Bostadshushåll och bostadsförhållanden: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 20.6.2025
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial. Statistiken beskriver personer som bor i vanliga bostäder, bostadshushåll samt befolkningens bostadsförhållanden. De personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll.
Merparten av de statistiska uppgifterna publiceras som årsuppgifter, och då beskrivs situationen på årets sista dag (situationen vid utgången av året). Årsuppgifterna för bostadshushåll bildas av materialet för statistiken befolkningsstruktur. En del av uppgifterna om bostadshushåll publiceras även kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Referenstidpunkten för kvartalsstatistiken är kvartalets sista dag.
Källuppgifterna för bostadshushåll baseras huvudsakligen på två källmaterial: Demografiska uppgifter som erhålls ur befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter som erhålls ur Finlands miljöcentrals (SYKE) datalager för den byggda miljön. Datalagret för den byggda miljön togs i bruk i början av 2025. Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter övergår stegvis till att anmäla bygglovspliktiga uppgifter till det datasystem som upprätthålls av Finlands miljöcentral (i stället för till MDB:s byggnads- och lägenhetsregister).
Personuppgifter kombineras med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter vid statistikcentralen. Alla personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Bostadshushållen beskrivs efter bostadshushållets struktur, livsskede samt invånarnas ålder jämte demografiska uppgifter. Bostadsförhållandena beskrivs efter bland annat upplåtelseformen för bostaden, hustypen, antalet rum och boenderymligheten (trångboddhet). Statistiken kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är en del av en folk- och bostadsräkning som görs vart tionde år. I statistiken följs FN:s folkräkningsrekommendationer och EU:s folkräkningsförordning.
Merparten av de statistiska uppgifterna publiceras som årsuppgifter, och då beskrivs situationen på årets sista dag (situationen vid utgången av året). Årsuppgifterna för bostadshushåll bildas av materialet för statistiken befolkningsstruktur. En del av uppgifterna om bostadshushåll publiceras även kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Referenstidpunkten för kvartalsstatistiken är kvartalets sista dag.
Källuppgifterna för bostadshushåll baseras huvudsakligen på två källmaterial: Demografiska uppgifter som erhålls ur befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter som erhålls ur Finlands miljöcentrals (SYKE) datalager för den byggda miljön. Datalagret för den byggda miljön togs i bruk i början av 2025. Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter övergår stegvis till att anmäla bygglovspliktiga uppgifter till det datasystem som upprätthålls av Finlands miljöcentral (i stället för till MDB:s byggnads- och lägenhetsregister).
Personuppgifter kombineras med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter vid statistikcentralen. Alla personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Bostadshushållen beskrivs efter bostadshushållets struktur, livsskede samt invånarnas ålder jämte demografiska uppgifter. Bostadsförhållandena beskrivs efter bland annat upplåtelseformen för bostaden, hustypen, antalet rum och boenderymligheten (trångboddhet). Statistiken kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde. Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är en del av en folk- och bostadsräkning som görs vart tionde år. I statistiken följs FN:s folkräkningsrekommendationer och EU:s folkräkningsförordning.
Statistikens population
Bostadshushållens population är ett totalmaterial. Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i samma bostad. Som bostäder godkänns endast ordinära bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll. Dessutom ingår i statistiken inte överstora eller avvikande bostadshushåll, såsom bostadshushåll med över 25 personer eller bostadshushåll med över 10 personer som inte inkluderar barn. På samma sätt ingår i statistiken inte registerfel, såsom bostadshushåll med under 16-åriga barn.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar uppgifter om personer, som kan slås samman med uppgifter om bostäderna och byggnaderna med identikationsuppgifter.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata administrerar uppgifter om personer, som kan slås samman med uppgifter om bostäderna och byggnaderna med identikationsuppgifter.
Statistisk enhet
Den statistiska enheten är ett bostadshushåll (personer som bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll). Bostadshushållen kan sammanslås med byggnaderna och bostäderna med identifikationsuppgifter.
Måttenhet
Måttenheterna i statistiken är antalet bostadshushåll och bostadsbefolkningen, det vill säga antalet personer, och bostädernas yta i kvadratmeter. De totala mängderna är miljoner enheter (bostadshushåll, personer, yta).
Basperiod
Årstatistiken beskriver situationen den sista dagen under respektive år. Referenstidpunkten för kvartalsstatistiken är kvartalets sista dag.
Referensperiod
Det mer omfattande datainnehållet i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden görs årligen. Uppgifterna beskriver situationen på årets sista dag.
Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushåll även publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Då beskriver uppgifterna situationen på kvartalets sista dag.
Som områdesindelning används områdesindelningen på årsskiftets första dag. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.
Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushåll även publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Då beskriver uppgifterna situationen på kvartalets sista dag.
Som områdesindelning används områdesindelningen på årsskiftets första dag. Följaktligen har kommuner som slås samman på årets första dag statistikförts tillsammans.
Referensområde
Statistikuppgifterna publiceras på kommunnivå och med kommunbaserade områdesindelningar.
Statistikuppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.
Statistikuppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade områdesindelningar samt efter postnummerområde.
Sektortäckning
Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden är ett totalmaterial.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Då uppgifter från olika datasystem kombineras kan det förekomma ett litet antal personer som inte entydigt kan kombineras med bostäder.
Bostads- och byggnadsuppgifternas egenskapsuppgifter innehåller en del brister, som ofta klassificeras i klassen Okänd.
Bostadshushållens population utgörs av personer som bor i sedvanliga bostäder. Personer som enligt datasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa eller personer med okänd vistelseort, räknas inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat eller bostadsbyggnader för specialgrupper och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, bildar inte heller bostadshushåll.
Då uppgifter från olika datasystem kombineras kan det förekomma ett litet antal personer som inte entydigt kan kombineras med bostäder.
Bostads- och byggnadsuppgifternas egenskapsuppgifter innehåller en del brister, som ofta klassificeras i klassen Okänd.
Tidstäckning
De mer omfattande uppgifterna i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden ingår i årsstatistiken.
Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushållen publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Statistikens uppgifter publiceras i Statfin-databastabellerna.
Statistikuppgifter har samlats in vid folkräkningarna år 1950, 1960, 1970, 1975 och 1980. Från 1985 till 2007 publicerades uppgifterna årligen under namnet statistiken bostadshushåll och boendeförhållanden. Åren 2008–2024 publicerades statistiken som en del av statistiken bostäder och boendeförhållanden. En del av tidigare års uppgifter är tillgängliga enbart som aggregerad information.
Från och med det första kvartalet 2023 har en del av uppgifterna om bostadshushållen publicerats kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen. Statistikens uppgifter publiceras i Statfin-databastabellerna.
Statistikuppgifter har samlats in vid folkräkningarna år 1950, 1960, 1970, 1975 och 1980. Från 1985 till 2007 publicerades uppgifterna årligen under namnet statistiken bostadshushåll och boendeförhållanden. Åren 2008–2024 publicerades statistiken som en del av statistiken bostäder och boendeförhållanden. En del av tidigare års uppgifter är tillgängliga enbart som aggregerad information.
Distributionsfrekvens
Det mer omfattande datainnehållet i statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden publiceras en gång om året.
Från och med det första kvartalet 2023 publiceras en del av uppgifterna om bostadshushåll kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen.
Från och med det första kvartalet 2023 publiceras en del av uppgifterna om bostadshushåll kvartalsvis på basis av förhandsuppgifter om befolkningen.
Begrepp
Barn
Som barn betraktas i familjestatistiken följande personer som bor tillsammans med sina föräldrar:
- biologiska barn
- adoptivbarn
- biologiska barn, adoptivbarn och fastställda barn till den ena maken/makan
Fosterbarn och barn som enbart omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen.
Definitionen av barn har sedan år 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Från och med år 1992 hör han/hon till familjen.
- biologiska barn
- adoptivbarn
- biologiska barn, adoptivbarn och fastställda barn till den ena maken/makan
Fosterbarn och barn som enbart omfattas av försörjningsförhållande betraktas inte som barn i familjen.
Definitionen av barn har sedan år 1990 ändrats så att en person som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn oberoende av civilstånd om han/hon inte själv har make/maka eller barn i samma bostadshushåll. Tidigare klassificerades bara ogifta personer som barn. Detta innebär att en änka/änkling eller en frånskild person som år 1990 bodde hos sina föräldrar föll utanför familjen. Från och med år 1992 hör han/hon till familjen.
Boendenivå
Boenderymlighet och bostadens utrustningsnivå beskriver tillsammans bostadshushållets boendenivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer, som förfogar över minst tre rum mer än antalet personer i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll, som inte hör till ovan angivna grupper.
(Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.)
Utrustningsnivå:
- välutrustad bostad: bostaden omfattar vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
- bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
- ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.
Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper:
- välutrustad bostad
- annan eller okänd utrustningnivå.
Boenderymlighet
Klassificering av boenderymlighet:
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer som förfogar över minst tre rum mer än antalet invånare i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll som inte hör till ovan angivna grupper.
Fr.o.m. år 1989 räknas köket inte med i antalet rum.
- rymligt boende: bostadshushåll med 1-5 personer som förfogar över minst tre rum mer än antalet invånare i bostadshushållet (köket räknas inte med i rumsantalet)
- trångt boende: fler än en person per rum (köket räknas inte med i rumsantalet)
- normalt boende: bostadshushåll som inte hör till ovan angivna grupper.
Fr.o.m. år 1989 räknas köket inte med i antalet rum.
Boendetäthet
Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta.
Bostad
Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.
Bostadens användningssyfte
Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
- En bostad anses vara permanent bebodd om där enligt det befolkningsdatasystemet stadigvarande bor minst en person.
- En bostad betraktas som tillfälligt bebodd om där enligt befolkningsdatasystemet finns tillfälliga boende men inte en enda stadigvarande.
- En bostad är inte i bostadsbruk om där enligt befolkningsdatasystemet inte finns någon boende, vare sig stadigvarande eller tillfälligt.
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall.
Bostadsbefolkning
Till bostadsbefolkningen hör alla personer som enligt befolkningsdatasystemet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) vid utgången av året var stadigvarande bosatta i egentliga bostäder. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, räknas inte till bostadsbefolkningen.
Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat.
Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat.
Bostadshushåll
Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer.
Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.
Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.
Bostadshushållets sammansättning
Bostadshushållen indelas enligt personsammansättningen i två klasser enligt följande:
Familjebostadshushåll omfattar
- endast 1 familj
- 1 familj och andra personer
- minst 2 familjer
- minst 2 familjer och eventuella andra personer
Övriga bostadshushåll omfattar
- 1 person
- 2 personer, bägge av samma kön
- 2 personer, man och kvinna
- minst 3 personer, alla av samma kön
- minst 3 personer, män och kvinnor.
Familjebostadshushåll omfattar
- endast 1 familj
- 1 familj och andra personer
- minst 2 familjer
- minst 2 familjer och eventuella andra personer
Övriga bostadshushåll omfattar
- 1 person
- 2 personer, bägge av samma kön
- 2 personer, man och kvinna
- minst 3 personer, alla av samma kön
- minst 3 personer, män och kvinnor.
Bostadsyta
Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.
Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.
Bostädernas medelstorlek
Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder.
Byggnad
Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader, såsom till exempel underjordiska oljecisterner, räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker och dylikt som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg och dylikt anses inte heller utgöra byggnader.
Uppgifter om byggnader fås från det datasystem för den byggda miljön som upprätthålls av Syke.
Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik omfattar inte:
- byggnader för vätskeförvaring
- byggnader som uteslutande används för lantbruksproduktion
- bostadsbyggnaders bastubyggnader
- bostadsbyggnaders ekonomibyggnader
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
förutom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda eller inrymmer lokaliteter.
Uppgifterna om nyproduktion av byggnader omfattar inte:
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader, såsom till exempel underjordiska oljecisterner, räknas inte som byggnader.
Skjul av lätt konstruktion, kiosker och dylikt som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg och dylikt anses inte heller utgöra byggnader.
Uppgifter om byggnader fås från det datasystem för den byggda miljön som upprätthålls av Syke.
Statistikcentralens byggnadsbeståndsstatistik omfattar inte:
- byggnader för vätskeförvaring
- byggnader som uteslutande används för lantbruksproduktion
- bostadsbyggnaders bastubyggnader
- bostadsbyggnaders ekonomibyggnader
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
förutom då de ovannämnda byggnaderna är bebodda eller inrymmer lokaliteter.
Uppgifterna om nyproduktion av byggnader omfattar inte:
- byggnader som i sin helhet innehas av andra länders ambassader
- försvarsmaktens byggnader
- skyddsrum
Byggnadsår
Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.
Hustyp
Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:
- egnahems- och parhus, bostadshus med 1–2 bostäder, parhus samt permanent bebodda fritidsbostäder
- radhus: småhus med minst tre parallella bostadslägenheter och där utrymmen som hör till olika bostadslägenheter inte ligger ovanpå varandra.
- höghus: hus med minst tre bostäder, där minst två av bostäderna ligger ovanpå varandra, och som inte tillhör de föregående klasserna
- andra byggnader: även byggnader vars hustyp är okänd.
- egnahems- och parhus, bostadshus med 1–2 bostäder, parhus samt permanent bebodda fritidsbostäder
- radhus: småhus med minst tre parallella bostadslägenheter och där utrymmen som hör till olika bostadslägenheter inte ligger ovanpå varandra.
- höghus: hus med minst tre bostäder, där minst två av bostäderna ligger ovanpå varandra, och som inte tillhör de föregående klasserna
- andra byggnader: även byggnader vars hustyp är okänd.
Internat
Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader.
En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper:
- rumsantalet (inkl. kök) större än ett
- åtminstone kök eller kokvrå
- WC
- dusch, badkar eller bastu i lägenheten.
Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet.
Kommunalt delområde
Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Konsumtionsenhet
Genom att räkna ut inkomster och konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet kan man göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och struktur. Det finns flera olika sätt för beräkning av konsumtionsenheter. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt OECD:s s.k. justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
Konsumtionsenhet (OECD)
Storleken på en konsumtionsenhet som utgörs av ett bostadshushåll anges som summan av viktvärdena för medlemmarna. Enligt internationella rekommendationer fastställs värdet som konsumtionsenhet för varje medlem i bostadshushållet enligt följande:- den första vuxna (minst 18 år) = 1,0
- varje följande person som fyllt 18 år = 0,7
- varje person under 18 år = 0,5.
Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5.
- varje följande person som fyllt 18 år = 0,7
- varje person under 18 år = 0,5.
Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5.
Kök
Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme.
Livsfas
Avsikten med livsfasindelningen är att särskilja mellan bostadshushållens olika livsskeden, som i allmänhet skiljer sig från varandra med avseende på inkomster och konsumtion. Livsfasindelningen görs utgående från bostadshushållstyp, referenspersonens ålder och barnens ålder.
Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.
Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.
Referensperson
En referensperson har bestämts för bostadshushåll och familjer. Med referensperson avses den person som har de största inkomsterna i bostadshushållet. Uppgifterna om inkomst baserar sig på de statsskattepliktiga inkomsterna under statistikåret. Om den person som har de största inkomsterna är under 25 år och har klassificerats som barn antecknas han eller hon inte som referensperson. Då används utöver uppgifterna om inkomst också uppgifter om ålder vid bestämning av referensperson. Om ingen i bostadshushållet har statsskattepliktiga inkomster, bestäms referenspersonen på basis av och ålder.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Rum och rumsantal
Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket.
Statsskattepliktiga inkomster
Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Som statsskattepliktiga inkomster har räknats inkomster på minst 2 euro.
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Trångboddhet
Normerna för trångboddhet är följande:
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
- norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
- norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
- norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.
Tätort
En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.
Upplåtelseform
Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Ägarbostad
- bostadsinnehavaren äger huset
- bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna
Hyresbostad:
- aravabostad
- räntestödshyresbostad
- annan hyresbostad
Bostadsrättsbostad
Annan upplåtelseform:
- t.ex. sytning, släktskap
Okänd upplåtelseform
I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.
Uppvärmningssätt
Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också en uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgiften om uppvärmningssätt har erhållits ur datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Syke, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningar från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till systemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- elvärme
- ugns-spis-kaminuppvärmning
- solvärme
- luftvärmepump
- ingen fast värmeanordning
- okänd.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Klassificeringen är följande:
- vattencentralvärme
- luftcentralvärme
- elvärme
- ugns-spis-kaminuppvärmning
- solvärme
- luftvärmepump
- ingen fast värmeanordning
- okänd.
En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.
Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.
Utrustning
Uppgifter om bostäders och byggnaders utrustning kommer från Sykes byggnads- och lägenhetsuppgifter.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (det finns antingen en dusch, ett badrum eller en bastu i bostaden)
- bastu i bostaden
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Bostadens utrustning:
- avlopp
- vattenledning
- WC
- varmvatten
- tvättutrymmen (det finns antingen en dusch, ett badrum eller en bastu i bostaden)
- bastu i bostaden
- central- eller elvärme.
Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.
Byggnadens utrustning:
- el
- avlopp
- vattenledning
- varmvatten
- hiss
- bastu i huset
- maskinell ventilation
- skyddsrum.
Utrustningsnivå
Utrustningsnivån beskrivs med två klasser:
- välutrustad bostad: i bostaden finns vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden) och central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå.
- välutrustad bostad: i bostaden finns vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden) och central- eller elvärme
- annan eller okänd utrustningsnivå.
Våningsantal
I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.
I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.
Ålder
Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden baserar sig på registeruppgifter. Statistikens kvalitet är relativt direkt beroende av källmaterialens kvalitet. Statistikens uppgifter baserar sig huvudsakligen på befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Finlands miljöcentral (SYKE).
De uppgifter som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata grundar sig delvis på uppgifter som anmäls av personerna själva, varvid exempelvis adressuppgifterna kan vara bristfälliga. Bristfälliga adressuppgifter kombineras inte med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter, varvid små mängder av bostadshushåll kommer att fattas.
Uppgifter om byggnads- och bostadsbeståndet förmedlas inte till alla delar uppdaterat till datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Finlands miljöcentral. På grund av detta strävar man efter att korrigera statistikcentralens statistikmaterial med externt källmaterial, såsom uppgifter ur skattemyndighetens fastighetsregister och aktielägenhetsregistret. Man strävar även efter att dra slutsatser om andra felaktigheter eller uppgifter som saknas ur materialet genom logikkontroller eller uppgifter som härleds ur lagstiftningen. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att byggnads- och lägenhetsregistret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, vilket försvagar dessa uppgifters täckning. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Med specificerande identifieringsuppgifter sammanslås bostadsuppgifter med personer och bostadshushåll bildas.
I uppgifterna om bostädernas och byggnadernas egenskaper kan det förekomma felaktigheter i viss mån, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett omfattande sätt inkommer till datasystemet för den byggda miljön. Uppgifter om nya objekt som byggts utan bygglov och ändrings- och förbättringsarbeten som inte kräver tillstånd eller för vilka tillstånd inte sökts, förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggåtgärder, liksom inte heller åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför felaktigheter kan förekomma i dessa.
I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla.
Grunden för upplåtelse av bostaden (ägande, hyra m.m.) uppdateras i befolkningsdatasystemet via flyttanmälan då en invånare flyttar. För slutledningen av uppgifter om upplåtelseform använder Statistikcentralen främst skatteförvaltningens skattematerial kring bostadsaktieaffärer, MDB:s uppgifter om ägare av byggnader samt uppgifter ut Statens bostadsfond. Som sekundär källa vid slutledningen av upplåtelseform används registerdata som fås från flyttanmälan, ifall andra uppgifter inte är tillgängliga.
De uppgifter som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata grundar sig delvis på uppgifter som anmäls av personerna själva, varvid exempelvis adressuppgifterna kan vara bristfälliga. Bristfälliga adressuppgifter kombineras inte med byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter, varvid små mängder av bostadshushåll kommer att fattas.
Uppgifter om byggnads- och bostadsbeståndet förmedlas inte till alla delar uppdaterat till datasystemet för den byggda miljön som upprätthålls av Finlands miljöcentral. På grund av detta strävar man efter att korrigera statistikcentralens statistikmaterial med externt källmaterial, såsom uppgifter ur skattemyndighetens fastighetsregister och aktielägenhetsregistret. Man strävar även efter att dra slutsatser om andra felaktigheter eller uppgifter som saknas ur materialet genom logikkontroller eller uppgifter som härleds ur lagstiftningen. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att byggnads- och lägenhetsregistret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, vilket försvagar dessa uppgifters täckning. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation. Med specificerande identifieringsuppgifter sammanslås bostadsuppgifter med personer och bostadshushåll bildas.
I uppgifterna om bostädernas och byggnadernas egenskaper kan det förekomma felaktigheter i viss mån, eftersom alla ändringsuppgifter inte på ett omfattande sätt inkommer till datasystemet för den byggda miljön. Uppgifter om nya objekt som byggts utan bygglov och ändrings- och förbättringsarbeten som inte kräver tillstånd eller för vilka tillstånd inte sökts, förmedlas inte till datasystemet. Ändringar i uppvärmningssättet eller värmekällan är inte alltid tillståndspliktiga byggåtgärder, liksom inte heller åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför felaktigheter kan förekomma i dessa.
I viss mån är det möjligt att korrigera felaktiga uppgifter vid Statistikcentralen genom att avlägsna motstridigheter mellan utrustning, uppvärmningssätt och värmekälla.
Grunden för upplåtelse av bostaden (ägande, hyra m.m.) uppdateras i befolkningsdatasystemet via flyttanmälan då en invånare flyttar. För slutledningen av uppgifter om upplåtelseform använder Statistikcentralen främst skatteförvaltningens skattematerial kring bostadsaktieaffärer, MDB:s uppgifter om ägare av byggnader samt uppgifter ut Statens bostadsfond. Som sekundär källa vid slutledningen av upplåtelseform används registerdata som fås från flyttanmälan, ifall andra uppgifter inte är tillgängliga.
Aktualitet
I förhållande till referenstidpunkten årets sista dag publiceras det mer omfattande datainnehållet i statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden med en eftersläpning på några månader.
De kvartalsuppgifter som grundar sig på förhandsuppgifter publiceras med cirka två månaders eftersläpning.
De kvartalsuppgifter som grundar sig på förhandsuppgifter publiceras med cirka två månaders eftersläpning.
Punktlighet
Det förekommer ingen fördröjning i publiceringen av uppgifterna. Uppgifterna publiceras enligt datumen i publiceringskalendern
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Uppgifterna i statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden kan produceras med både nationella och europeiska områdesklassificeringar (NUTS) samt med koordinatbaserade områdesindelningar.
Jämförbarhet över tid
När olika tidpunkters uppgifter jämförs ska det beaktas att en del av förändringarna partiellt kan bero på revideringar av registren, ändringar i behandlingen av statistikmaterialet och annorlunda metoder för att samla in uppgifter under tidigare år. Till exempel påverkar byggnadsårskorrigeringar byggnadernas åldersstruktur, liksom ändringar av användningsändamålet ska beaktas till exempel då årsförändringar granskas. I folkräkningen år 1985 användes för första gången registeruppgifter för att framställa bostads-, byggnads och bostadshushållsstatistik. Uppgifter om bostads- och byggnadsbeståndet har tagits fram vid folk- och bostadsräkning åren 1950, 1960, 1970, 1980 och 1985. FN:s rekommendationer om folk- och bostadsräkning har beaktats vid genomförandet av folkräkningar. Från och med år 1987 har uppgifter producerats årligen utifrån registret och de statistikuppgifter som tagits fram årligen är under en längre period relativt jämförbara sinsemellan. Detaljerade förändringar på årsnivå är till alla delar exakta och tillförlitliga.
Klassificeringen av upplåtelsegrunden har förändrats en aning under årens lopp. Från och med år 1995 skiljer man inte längre på tjänstebostäder och andra hyresbostäder. Från och med 1998 har man i statistikerna använt en ny klassificering av upplåtelsegrunden, innehållande uppgifter om statligt stödda hyresbostäder (tid. ARA) och boenderättslägenheter. Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades under statistikåret 2005. På samma gång preciserades behandlingen av vissa uppgifter, bland annat beaktades uppgifterna om byggnadens ägare noggrannare än tidigare i behandlingen av upplåtelsegrunden. Inverkan syns i antalet uppgifter om upplåtelsegrunden från och med år 2005, i synnerhet i klassen Andra hyresbostäder och klassen Äger huset. Storleken på den först nämnda klassen minskade, medan det skedde en ökning i den senare klassen. Vad gäller hyresbostäder preciserades behandlingen av uppgiften om upplåtelsegrunden år 2014 särskilt vad gäller bostäder som var okända. Förnyandet av produktionen av statistiken under materialåret 2020 preciserade ytterligare uppgiften om upplåtelsegrunden, särskilt vad gäller byggnader som ägs av hyreshusbolag samt egnahemshus som hyrs ut.
Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020. Samtidigt tog man i bruk en ny byggnadsklassificering (byggnadsklassificeringen 2018). De största ändringar i den hustypsklassificering som bildats utifrån den nya byggnadsklassificeringen gällde de fristående småhus (cirka 12 000), som inte entydigt utgjort egnahems- eller parhus. I den nya byggnadsklassificeringen har dessa Övriga fristående småhus (013) enligt den gamla klassificeringen klassificerats efter attributdata antingen som radhus (3 000 bostäder) eller låghus (9 000 bostäder).
Från och med statistikåret 2025 publiceras uppgifter som beskriver bostadshushåll och befolkningens bostadsförhållanden under ett nytt namn, Bostadshushåll och bostadsförhållanden. Produktionssystemet för statistiken förnyades och flyttades till en molnbaserad miljö samtidigt som Finlands miljöcentrals datasystem för den byggda miljön togs i bruk i statistikproduktionen i början av 2025.
Bostadshushållsstatistik har framställts registerbaserat från och med år 1980. Då togs begreppet bostadshushåll i bruk. År 1980 bildades bostadshushåll också utifrån personer som bodde i byggnader som klassificerats som internatbyggnader, men vars bostad inte uppfyllde definitionen av en bostad. Senare har man inte längre förfarit på detta sätt.
Före år 1980 användes begreppet hushåll (matlag) i folkräkningen. Ett hushåll (matlag) ansågs då bestå av familjemedlemmar som bor tillsammans eller av andra personer med ett gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Sedan år 1980 ingår en underhyresgäst i samma bostadshushåll som de övriga som bor i bostaden i statistiken över boendeförhållanden.
Klassificeringen av upplåtelsegrunden har förändrats en aning under årens lopp. Från och med år 1995 skiljer man inte längre på tjänstebostäder och andra hyresbostäder. Från och med 1998 har man i statistikerna använt en ny klassificering av upplåtelsegrunden, innehållande uppgifter om statligt stödda hyresbostäder (tid. ARA) och boenderättslägenheter. Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades under statistikåret 2005. På samma gång preciserades behandlingen av vissa uppgifter, bland annat beaktades uppgifterna om byggnadens ägare noggrannare än tidigare i behandlingen av upplåtelsegrunden. Inverkan syns i antalet uppgifter om upplåtelsegrunden från och med år 2005, i synnerhet i klassen Andra hyresbostäder och klassen Äger huset. Storleken på den först nämnda klassen minskade, medan det skedde en ökning i den senare klassen. Vad gäller hyresbostäder preciserades behandlingen av uppgiften om upplåtelsegrunden år 2014 särskilt vad gäller bostäder som var okända. Förnyandet av produktionen av statistiken under materialåret 2020 preciserade ytterligare uppgiften om upplåtelsegrunden, särskilt vad gäller byggnader som ägs av hyreshusbolag samt egnahemshus som hyrs ut.
Produktionssystemet för byggnads-, bostads- och boendeförhållandestatistik förnyades vad gäller bostads- och byggnadsuppgifter under materialåret 2020. Samtidigt tog man i bruk en ny byggnadsklassificering (byggnadsklassificeringen 2018). De största ändringar i den hustypsklassificering som bildats utifrån den nya byggnadsklassificeringen gällde de fristående småhus (cirka 12 000), som inte entydigt utgjort egnahems- eller parhus. I den nya byggnadsklassificeringen har dessa Övriga fristående småhus (013) enligt den gamla klassificeringen klassificerats efter attributdata antingen som radhus (3 000 bostäder) eller låghus (9 000 bostäder).
Från och med statistikåret 2025 publiceras uppgifter som beskriver bostadshushåll och befolkningens bostadsförhållanden under ett nytt namn, Bostadshushåll och bostadsförhållanden. Produktionssystemet för statistiken förnyades och flyttades till en molnbaserad miljö samtidigt som Finlands miljöcentrals datasystem för den byggda miljön togs i bruk i statistikproduktionen i början av 2025.
Bostadshushållsstatistik har framställts registerbaserat från och med år 1980. Då togs begreppet bostadshushåll i bruk. År 1980 bildades bostadshushåll också utifrån personer som bodde i byggnader som klassificerats som internatbyggnader, men vars bostad inte uppfyllde definitionen av en bostad. Senare har man inte längre förfarit på detta sätt.
Före år 1980 användes begreppet hushåll (matlag) i folkräkningen. Ett hushåll (matlag) ansågs då bestå av familjemedlemmar som bor tillsammans eller av andra personer med ett gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Sedan år 1980 ingår en underhyresgäst i samma bostadshushåll som de övriga som bor i bostaden i statistiken över boendeförhållanden.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistikcentralens statistik bostadshushåll och bostadsförhållanden bildas med hjälp av identifieringsuppgifter från MDB:s befolkningsuppgifter och Finlands miljöcentrals byggnads- och bostadsuppgifter. Byggnads- och bostadsbeståndsuppgifterna överensstämmer med varandra på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet finns i byggnadsbeståndet.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och å andra sidan Finlands miljöcentrals uppgifter om den byggda miljön är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.
I statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden ingår huvudsakligen alla de bostäder som var bebodda på årets sista dag. Byggnaderna anges som färdigställda, även om det ursprungliga färdigställningsåret saknas.
Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadsbefolkningen omfattar inte de som bor på internat som påminner om anstalter, se begrepp och definitioner.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och å andra sidan Finlands miljöcentrals uppgifter om den byggda miljön är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i det ursprungliga registret.
I statistiken bostadshushåll och bostadsförhållanden ingår huvudsakligen alla de bostäder som var bebodda på årets sista dag. Byggnaderna anges som färdigställda, även om det ursprungliga färdigställningsåret saknas.
Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadsbefolkningen omfattar inte de som bor på internat som påminner om anstalter, se begrepp och definitioner.
Intern enhetlighet
Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Uppgifter som beskriver bostadsförhållandena fås genom att kombinera personer med byggnads-bostadsuppgifter med hjälp av den permanenta byggnadsbeteckningen och adressnumret. Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter är sinsemellan överensstämmande på så sätt att en byggnad som motsvarar varje bostad i bostadsbeståndet finns i byggnadsbeståndet.
Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadshushåll bildas på basis av den stadigvarande bostadsort som införts i MDB:s befolkningsdatasystem. Exempelvis införs växelvist för barn i allmänhet endast i den ena förälderns bostadshushåll, varvid den andra föräldern i statistiken kan vara ensamboende eller boende i ett nytt parförhållande. Enligt statistikcentralens arbetskraftsundersökning (tilläggsundersökning) år 2018 hade 63 000 kvinnor under 15-åriga barn som bodde i två hem. Av de barn med två hem som till största delen bodde hos sin mor, bodde drygt 40 procent regelbundet också hos sin far, t.ex. under veckoslut (17.6.2022 publicerat meddelande i Statistikcentralens statistik Familjer).
Personer som stadigvarande bor i internat, i byggnader för vårdsektorn eller på andra anstalter, personer som är bostadslösa, vistas utomlands eller personer med okänd vistelseort bildar inte bostadshushåll och ingår inte i den s.k. bostadsbefolkningen.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och Finlands miljöcentrals byggnads- och bostadsuppgifter är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i registret.
Bostadshushållet bildas även om byggnaden eller bostaden inte ännu har färdigställts.
Familjestatistiken omfattar inte ensamboende personer, som är med i uppgifterna om bostadshushåll och bostadsbefolkningen. Bostadshushåll bildas på basis av den stadigvarande bostadsort som införts i MDB:s befolkningsdatasystem. Exempelvis införs växelvist för barn i allmänhet endast i den ena förälderns bostadshushåll, varvid den andra föräldern i statistiken kan vara ensamboende eller boende i ett nytt parförhållande. Enligt statistikcentralens arbetskraftsundersökning (tilläggsundersökning) år 2018 hade 63 000 kvinnor under 15-åriga barn som bodde i två hem. Av de barn med två hem som till största delen bodde hos sin mor, bodde drygt 40 procent regelbundet också hos sin far, t.ex. under veckoslut (17.6.2022 publicerat meddelande i Statistikcentralens statistik Familjer).
Personer som stadigvarande bor i internat, i byggnader för vårdsektorn eller på andra anstalter, personer som är bostadslösa, vistas utomlands eller personer med okänd vistelseort bildar inte bostadshushåll och ingår inte i den s.k. bostadsbefolkningen.
Statistikcentralens byggnads- och bostadsbeståndsuppgifter och Finlands miljöcentrals byggnads- och bostadsuppgifter är inte helt enhetliga, eftersom Statistikcentralen har strävat efter att korrigera bristerna i registret.
Bostadshushållet bildas även om byggnaden eller bostaden inte ännu har färdigställts.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken Bostadshushåll och bostadsförhållanden framställs i huvudsak med hjälp av befolkningsdatasystemet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Finlands miljöcentrals bostads- och byggnadsuppgifter om den byggda miljön och Skatteförvaltningens olika registeruppgifter.
I kvartalspublikationerna fungerar förhandsuppgifter om befolkningen som källmaterial för bostadshushållen.
I kvartalspublikationerna fungerar förhandsuppgifter om befolkningen som källmaterial för bostadshushållen.
Datainsamlingsmetod
Statistikcentralen har ett avtal med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Finlands miljöcentral och Skatteförvaltningen om leverans av uppgifter till Statistikcentralen.
Frekvens för datainsamling
Registret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) uppdateras kontinuerligt. Uppgifterna plockas till Statistikcentralen som uppgifter på såväl vecko- som årsnivå.
Metoder
Databehandling
I behandlingen av uppgifterna ersätts identifieringsuppgifterna för enhetsmaterialet med konstgjorda identifierare. I databehandlingen utnyttjas tidigare års korrigeringar, logiska slutledningar och data utanför primärmaterialet. Uppgifter ur bland annat Skatteförvaltningens fastighetsregister och aktielägenhetsregister utnyttjas i granskningen av byggnadsuppgifter och i imputeringen av uppgifter som saknas.
Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. I viss mån försöker Statistikcentralen göra slutledningar om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, varför de partiellt är bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation.
Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Bostadshushåll som är överstora eller har avvikande personsammansättning bildar inte bostadshushåll och ingår inte i statistiken. Bostadshushåll bildas av personer som bor i så kallade sedvanliga bostäder. Bostadshushåll bildas inte av personer som bor på anstalter eller i liknande förhållanden.
Alla ändringsarbeten är inte tillståndspliktiga byggåtgärder, och inte heller alla åtgärder som gäller byggnadernas utrustning och nätanslutningar, varför information om dessa inte alltid förmedlas till myndigheterna och på så sätt till statistiken. I viss mån försöker Statistikcentralen göra slutledningar om och korrigera felaktigheter i det ursprungliga materialet och bristfälliga byggnadsuppgifter. En del av utrustningsuppgifterna om byggnader och bostäder har samlats in först efter att registret inrättades, det vill säga efter folkräkningsuppgifterna från år 1980, varför de partiellt är bristfälliga. Sådana uppgifter är till exempel hiss, balkong och maskinell ventilation.
Bostadshushåll bildas av personer som bor i samma lägenhet. Bostadshushåll som är överstora eller har avvikande personsammansättning bildar inte bostadshushåll och ingår inte i statistiken. Bostadshushåll bildas av personer som bor i så kallade sedvanliga bostäder. Bostadshushåll bildas inte av personer som bor på anstalter eller i liknande förhållanden.
Datavalidering
Vid mottagandet av källmaterial granskas variablerna vid Statistikcentralen, så att de motsvarar de uppgifter som behövs för statistikföringen.
Enhetsmängderna granskas och jämförs med tidigare leveranser. Datavalidering görs i varje skede av behandlingen av statistikmaterialet (se punkten Databehandling).
Enhetsmängderna granskas och jämförs med tidigare leveranser. Datavalidering görs i varje skede av behandlingen av statistikmaterialet (se punkten Databehandling).
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Mera information: Statistiklagstiftning
Framställandet av statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden styrs av den folk- och bostadsräkningen som görs med tio års mellanrum och som baserar sig på FN:s rekommendationer och EU:s statistikförordning.Folk- och bostadsräkningen är också förknippad med internationella bestämmelser och rekommendationer: EU:s folkräkningsförordning och UNECE:s folkräkningsrekommendation, (Chapter XIV. Household and family characteristic).
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Mera information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
I behandlingen av materialet används pseudonymbeteckningar, det vill säga konstgjorda beteckningar, för personer. I områdesindelningar som är mindre än en kommun täcks enskilda uppgifter från fall till fall.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Mera information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Statistikens uppgifter används i Statistikcentralen av andra statistiker som anknyter till bostadshushåll och bostadsförhållanden.
Tillgänglighet och tydlighet
Statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet i webbtjänsten ett meddelande som behandlar de viktigaste uppgifterna. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: svenska, finska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på statistiken Bostadshushåll och boendeförhållanden bedöms i flera faser av statistikprocessen. Årligen görs koherensgranskningar genom att jämföra uppgifterna i statistiken med andra motsvarande uppgifter om boende, såsom antalet statligt stödda hyresbostäder, andra förändringar i omvärlden (t.ex. ändringar i bestämmelserna om bostadsbidrag) och tidsmässigt med tidigare års uppgifter.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Mera information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Mera information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.