikationen har producerats årligen sedan år 1994.

Av dem som lever i äktenskap gjordes under åren 1980–1989 årligen i samband med arbetskraftsundersökningen en översikt som bygger på ett urval av omkring 10 000 personer.

Från år 1870 till år 1930 gjordes det vart tionde år en folkräkning i de större städerna, som bygger på personblanketter. Av dessa folkräkningar fås något slags uppgifter om hushåll.

Primäruppgifter om familjer finns tillgängliga i elektronisk form kommunvis eller med en större områdesindelning i Statistikcentralens avgiftsfria informationstjänst Familjer på Internet under adress: http://tilastokeskus.fi/tup/tilastotietokannat/index_sv.html

Allmänna uppgifter och långa tidsserier beträffande hela landets familjer finns på ingångssidan till befolkningsstatistik under adress: http://www.stat.fi/til/perh/index_sv.html

Mera specificerade uppgifter om familjer, bl.a. efter kommunens delområde, finns under den avgiftsbelagda elektroniska informationstjänsten. Mera information om tjänsten ges under adress: http://www.stat.fi/tup/tilastotietokannat/index_sv.html

Mera information om Statistikcentralens avgiftsbelagda tjänster finns under adress: http://www.stat.fi/tup/tilastotietokannat/index_sv.html

6. Jämförbarhet

Familjeuppgifterna är inte helt jämförbara före och efter år 1990, då sambor började härledas utgående från sammanboende. I familjepublikationen har man med hjälp av urvalsundersökningar estimerat familjefördelningen, inklusive sambor som inte har gemensamma barn, i hela landet beträffande åren 1960 och 1970. Siffrorna för åren 1980 och 1985 har tagits ur det ursprungliga materialet med en ny klassificering. I och med att sambor beaktas i statistiken ökar antalet familjer och samtidigt minskar antalet ensamförsörjare, eftersom en del av ensamförsörjarna är sambor med en ny make/maka.

Det faktum att det efter år 1990 inte längre görs begränsningar i civilståndet för en person vars familjeställning klassificeras som barn ökar likaså antalet familjer. Nu bildar t.ex. en frånskild person, som har återvänt för att bo tillsammans med sin mor, en familj med sin mor. Tidigare statistikfördes mor och barn som utanför familjebefolkningen.

7. Tydlighet och konsistens

Siffrorna i den demografiska statistiken avviker från vissa familjesiffror som bygger på folkräkningen. I folkräkningsstatistiken finns begreppet bostadshushållsbefolkning, vilket innebär att de familjer vars bostad inte fyller kriterierna för bostad faller bort från familjestatistiken.


Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marjut Pietiläinen 09 1734 2798, Timo Nikander 09 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 13.1.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2012, Kvalitetsredovisning, familjer 2012 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 21.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2012/02/perh_2012_02_2013-11-22_laa_001_sv.html