5. Merparten av barnen bor i tvåföräldersfamiljer

I stället för att ha familjen som enhet kan man granska barnfamiljer med barnet som enhet. De två synsätten ger lite olika resultat. Till exempel 61 procent av barnfamiljerna är familjer med gifta par, men 66 procent av barnen bor i familjer med gifta par. Orsaken är att gifta par i medeltal har fler barn än sambofamiljer och enföräldersfamiljer. Av de minderåriga barnen bor, liksom året innan, mer än 82 procent i familjer med två föräldrar (dvs. då barn till sambor och registrerade par inkluderas).

Tabell 8. Barn under 18 år efter familjetyp åren 1985–2013

År       Totalt            Äkta par    Registrerat partnerskap Sambor     Moder         Fader       
1985 1 136 027 959 580 .. 61 386 102 413 12 648
1990 1 135 686 916 855 .. 91 164 113 184 14 483
1995 1 150 562 858 255 .. 125 222 148 706 18 379
2000 1 116 687 777 447 .. 156 411 162 544 20 285
2005 1 084 865 727 638 131 172 898 162 875 21 323
2006 1 080 728 721 911 183 175 516 161 834 21 284
2007 1 076 522 716 804 216 176 801 161 184 21 517
2008 1 071 800 713 202 277 175 986 160 730 21 605
2009 1 068 554 708 684 331 175 951 161 755 21 833
2009 1 068 554 708 684 331 175 951 161 755 21 833
2010 1 064 470 704 953 397 175 563 161 427 22 130
2011 1 061 710 701 396 500 175 981 161 575 22 258
2012 1 058 664 697 517 597 176 104 162 035 22 411
2012 1 058 664 697 517 597 176 104 162 035 22 411
2013 1 056 606 691 581 672 178 899 162 836 22 618
Procent
1985 100,0 84,5 .. 5,4 9,0 1,1
1990 100,0 80,7 .. 7,9 10,0 1,3
1995 100,0 74,6 .. 10,9 12,9 1,6
2000 100,0 69,6 .. 14,0 14,6 1,8
2005 100,0 67,1 0,0 15,9 15,0 2,0
2006 100,0 66,8 0,0 16,2 15,0 2,0
2007 100,0 66,6 0,0 16,4 15,0 2,0
2008 100,0 66,5 0,0 16,4 15,0 2,0
2009 100,0 66,3 0,0 16,5 15,1 2,0
2010 100,0 66,2 0,0 16,5 15,2 2,1
2011 100,0 66,1 0,05 16,6 15,2 2,1
2012 100,0 65,9 0,06 16,6 15,3 2,1
2013 100,0 65,5 0,06 16,9 15,4 2,1

Av alla spädbarn som inte fyllt ett år bor 92 procent med båda sina föräldrar, åtta procent bara med sin mor (figur 9). Procentandelarna är samma som ett decennium tidigare.

Andelen barn som bor med sin mor eller far ökar med åldern. År 2013 bodde en femtedel av 17-åriga barn bara med sin mor, för ett decennium sedan var andelen 18 procent. På motsvarande sätt bodde fyra procent bara med sin far, vilket är samma procentandel som ett decennium tidigare.

Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 2013

Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 2013

5.1 Tre av fyra barn har minst ett syskon

Även om 43 procent av barnfamiljerna i slutet av år 2013 var enbarnsfamiljer var bara 24 procent av barnen samtidigt enda barnet i familjen. Av dessa barn är de flesta bara tillfälligt enda barnet, eftersom en del kommer att få syskon senare. En del har äldre syskon som redan fyllt 18 år eller flyttat hemifrån.

I slutet av år 2013 bodde 42 procent av barnen med ett syskon och 35 procent hade minst två hemmaboende syskon. År 1985 hade bara 27 procent av barnen minst två hemmaboende syskon.

Tabell 9. Barn efter antalet minderåriga barn i familjen åren 1985–2013

År       Totalt            Antalet minderåriga barn i familjen                   
        1                   2                   3                     4-        
1985 1 136 027 306 784 518 206 221 211 89 826
1990 1 135 751 286 529 500 680 243 504 105 038
1995 1 150 562 284 915 484 092 257 283 124 272
2000 1 116 687 268 369 461 516 255 075 131 727
2005 1 084 865 255 549 451 758 245 325 132 233
2006 1 080 728 254 705 451 428 242 382 132 213
2007 1 076 522 254 832 450 088 238 782 132 820
2008 1 071 800 253 841 449 016 235 650 133 293
2009 1 068 554 254 457 447 554 232 584 133 959
2010 1 064 470 254 551 445 192 230 580 134 147
2011 1 061 710 253 995 443 286 229 101 135 328
2012 1 058 664 252 986 441 612 227 907 136 159
2013 1 056 606 250 318 441 312 227 175 137 801
Procent
1985 100,0 27,0 45,6 19,5 7,9
1990 100,0 25,2 44,1 21,4 9,2
1995 100,0 24,8 42,1 22,4 10,8
2000 100,0 24,0 41,3 22,8 11,8
2005 100,0 23,6 41,6 22,6 12,2
2006 100,0 23,6 41,8 22,4 12,2
2007 100,0 23,7 41,8 22,2 12,3
2008 100,0 23,7 41,9 22,0 12,4
2009 100,0 23,8 41,9 21,8 12,5
2010 100,0 23,9 41,8 21,7 12,6
2011 100,0 23,9 41,8 21,6 12,7
2012 100,0 23,9 41,7 21,5 12,9
2013 100,0 23,7 41,8 21,5 13,0

Ett tvärsnitt av familjestatistiken illustreras i figur 10. Där presenteras barnen i barnfamiljer efter ålder och antalet barn i familjen. I definitionen av barn som är enda barnet i familjen har alla hemmaboende barn under 18 år beaktats. Fyrtioen procent av alla barn under ett år är enda barnet, dvs. de är familjernas förstfödda. Den lägsta andelen av enda barn i familjen finns bland 7–8-åringarna. Av dem är 13 procent enda barnet.

Familjens andra barn föds tydligen senast då det första barnet är omkring 7 år. Å andra sidan är det sällan som ett äldre syskon redan fyllt 18 år. Då man kan anta att en del av 7-åringarna ännu kommer att få ett syskon och att en del har ett syskon som redan flyttat hemifrån, kan man sluta sig till att omkring 10 procent av barnen kommer att förbli enda barnet. Samma resultat får man genom att granska antalet barn för kvinnor i hela landet enligt antalet födda barn.

Av figur 10 framgår att familjen är som störst bland 8–9-åringarna. Av dem bor 44 procent i familjer med minst tre minderåriga barn. Andelen är lika stor som året innan.

Figur 10. Barn efter ålder och antalet barn under 18 år i familjer 2013

Figur 10. Barn efter ålder och antalet barn under 18 år i familjer 2013

5.2 Barn i Norra Österbotten har flest syskon

Det finns också regionala skillnader i antalet syskon. I områden med större familjer, är andelen barn som bor med flera syskon givetvis större än i områden med små familjer. I Norra Österbotten och Mellersta Österbotten har över en femtedel av barnen tre eller fler hemmaboende syskon under 18 år. Däremot är andelen barn som bor med fler än tre syskon under 10 procent i Nyland, Södra Karelen, Egentliga Finland och på Åland.

Norra och Mellersta Österbotten har å andra sidan också den lägsta andelen barn utan hemmaboende syskon - under 20 procent i båda landskapen. I Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och på Åland har fler än vart fjärde barn inte hemmaboende syskon.

Figur 11. Barn efter antalet syskon landskapsvis 2013, %

Figur 11. Barn efter antalet syskon landskapsvis 2013, %

Av kommunerna i Finland är det relativa antalet barn som bor utan syskon lägst i Lumijoki, Tyrnävä och Larsmo (under 10%). Den relativa andelen barn som bor utan syskon är högst i Sund (34%), Kökar (32%), Pelkosenniemi och Helsingfors (31%).

Barn i storfamiljer, som bor med minst tre syskon, finns det relativt sett flest av i Sievi (55%), Ranua (54%) och Perho (53%). Dessutom bor över hälften av barnen också i Lumijoki, Merijärvi och Pyhäntä i familjer med minst fyra barn. Relativt sett flest barn med minst tre hemmaboende syskon finns det givetvis i kommuner där barnfamiljernas storlek är störst (Kapitel 4.2). Relativt sett minst barn med minst tre hemmaboende syskon finns det på Brändö och i Sottunga på Åland, som helt saknar familjer med minst fyra barn. Sedan följer Korsnäs, Gustavs, Lumparland och Mariehamn, där den relativa andelen familjer med minst fyra barn är under 5 procent. I Fasta Finland är andelen barn med minst tre hemmaboende syskon relativt sett lägst i Närpes, Tervo och Nådendal (under 6 %).

5.3 Inga förändringar i antalet barn i ombildade familjer

Liksom året innan växer totalt 110 000 barn som inte fyllt 18 år (tio procent av alla barn) upp i ombildade familjer. Av dessa är 33 600 makarnas gemensamma barn, som alltså har fötts i familjer där det tidigare fanns barn som var enbart moderns och/eller enbart faderns barn. Av de ombildade familjerna är 44 procent familjer där det också fötts gemensamma barn. Det finns 76 000 egentliga barn i ombildade familjer (sju procent av alla barn), som har fått en ny social förälder. Av dessa barn är 65 200 barn som modern har med sig in i familjen och 10 800 barn som fadern har med sig.

5.4 Sex procent av barnen har utländsk härkomst

Statistikcentralen införde år 2012 en ny klassificering efter härkomst. Personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk härkomst. Också de personer som har föräldrar om vilka det inte finns uppgifter, men som har finska, svenska eller samiska som modersmål är av finländsk härkomst. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk härkomst. Av utländsk härkomst är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns några uppgifter. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja första generationens (utrikes födda) och andra generationens (inrikes födda) personer med utländsk härkomst. I följande avsnitt granskas alla barn som hör till Finlands befolkning.

Enligt ovan nämnda grunder hade 64 000, dvs. 6 procent, av alla minderåriga barn utländsk härkomst i slutet av år 2013. Från år 2012 har antalet minderåriga barn med utländsk härkomst ökat med mer än fem tusen. Under två decennier har antalet barn med utländsk härkomst nästan sjudubblats.

Fram till år 2003 fanns det fler första generationens barn med utländsk härkomst än andra generationens, men följande år var antalet barn som hörde till andra generationen med utländsk härkomst något större, dvs. 51 procent. I slutet av år 2013 var andelen andra generationens barn med utländsk härkomst 60 procent av alla barn med utländsk härkomst.

Figur 12. Andelen barn med utländsk härkomst av alla barn samt andelen andra generationens barn med utländsk härkomst av alla barn med utländsk härkomst 1992–2013

Figur 12. Andelen barn med utländsk härkomst av alla barn samt andelen andra generationens barn med utländsk härkomst av alla barn med utländsk härkomst 1992–2013

Av minderåriga barn med utländsk härkomst var 45 procent under skolåldern. .


Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marjut Pietiläinen 029 551 2798, Timo Nikander 029 551 3250, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 21.11.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2013, 5. Merparten av barnen bor i tvåföräldersfamiljer . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.8.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2013/02/perh_2013_02_2014-11-21_kat_005_sv.html