Bostäder: dokumentation för statistiken
På den här sidan
Dokumentation som var i kraft 1.6.2025
Begrepp
Boendenivå
Boenderymlighet och bostadens utrustningsnivå beskriver tillsammans bostadshushållets boendenivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Boendetäthet
Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta.
Bostad
Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.
Bostadens användningssyfte
Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
Bostadsyta
Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Bostädernas medelstorlek
Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder.
Byggnad
Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader, såsom till exempel underjordiska oljecisterner, räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker och dylikt som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg och dylikt anses inte heller utgöra byggnader.
Uppgifter om byggnader fås från det datasystem för den byggda miljön som upprätthålls av Syke.
Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik omfattar inte:
- byggnader för vätskeförvaring
- byggnader som uteslutande används för lantbruksproduktion
- bostadsbyggnaders bastubyggnader
- bostadsbyggnaders ekonomibyggnader
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
förutom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda eller inrymmer lokaliteter.
Uppgifterna om nyproduktion av byggnader omfattar inte:
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader, såsom till exempel underjordiska oljecisterner, räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker och dylikt som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg och dylikt anses inte heller utgöra byggnader.
Uppgifter om byggnader fås från det datasystem för den byggda miljön som upprätthålls av Syke.
Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik omfattar inte:
- byggnader för vätskeförvaring
- byggnader som uteslutande används för lantbruksproduktion
- bostadsbyggnaders bastubyggnader
- bostadsbyggnaders ekonomibyggnader
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
förutom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda eller inrymmer lokaliteter.
Uppgifterna om nyproduktion av byggnader omfattar inte:
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
Byggnadsmaterial
Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:
- betong, lättbetong
- tegel
- stål
- trä
- annat, okänt
- betong, lättbetong
- tegel
- stål
- trä
- annat, okänt
Byggnadsår
Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.
Hustyp
Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:
- egnahems- och parhus, bostadshus med 1–2 bostäder, parhus samt permanent bebodda fritidsbostäder
- radhus: småhus med minst tre parallella bostadslägenheter och där utrymmen som hör till olika bostadslägenheter inte ligger ovanpå varandra.
- höghus: hus med minst tre bostäder, där minst två av bostäderna ligger ovanpå varandra, och som inte tillhör de föregående klasserna
- andra byggnader: även byggnader vars hustyp är okänd.
- egnahems- och parhus, bostadshus med 1–2 bostäder, parhus samt permanent bebodda fritidsbostäder
- radhus: småhus med minst tre parallella bostadslägenheter och där utrymmen som hör till olika bostadslägenheter inte ligger ovanpå varandra.
- höghus: hus med minst tre bostäder, där minst två av bostäderna ligger ovanpå varandra, och som inte tillhör de föregående klasserna
- andra byggnader: även byggnader vars hustyp är okänd.
Internat
Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Kommunalt delområde
Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Kök
Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme.
Nätanslutning
En byggnads nätanslutningar är
- avlopp
- vattenledning
- el
- naturgas.
- avlopp
- vattenledning
- el
- naturgas.
Rum och rumsantal
Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket.
Trångboddhet
Normerna för trångboddhet är följande:
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
Upplåtelseform
Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Uppvärmningssätt
Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också en uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgiften om uppvärmningssätt har erhållits ur datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Syke, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningar från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till systemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- elvärme
- ugns-spis-kaminuppvärmning
- solvärme
- luftvärmepump
- ingen fast värmeanordning
- okänd.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- elvärme
- ugns-spis-kaminuppvärmning
- solvärme
- luftvärmepump
- ingen fast värmeanordning
- okänd.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Utrustning
Uppgifter om bostäders och byggnaders utrustning kommer från Sykes byggnads- och lägenhetsuppgifter.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (det finns antingen en dusch, ett badrum eller en bastu i bostaden)
- bastu i bostaden
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (det finns antingen en dusch, ett badrum eller en bastu i bostaden)
- bastu i bostaden
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Utrustningsnivå
Utrustningsnivån beskrivs med två klasser:
- välutrustad bostad: i bostaden finns vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden) och central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå.
- välutrustad bostad: i bostaden finns vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden) och central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå.
Våningsantal
I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.