Detta är inte statistikens senaste dokumentation.

Materialflödesräkenskaper: dokumentation för statistiken

Letar du efter siffror i den här statistiken?

Du hittar de senaste siffrorna, tabellerna och figurerna på statistikens sida.

Dokumentation som var i kraft 8.10.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken materialflöden i samhällsekonomin redogör i ton för hur mycket material som tagits i bruk ur naturen eller på annat vis transporterats eller omvandlats. Statistiken täcker alla material i fast form, gasform och vätskeform, med undantag för luft- och vattenflöden. Statistiken ger en allmän bild av förändringar i den substans som belastar miljön, och i jämförelse med bruttonationalprodukten och befolkningsmängden, en allmän bild av utvecklingen av hela samhällsekonomins materialberoende. Uppgifterna om detaljerade materialflöden bildar också en bra bas för närmare analys av materialflödena i samhällsekonomin.

Statistiken är en del av miljöräkenskaperna.

Statistikens population

Källuppgifterna från alla ekonomiska sektorer sammanställs till en balanserad helhet.

Statistisk enhet

Statistiken materialflöden i samhällsekonomin beskriver i massaenheter (ton) hur mycket material som tagits i bruk ur naturen eller på annat vis transporterats eller omvandlats.

Måttenhet

Den måttenhet som använts är tusen ton.

Basperiod

Referensperioden är ett år. Statistiken publiceras med ett dröjsmål på 12 månader efter slutet av det år som statistikförs.

Referensperiod

Referensperioden är ett år. Statistiken publiceras med ett dröjsmål på 12 månader efter slutet av det år som statistikförs.

Referensområde

Statistiken omfattar hela Finland som ett område. Statistiken innehåller inga regionala indelningar.

Sektortäckning

Statistiken täcker alla material i fast form, gasform eller vätskeform vilka tagits i bruk ur naturen eller i övrigt flyttats och ändrats, med undantag för luft- och vattenflöden.

Tidstäckning

Statistiken omfattar åren 1970–2021.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras en gång per år på Statistikcentralens webbplats.

Begrepp

Direkta inflöden av naturresurser (DMI)

Direkta inflöden av naturresurser (DMI, Direct Material Input) omfattar material som tagits i bruk från Finland och material som importerats till Finland från utlandet.

DMI = DE + IMP

Dolda importflöden

Dolda importflöden (Hidden Flows of Imports) består av de direkta inflöden och de dolda flöden som använts för framställning av importprodukter i utlandet och som inte syns i vikten på importerade råvaror och produkter. Dolda importflöden beräknas i allmänhet med hjälp av råvaru- eller produktgruppsspecifika koefficienter.

Export (EXP)

Exporten (EXP, Export) omfattar råmaterial och förädlingsprodukter som levererats till utlandet.

Fysisk handelsbalans (PTB)

Den fysiska handelsbalansen (PTB, Physical Trade Balance) är skillnaden mellan import och export av förädlingsprodukter och råvaror.

PTB = IMP-EXP

Import (IMP)

Importen (IMP, Import) består av import av förädlingsprodukter och råvaror från utlandet.

Inhemsk materialkonsumtion (DMC)

Den inhemska materialkonsumtionen (DMC, Domestic Material Consumption) beaktar inhemska direkta inflöden, dvs. material som tagits i bruk från naturen i Finland, samt material som importerats från utlandet som råvaror eller förädlingsprodukter och material som exporterats till utlandet. DMC är en av FN:s indikatorer för hållbar utveckling.

DMC = DE + IMP – EXP

Inhemska direkta inflöden (DE)

Inhemska direkta inflöden (DE, Domestic Extraction) är material som tagits ur Finlands natur för vidareprocessering inom ekonomin. De kan delas in i biomassa, metallmalmer, icke-metalliska mineraler och fossila energimaterial.

Inhemska dolda flöden

Inhemska dolda flöden (Domestic Hidden Flows/Unused Domestic Extraction) är transport och omvandling av naturmaterial i samband med uttag av inhemska naturresurser eller byggande. Till dessa hör bl.a. avverkningsrester som lämnas kvar i skogar samt outnyttjat schaktningsavfall i malmgruvor. Dolda flöden räknas med i den totala användningen av naturresurser.

Materialflödesräkenskaper (EW-MFA)

Materialflödesräkenskaperna beskriver hur mycket material som tagits i bruk ur naturen eller på annat sätt transporterats eller omvandlats, råvaror och förädlingsprodukter som importerats från utlandet samt export av råvaror och förädlingsprodukter. Statistiken omfattar alla fasta, gasformiga och flytande material, förutom luft och vatten. Statistiken är enhetlig med ramen för Economy-wide material flow accounting (EW-MFA) som presenterats i EU:s förordning om miljöräkenskaper och FN:s handbok för miljöräkenskaper.

Materialintensitet

Materialintensiteten beskriver samhällsekonomins beroende av naturresurser. Den kan mätas som förhållandet mellan bruttonationalprodukten och den totala användningen av naturresurser, konsumtionen av inhemska material eller direkta inflöden. När materialintensiteten sjunker eftersträvas en situation där miljöns tillstånd inte försämras när ekonomin växer. Detta kallas också för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Den inhemska materialkonsumtionen i förhållande till BNP är en av indikatorerna för hållbar utveckling (SDG).

= DMC/BKT

Miljöräkenskaper (SEEA)

Miljöräkenskaperna (SEEA, System of Integrated Environmental and Economic Accounting) är en systematisk beskrivning av förhållandet mellan miljö och ekonomi. Räkenskaperna består av konton och balansräkningar, med vilka man beskriver förbrukningsvolymerna av naturresurser, belastningen av användningen av naturresurser samt ekonomin och affärsverksamheten inom miljövården. Statistiken över miljöräkenskaperna har sammanställts inom ramen för nationalräkenskaperna, med iakttagande av dess centrala särdrag, såsom näringsgrens- och sektorindelningen samt hemvistsprincipen för de ekonomiska enheterna.

Resursproduktivitet (RP)

Resursproduktiviteten (RP, Resource Productivity) beräknas som förhållandet mellan bruttonationalprodukten och den inhemska materialkonsumtionen. Den visar hur effektivt naturresurserna utnyttjas i förhållande till bruttonationalprodukten. Resursproduktiviteten är en av EU:s mätare för hållbar utveckling.

RP = BKT/DMC

Råvaruekvivalent (RME)

Råvaruekvivalenten (RME, Raw Material Equivalents) innehåller utöver den exporterade eller importerade mängden material också de direkta inflöden som behövs för att producera den exporterade eller importerade mängden material.

Råvaruförbrukning (RMC)

Råvaruförbrukningen (RMC, Raw material Consumption) mäter den inhemska slutanvändningen av råvaror inklusive inhemska och importerade råvaruekvivalenter. Den beräknas genom att man till de inhemska direkta inflödena lägger till råvaruekvivalenter för importerade råvaror och förädlingsprodukter och på motsvarande sätt drar av råvaruekvivalenter för exporterade råvaror och förädlingsprodukter; resultatet blir de inflöden som landet har behövt för att producera den importerade eller exporterade materialmängden. Råvaruförbrukningen är en mer detaljerad beskrivning av belastningen på miljön än den inhemska materialkonsumtionen och också en mer meningsfull indikator för jämförelse mellan olika länder.

RMC = DE + IMPrme – EXPrme

Råvaruinsatser (RMI)

Råvaruinsatser (RMI, Raw Material Input) beräknas genom att till de direkta inhemska inflödena lägga till de råvaror och förädlingsprodukter som importerats, och vid beräkningen beaktas också de insatser som behövts för att producera den importerade materialmängden.

RMI = DE + IMPrme

Totalanvändning av naturresurser (TMR)

Totalanvändningen av naturresurser (TMR, Total material Requirements) är summan av inhemska och utländska direkta inflöden och dolda flöden.

TMR = DE + inhemska dolda flöden + IMP + dolda importflöden

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Största delen av uppgifterna fås direkt från redan publicerad statistik. De koefficienter som använts i beräkningen av dolda flöden i importen är medeltal, och i dessa är det inte alltid möjligt att alla år beakta alla landspecifika skillnader som påverkar koefficienterna.

Aktualitet

Statistiken över materialflöden i samhällsekonomin publiceras årligen med ett dröjsmål på 12 månader efter slutet av det år som statistikförs.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken är jämförbar med EU-länderna. Statistiken produceras inte utanför EU.

Jämförbarhet över tid

Statistiken är jämförbar sedan år 1970.
Data är reviderade 2022 för tidsserien 2010-2021.

Enhetlighet över statistikområdena

På statistiken över materialflöden i samhällsekonomin tillämpas EU:s förordning om miljöräkenskaper (nr 691/2011) och FN:s system för integrerade miljöräkenskaper (SEEA).

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Uppgifterna sammanställs utifrån statistik av Naturresursinstitutet (Luke) Livsmedelsverket och Tullen och uppgifter från Infra Ry, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och Statistikcentralens energistatistik.

Uppgifterna om inhemska dolda flöden baserar sig i huvudsak på Naturresursinstitutets och Gruvregistrets uppgifter. De dolda flödena i anknytning till importen räknas med koefficienter som ursprungligen utvecklats vid tyska Wuppertal-institutet och preciserats vid Thule-institutet vid Uleåborgs universitet och vid Statistikcentralen.

Datainsamlingsmetod

Materialflöden i samhällsekonomin har huvudsakligen härletts ur annan statistik. Med Tukes har man ingått ett separat avtal om leverans av uppgifter.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna samlas in varje år. De koefficienter som använts i beräkningen av dolda flöden i importen är medeltal, och i dessa är det inte möjligt att alla år beakta alla landspecifika skillnader som påverkar koefficienterna.

Metoder

Databehandling

Källmaterialet behandlas och editeras på enhetligt sätt i ramen för miljöräkenskaperna.

Datavalidering

Mottagna uppgifter jämförs med tidigare mottagna uppgifter med samma innehåll och eventuella uppgifter som anknyter till samma ämnesområde.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik<o:p></o:p>

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Statistiken över materialflöden i samhällsekonomin är en del av den internationella statistikföringsramen för miljöräkenskaper (System of Environmental Economic Accounting, SEEA) som granskar växelverkan mellan miljö och ekonomi. EU:s förordning om miljöräkenskaper (nr 691/2011, 538/2014) och dess genomförandeförordning (nr 2174/2015) ålägger EU:s medlemsländer att statistikföra sektorn för miljövänliga varor och tjänster från och med år 2014. Målet med miljöräkenskaperna är en statistisk beskrivning av växelverkan mellan miljön och ekonomin, vilken i huvudsak följer grundramen och klassificeringarna i nationalräkenskaperna.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Uppgifterna i statistiken är offentliga enligt statistiklagen (280/2004).
Statistikens tabeller har producerats genom att använda/redigera tabellens klassificering på en så grov/allmän nivå att inga små cellfrekvenser uppstår.
Uppgifterna om antalen företag är offentliga enligt statistiklagen (280/2004) och inte ens små cellfrekvenser behöver skyddas. I tabellerna över antal har celler med endast få observationer (tröskelvärde) eller celler som domineras av en eller två enheter (dominansregel) skyddats genom att dölja cellens värde för att hindra att uppgifterna om ett enskilt företag avslöjas. Utöver dessa har andra celler täckts för att hindra att de cellvärden som i första hand ska döljas beräknas med hjälp av marginalsummor. Dolda celler är i den publicerade tabellen märkta med ’..’ (eller annan anteckning som används i statistiken, till exempel StatFin två punkter). Närmare information om täckning finns i the Handbook on Statistical Disclosure Control (2010).
Uppgifterna i statistiken lämnas inte ut i identifierbar form utanför Statistikcentralen. Det är möjligt att använda materialet för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar endast på basis av ett separat beslut om användningstillstånd och i icke-identifierbar form. Mera information om användningstillstånd

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Statistiken är en årlig publikation, som publiceras i november–december ungefär 12 månader efter utgången av statistikåret i fråga.

Datautbyte

Materialflöden i samhällsekonomin publiceras på utsatta datum på statistikens webbsida. Via länkarna på ingångssidan kommer man bl.a. till statistikens beskrivning, begrepp och definitioner samt avgiftsfria statistikdatabastabeller (StatFin). Eurostat publicerar statistikuppgifterna på sin webbsida.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras. Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska. Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Lisäksi suhdannetilastoihin tarvittaessa tämä lisäys:

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistikerna bedöms i flera faser av statistikprocessen.
FOS-kvalitetskriterier och rekommendation om kvalitetsbeskrivning

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Materialflöden i samhällsekonomin är en officiell statistik. Finlands officiella statistik (FOS) är en omfattande statistiksamling som beskriver utvecklingen av och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis för statistik presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken).

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.