Dokumentation som var i kraft 24.8.2023

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över finländarnas resor innehåller månadsvisa uppgifter om de resor som finländarna gjort, om resornas egenskaper samt om antalet personer som gjort resor under hela året. Föremålet för statistiken är resor med övernattningar inom landet och till utlandet samt dagsresor till utlandet. Sedan 2018 statistikförs också dagresor inom landet vart tredje år.

Statistikens population

Resor som personer i åldern 15–84 år som är fast bosatta i Finland gjort utanför sin normala livsmiljö. För hela årets resande personer i åldern 15–84 år som är fast bosatta i Finland.

Statistisk enhet

Vad antalet resor beträffar är den statistiska enheten en resa. För personer som gjort resor under ett år är den statistiska enheten en person.

Måttenhet

Antal resor och antal personer som gjort resor (tusen).

Referensperiod

Statistikens referensperiod är ett kalenderår.

Referensområde

Statistikens referensområde är Finland.

Sektortäckning

Statistiken omfattar resor som gjorts av personer i åldern 15–84 år som är fast bosatta i Finland samt antalet personer som gjort resor under hela året.
 

Tidstäckning

Statistiken har producerats för åren 1991–2018. Tidsserieavbrott åren 2000, 2010 och 2012. Den nuvarande tidsserien är enhetlig från och med år 2012.

Distributionsfrekvens

En årspublikation en gång per år och förhandsuppgifter tre gånger per år för resesäsongerna: vinter (januari–april), sommar (maj–augusti), höst (september–december). Förhandsuppgifterna revideras i regel inte.

Begrepp

Besök hos släkt och vänner

Enligt Världsturistorganisationens (World Tourism Organization, WTO) definition är besök hos släkt och vänner (visit to friends and relatives, VFR) s.k. sociala resor. De görs i allmänhet i rekreationssyfte och klassificeras ofta som en undergrupp till fritidsresor. WTO:s definition hänvisar till syftet med resan och inte till inkvarteringsformen. I klassificeringen av syftet med resan bildar den en särskild grupp av fritidsresor.

I den finländska reseundersökningen är besök hos släkt och vänner en undergrupp till fritidsresor, där det ingår andra fritidsresor i gratis logi (exkl. resor till den egna stugan). Som inkvarteringsform hör övernattning hos släkt och vänner till gruppen "privat gratis logi".

Besökare

Besökare (visitor) är en person som reser till en plats utanför sin vanliga omgivning och vistas där utan avbrott i högst ett år. Syftet med resan är inte att på den plats som är målet för resan utöva sådan verksamhet för vilket ersättning betalas.

Ersättning avser här lön eller annan därmed jämförbar ersättning, som inte innefattar ersättning av resekostnader, betald dagpenning eller något annat mindre arvode. Den allmänna beteckningen för turister "besökare" omfattar både övernattande turister (tourist, overnight visitor) och dagsbesökare (same-day visitor). I Finland används allmänt begreppet "turist" som synonym för "besökare", även om "turist" (tourist) i den engelskspråkiga terminologin uttryckligen hänvisar till övernattande turister.

Boningsort

I turiststatistiken definieras boningsort (place of residence) som den ort där en person varit bosatt under största delen av de föregående 12 månaderna. Inom den internationella turismen avser boningsort i allmänhet bosättningsland. Inom den inhemska turismen definieras boningsort ofta som en förvaltningsenhet, dvs. som en kommun eller ett landskap.

Bosättningsland

Bosättningsland (country of residence) definieras som det land där en person varit bosatt under den största delen av föregående 12 månader. Turisterna definieras som utländska turister (non-residents) efter bosättningsland, inte efter medborgarskap (nationality).

Dagsbesök

Dagsbesök avser aktiviteter där turisten inte övernattar under resan eller på platsen för besöket, varken i avgiftsbelagd eller i avgiftsfri logi.

Dagsbesöket kan göras till utlandet (utländskt dagsbesök) eller inom landet (inhemskt dagsbesök). Definitionen av dagsbesök har härletts ur Världsturistorganisationens (World Tourism Organization, WTO) begrepp om dagsbesökare (same-day visitor) och den används också i EU:s turiststatistik.

Dagsbesökare

En dagsbesökare (same-day visitor) är en turist som inte övernattar under resan eller på platsen för besöket, varken i avgiftsbelagd eller i avgiftsfri logi. Den internationella dagsbesökaren är en internationell turist som inte övernattar i det land som är målet för resan. En inhemsk dagsbesökare är en inhemsk turist som inte övernattar på platsen för besöket i sitt bosättningsland.

Dagsbesökaren stannar under en kortare tid än 24 timmar på resmålet, ankomst och avresa sker under samma dygn. Som dagsbesökare räknas också kryssningspassagrare, som övernattar ombord och går iland på platsen för besöket. Båten är då startplats för dagsbesökaren.

Dagskryssning

I den finländska turistundersökningen avses med kryssning den resa (vanligen tur-retur) som görs med båt eller färja utanför Finlands territorialvatten. En dagskryssning räcker mindre än 20 timmar, avresa och ankomst sker inom samma dygn, utan övernattning på båten eller resmålet. Ett dagsbesök kan innefatta ett besök i destinationslandet, men ett besök i land behövs inte. Enligt syftet med resan har dagskryssningarna indelats i fritidskryssningar och arbets-/konferenskryssningar (t.ex. båtseminarier).

Fritidsresa

Fritidsresa (leisure trip) hänför sig till syftet med och motivet för resan.

En fritidsresa är en resa utanför en persons vanliga omgivning och vars huvudsyfte är fritid, semester, rekreation, hobbyer o.d. Resenären betalar vanligen själv de kostnader som förorsakas av resan.

I den finländska reseundersökningen klassificeras alla de resor som inte är tjänste- eller konferensresor som fritidsresor. Sådana resor är resor till stugan, besök hos släkt och vänner samt fritidskryssningar och dagsresor.

Hyrd stuga

I turiststatistiken är en hyrd stuga en stuga som hyrs privat. Som logiform motsvarar den en egen fritidsbostad/semesterstuga. Privata, hyrda stugor hyrs vanligen för en vecka, två veckor eller en månad antingen direkt av ägaren eller via en förmedlare. Den stuginkvartering som hotell, campingplatser och stugbyar erbjuder hör till inkvarteringsanläggningens tjänster (kollektivt logi).

Antalet hyrstugor i närheten av turistcentra har under de senaste åren snabbt ökat i Finland. Stugor som finns nära varandra och i närheten av turistcentra bildar ett byaktigt samhälle, där kunderna, vid sidan av logi, också har tillgång till andra tjänster, såsom städnings-, avfallshanterings- och tvätteritjänster. Hyrstugornas kunder kan också använda alla de tjänster som tillhanda hålls av turistcentra, såsom restaurang- och cateringtjänster samt tjänster inom handeln. Dessutom finns det skidhissar, slalombackar och skidspår samt ofta en badinrättning.

Inhemsk turism

Inhemsk turism (domestic tourism) innefattar aktiviteter då människor som är bosatta i ett givet land reser till en plats inom det landet, men utanför sin vanliga omgivning, och vistas där oavbrutet i högst ett år (12 månader) på grund av fritid, affärer eller annat.

Inrikesresa

En inrikesresa är en resa som invånaren i ett givet land gör inom sitt bosättningsland, men utanför sin vanliga omgivning. Resans längd är högst ett år (12 månader).

Definitionen har härletts ur Världsturistorganisationens (World Tourism Organisation, WTO) definitioner för "inhemsk turism" (domestic tourism) och "inhemska besökare" (domestic visitor).

Kort resa

I Eurostats turismstatistik indelas resor med övernattningar i två olika huvudgrupper efter resans längd: korta resor och långa resor. Den korta resan omfattar 1-3 övernattningar och den långa minst fyra övernattningar. I den finländska reseundersökningen hänvisar längden till resans totala längd från ursprungsorten eller ursprungslandet, då övernattningarna innefattar också resande över natten på fartyg, i tåg eller andra transportmedel.

Kryssning

I den finländska turistundersökningen avses med kryssning en resa (vanligen tur-retur) som görs med båt eller färja utanför Finlands territorialvatten. Kryssningen omfattar övernattning ombord på båten, men kan också vara en dagskryssning utan övernattning. Resan kan omfatta ett besök i land (dagsbesök) i destinationslandet.

Kryssningen kan också vara en båtresa i den ena riktningen (tur eller retur) med övernattning ombord, om resan i den andra riktningen gjorts med något annat kommunikationsmedel (t.ex. flyg) och resan inte innefattar någon övernattning i destinationslandet. Kryssningarna indelats i fritidskryssningar och arbets-/konferenskryssningar (t.ex. båtseminarier) enligt syftet med resan.

Logi

Med "logi" (tourist accomodation) avses i turiststatistiken vilka inkvarteringslokaler som helst, som erbjuds turisterna regelbundet (eller sporadiskt). Logitjänsterna kan vara avgiftsbelagda eller avgiftsfria.

Lång resa

I Eurostats turismstatistik indelas resor med övernattningar i två olika huvudgrupper efter resans längd: korta resor och långa resor. Den korta resan omfattar 1-3 övernattningar och den långa minst fyra övernattningar. Resans längd är högst ett år (12 månader).

I den finländska reseundersökningen hänvisar längden till resans totala längd från ursprungsorten eller ursprungslandet, då övernattningarna innefattar också resande över natten på fartyg, tåg eller andra transportmedel.

Närområdesturism

Med närområdesturism avses turism till länder som ligger geografiskt nära. Begreppet innehåller också kryssningar utanför Finlands territorialvatten (inom Östersjöområdet). I Finlands reseundersökning omfattar närområdesturismen Sverige, Estland, Ryssland, Norge, Danmark, Lettland och Litauen.

Alla resegrupper ingår: fritidsresor och arbets-/konferensresor, resor med övernattningar och dagsresor.

Paketresa

En paketresa (package travel, package tours, package holidays) omfattar ett antal turisttjänster som researrangörer sammanställer i förväg (charterresor) och som köps till ett allt-i-ett-pris. Paketresan omfattar åtminstone resor och logi. Dessutom kan det ingå måltider (hel- eller halvpension eller enbart frukost), bussresor, hyrbil, inträdesbiljetter, utflykter, programtjänster, behandlingar o.d. Priset på en paketresa är i allmänhet billigare än när man köper tjänsterna i paketet separat. En vanlig synonym för paketresa är "charterresa".

Privat logi

Privat logi (private tourism accomodation) kan vara avgiftsbelagt eller gratis. Till privat avgiftsfritt logi (private non-rental accomodation) hör fritidsbostäder eller sommarstugor för eget bruk samt inkvartering hos släkt och vänner eller i annan avgiftsfri inkvartering. Med privat avgiftsbelagt logi avses inkvarteringsverksamhet i mindre format, såsom semesterstugor, bostäder och lägenheter som hyrs av privata familjer (direkt eller via förmedlare). Det är fråga om ett begränsat antal logi som utgör självständiga inkvarteringsenheter.

Resa

En resa (trip) beskriver turism utgående från ursprungsorten eller ursprungslandet (originbased perspektive). Resan omfattar hela den tid som personen är borta hemifrån.

Resa med övernattning

En resa med övernattning (overnight trip) är en resa utanför den vanliga omgivningen, under vilken åtminstone en övernattning görs i någon avgiftsbelagd eller gratis inkvartering. Resans längd är högst ett år (12 månader).

I den finländska reseundersökningen omfattar övernattningarna också resande under natten med offentliga kommunikationsmedel (flygplan, buss o.d.), även om några andra övernattningar inte förekommer under resan.

Resans längd

Resans längd (duration of trip) hänvisar till den tid turisten är borta hemifrån. Resan inleds när personen lämnar hemmet och avslutas när personen kommer hem igen. Resorna indelas i två huvudgrupper efter resans längd: dagsresor och resor med övernattning. Längden på en resa med övernattning är högst ett år (12 månader). Längden på en dagsresa är under 24 timmar, så att resan inleds och avslutas under samma dygn utan övernattning.

Resans syfte

Resans syfte (purpose of visit) syftar på avsikten med resan. Om det finns flera orsaker (t.ex. kombinerad tjänste- och semesterresa), är resans huvudorsak den orsak utan vilken resan inte hade gjorts eller ett visst mål inte hade valts.

Stugresa

I den finländska reseundersökningen är en resa till stugan en fritidsresa, där objektet är en egen eller en annars fritt disponibel fritidsbostad eller stuga.

Tjänsteresa

Enligt den internationella turistorganisationens (World Tourism Organisation, WTO) definition hänför sig tjänsteresa som grupp till alla sådana resor som har anknytning till arbetet eller den yrkesmässiga verksamheten och som sker utanför den vanliga omgivningen. Tjänsteresor görs på grund av förpliktelser som gäller yrkesställning eller den ekonomiska verksamheten i den enhet där personen arbetar. Till denna grupp hör bl.a. köp- och försäljningsresor, deltagande i möten, konferenser och kongresser, deltagande i försäljningsmässor och -utställningar, tjänsteresor för arbetstagare inom den offentliga förvaltningen och internationella organisationer, studier i anslutning till yrket (kurser) samt arbetstagarnas belöningsresor, dvs. incentive resor. Vanligen betalar arbetsgivaren de kostnader som förorsakas av resan. I den finländska reseundersökningen används benämningen arbets- eller konferensresa om resor i denna grupp.

Turism

Turism (tourism) innefattar aktiviteter då människor reser till platser utanför sin vanliga omgivning och vistas där oavbrutet i högst ett år (12 månader) på grund av fritid, affärer eller annat.

Turist

Med turist (tourist, overnight visitor) avses en övernattande turist, som tillbringar minst en natt på resmålet, antingen i avgiftsbelagd eller i avgiftsfri inkvartering. En internationell turist är en turist som tillbringar minst en natt i det land som är målet för resan. Med inhemsk turist avses en turist som tillbringar minst en natt på den plats som är målet för resan.

En turist som inte övernattar en enda gång under sin resa är en dagsturist (dagsbesökare).

Turistkonsumtion

Med turistkonsumtion (tourism expenditure) avses de totala kostnaderna av resan, som turisten själv betalar eller någon annan betalar för honom/henne. Turistkonsumtionen omfattar utgifter för varor och tjänster både under resan och på resmålet. Betalningar som erlagts före eller efter resan ingår i turistkonsumtionen. Också persontrafiktjänster (inhemska eller internationella) ingår (jfr resebalansen).

Utgående turism

Utgående turism (outbound tourism) innefattar aktiviteter då personer som är bosatta i ett givet land reser till ett annat land, till en plats utanför sin vanliga omgivning, och vistas där oavbrutet i högst ett år (12 månader) på grund av fritid, affärer eller annat.

Utrikesresa

Utrikesresa hänvisar till en resa invånaren i ett givet land gör till ett annat land, till en plats utanför sin vanliga omgivning, när resans syfte är fritid, affärsresa eller annat. Resans längd är högst ett år (12 månader).

Definitionen har härletts ur Världsturistorganisationens (World Tourism Organisation, WTO) definitioner för "utgående turism" (outbound tourism) och "internationell besökare" (international visitor).

Vanlig omgivning

Den vanliga omgivningen (the usual environment) består av en persons närmiljö. Dit hör hemmet och de platser som personen arbetar eller studerar på samt andra platser som han/hon ofta besöker (t.ex. dagligvaruaffär, bank o.d.).

Begreppet vanlig omgivning, och därmed också turismen, har två dimensioner: frekvens och avstånd. De platser som man besöker regelbundet och ofta hör till den vanliga omgivningen, även om de är belägna på ett långt avstånd från den fasta bostaden (t.ex. resor varje vecka till fritidsbostaden). Å andra sidan hör platserna nära den fasta bostaden till den vanliga omgivningen, även om man besöker dem mer sällan.

Övernattning

I turiststatistiken används övernattningsbegreppet för att mäta å ena sidan användningen av inkvarteringsanläggningens tjänster och å andra sidan längden på turisternas resor.

Med tanke på användningen av inkvarteringsanläggningens tjänster är övernattning en central mätare, som beskriver resevolymen. Vid beräkningen av kapacitetsutnyttjandet av bäddar används övernattningar. I Finland använder man som synonym för övernattningar i inkvarteringsanläggningar termen övernattningsdygn.

I reseundersökningen mäter man resans längd med hjälp av övernattning. Längden har klassificerats enligt antalet övernattningar. Huvudgrupperna är korta resor med övernattningar 1-3 gånger samt långa resor med övernattningar minst 4 gånger. Resans längd omfattar alla övernattningar under resan både i avgiftsfri och avgiftsbelagd logi. Också resande som pågår över natten i kommunikationsmedlen räknas med i resans längd.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Svarsbortfallet är den viktigaste felkällan i statistiken. När svarsbortfallet ökar, ökar också viktkoefficienterna. De personer som svarat representerar hela populationen, även om resebeteendet hos de personer som inte svarat är okänt och eventuellt avviker från beteendet hos dem som svarat. Svarsbortfallet är årligen ungefär 50 procent.

Uppgifterna om en enskild resa kan också påverkas av att den som svarar inte minns eller att definitionen av en resa tolkas på olika sätt.
 

Aktualitet

Årsuppgifterna publiceras inom sex månader efter referensårets slut. Förhandsuppgifter för tertialet efter ca 90 dagar.

Punktlighet

För statistikåret 2019 publicerades undantagsvis inga förhandsuppgifter. I övrigt har uppgifterna publicerats som planerat.

Andel övertäckning / A2

Överlappningen i urvalen är mindre än 1 %.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Urvalet tas ur en geografiskt sorterad befolkningsram, så att man får färre objekt från glesbebyggda områden än från tätbebyggda. I vilket område en person är bosatt beaktas även i efterstratifieringen och i beräkningen av objektets viktkoefficient.

Jämförbarhet över tid

Statistiken har förts regelbundet sedan 1991. Åren 1991–1994 producerade Statistikcentralen statistiken på uppdrag av Centralen för turistfrämjande. Dessa år är sinsemellan jämförbara, eftersom enhetliga metoder användes. År 1995 överfördes statistiken helt till Statistikcentralen. De förändringar i innehållet och metoderna som inleddes samma år har påverkat uppgifternas jämförbarhet åren 1995–1999. Informationsinnehållet samt beräknings- och datainsamlingsmetoderna förblev oförändrade åren 2000–2009. På grund av de förändringar i datainsamlingen som gjordes åren 2010 och 2012 är siffrorna inte helt jämförbara med tidigare år.

I början av 2000 började man göra enkäten centraliserat varje månad i samarbete med Konsumentbarometern (numera Konsumenternas förtroende). Tidigare samlades uppgifterna in i samband med datainsamlingen för Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, kvartalsvis åren 1996–1999 och före det varje tertial.

År 2000 ändrades den maximala längden på en resa från 90 dagar till 365 dagar enligt anvisningar från Världsturismorganisationen (UNWTO). Uppgifternas jämförbarhet försvagas i någon mån också av att man från och med statistikåret 2000 har frågat efter information om resor som avslutats under den period som undersökningen gäller, i stället för resor som börjat.

Datainsamlingen förändrades år 2010 så att undersökningsperioden för månaden för intervjun förkortades från två månader till en månad. Frågorna gäller alltså endast resor som avslutats under den månad som föregick månaden för intervjun, i stället för de två föregående månaderna. De tidigare slutgiltiga uppgifterna om antalet resor under respektive månad var ett medeltal av två olika urval, men efter förändringen baserar sig siffrorna på ett urval.

Tidsserien är jämförbar från 2012. Sedan 2012 sammanställs turismstatistiken enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 692/2011. Samtidigt utvidgades målgruppen från 15–74-åringar till 15–84-åringar, man tog i bruk noggrannare viktkoefficienter och betydande förändringar gjordes i svarsformuläret. På grund av förnyelserna är uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. Utvidgningen av målgruppen ökade summorna per resegrupp med 2–5 procent. Preciseringen av viktkoefficienten ökade summorna per resegrupp med 2–3 procent. Det är svårt att avgöra hur de förändrade frågorna har påverkat resultaten. Fastställandet av resetypen utifrån de givna svaren (i stället för att respondenten själv klassificerar den) har flyttat en del resor till en annan grupp. Genom preciserade anvisningar har man försökt minska mängden förflyttningar inom den normala livsmiljön i statistiken.

Den underrapportering av resor som orsakades av referensperioden på tre månader i enkäten år 2019 har korrigerats för resetyper och destinationsländer för utlandsresor med hjälp av en höjningskoefficient som beräknats utifrån de årliga förändringarna i övrigt material. Uppgifterna om antalet resor för 2019 är därmed jämförbara med tidigare år. 
Uppgifterna om antalet personer som rest är jämförbara mellan olika år.
 

Ändringen av statistiklagstiftningen (3.2.2023/145) ledde till att Statistikcentralen har tillgång till mer täckande kontaktinformation än tidigare, vilket förbättrat svarsgraden i datainsamlingarna. Ändringen syns i statistiken fr.o.m augusti 2023.

I statistiken över finländarnas resor syns ändringen särskilt som en ökad svarsfrekvens bland unga och personer i arbetsför ålder. Resvanorna hos dessa svarspersoner som man tidigare inte kunnat nå avviker från vanorna hos dem som tidigare deltagit i enkäten. Resultaten beskriver således på ett mer omfattande sätt olika befolkningsgruppers resvanor, vilket dock syns i statistiken som en minskning av antalet resor jämfört med tidigare år.

Årsundersökningen av antalet personer som rest gjordes 1991–2011 i samband med arbetskraftsundersökningen och därefter som en bilaga till enkäten om finländarnas resor.

Enhetlighet över statistikområdena

Undersökningen Finländarnas resor statistikför efterfrågan på resor. Utbudet av resor i Finland beskrivs i Statistikcentralens Inkvarteringsstatistik, som publiceras månatligen och årligen. Där ingår information om bland annat hotellens inkvarteringskapacitet och användningen av den samt övernattningar hos inkvarteringsföretag enligt det land där resenären är bosatt. Statistiken över finländarnas resor och inkvarteringsstatistiken överlappar delvis varandra i fråga om avgiftsbelagd inkvartering. Det finns dock skillnader i målgrupperna. I inkvarteringsstatistiken ingår endast sådana inkvarteringsföretag som har minst 20 bäddplatser, medan statistiken över finländarnas resor inkluderar all avgiftsbelagd inkvartering som finländarna använt. I inkvarteringsstatistiken ingår övernattningar som gjorts av finländare i alla åldrar, medan statistiken över finländarnas resor endast inkluderar 15–84-åringar.

Turismräkenskaperna (Tourism Satellite Account, TSA) är ett statistiksystem där turismens ekonomiska effekter beskrivs på ett mångsidigt och heltäckande sätt. Siffrorna från turismbokföringen publiceras på Visit Finlands statistiktjänst Rudolfs webbplats.

Passagerartrafiken mellan Finland och utlandet statistikförs i Statistikcentralens statistiker Utrikes sjöfart och Luftfart. Ur dessa statistiker framgår dock inte resenärernas hemländer. Resebranschens förbund i Finland publicerar årligen på sin webbplats statistiken ”Lentäen tehdyt vapaa-ajan valmismatkat ja markkinaosuudet” (ung. Fritidsresor i form av paketresor som gjorts med flyg och marknadsandelar), där antalet resor per destinationsland som köps via resebyråer framgår.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistikens population är resor som gjorts av personer som enligt befolkningsdatasystemet är 15–84 år gamla och fast bosatta i Finland. Personer som är permanent bosatta på institutioner inkluderas dock inte i populationen. Urvalet görs genom systematiskt urval och representerar populationen på ett heltäckande sätt i fråga om ålder, kön, bostadsområde och modersmål. Personer i arbetsför ålder (25–64 år) väljs ut något oftare än unga (15–24 år) och pensionärer (65–84 år), eftersom de gör fler resor.

Urvalet omfattar 28 200 personer per år, det vill säga 2 350 personer per månad. I år 2019 omfattade urvalet 16 000 personer. Åren 2012–2018 omfattade urvalet 28 200 personer per år. Fram till 2018 användes samma urval även i den månatliga datainsamlingen för statistiken Konsumenternas förtroende.

I månadsenkäten år 2019 förlängdes referensperioden från en månad, som den varit åren 2012–2018, till de tre senaste månaderna. Genom ändringen strävade man efter att få fler reseobservationer än tidigare från varje respondent. Samtidigt fick man ändå färre resor per månad. Detta antas bero antingen på att respondenterna inte har kommit ihåg att uppge alla sina resor under tre månader, eller på att det upplevdes som alltför jobbigt att uppge dem, särskilt för personer som reser mycket. Denna underrapportering gäller i synnerhet kortvariga resor, arbetsresor samt olika besök och andra resor där inkvarteringen varit kostnadsfri.

För att bevara jämförbarheten för antalen resor på årsnivå höjdes viktkoefficienterna för resor år 2019 med resetypsspecifika koefficienter och för utlandsresor även med landsspecifika koefficienter. I fastställandet av dessa höjningskoefficienter tog man hjälp av källmaterial utanför statistiken som beskriver förändringen på årsnivå. För resor inom landet med avgiftsbelagd inkvartering tog man i synnerhet hjälp av Statistikcentralens inkvarteringsstatistik. För finländarnas utlandsresor användes statistikuppgifter om finländarnas besök i olika länder som baserade sig på material från teleoperatörer, statistik om paketresor från Resebranschens förbund i Finland, passagerarstatistik för fartygstrafiken, samt för resor till Estland den statistik om passagerarantal som publiceras av Tallinns hamn.

Månadsundersökningen 2020 återvände till referensperioden på en månad.
 

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen sker med en enkät i form av ett webbformulär eller alternativt per telefon. Respondenterna ombeds att i första hand besvara enkäten via webbformuläret. Om man inte får några uppgifter tar statistikintervjuaren kontakt per telefon. Uppgifter samlas in mellan februari under statistikåret och januari följande år. Uppgifterna om respektive månad samlas in under följande månad. Uppgifterna i årsenkäten som utreder hur många personer som rest under året samlas in under årets sista månaden.

Frekvens för datainsamling

Uppgifter samlas in med en enkät som består av två delar. I den månatliga enkäten samlar man information om de resor som finländarna gjort under den senaste månaden samt deras antal och egenskaper. I år 2019 samlades information om de resor som finländarna gjort under de tre senaste månaderna.

I samband med årets sista månadsenkäter görs en så kallad årsenkät, där man med ja/nej-frågor utreder antalet personer som gjort olika typer av resor under statistikåret.
 

Metoder

Databehandling

Svaren höjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Från och med 2012 höjs viktkoefficienten för respektive månad enligt månadens befolkningsmängd (förhandsuppgifter om befolkningsstrukturen). Grupperna är respondentens åldersklass och kön samt bostadsområde (storområde). Före år 2012 användes endast kön som grupp.

De resespecifika viktkoefficienterna för 2019 har höjts med koefficienter som baserar sig på den årliga förändringen i källor utanför statistiken. Koefficienterna är resetypsspecifika koefficienter och i fråga om utlandsresor även landsspecifika koefficienter.

Datavalidering

I formuläret godtas endast svar som är inom på förhand fastställda gränsvärden. En del av uppgifterna, såsom resans typ, härleds från de givna svaren, och man behöver inte fråga respondenterna om dem. Formuläret har också flera logiska kontroller. Antalet övernattningar per inkvarteringsform ska exempelvis överensstämma med resans längd.

Det insamlade materialet granskas i efterhand, och man kompletterar bristfälliga uppgifter och korrigerar eventuella fel och inkonsekventa uppgifter. Hit hör exempelvis svar som saknas eller ”kan inte säga”-svar på vissa nyckelfrågor samt uppgifter som inte är trovärdiga i fråga om exempelvis kombinationerna av destinationsland, resans längd och huvudsakligt fortskaffningsmedel.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Det går inte att identifiera enskilda personer utifrån uppgifterna. Uppgifterna presenteras som höjda till målgruppens nivå, och antalet resor anges med tiotusen resors noggrannhet.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifter på enhetsnivå skickas till Eurostat i enlighet med EU:s förordning om turiststatistik.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

På grund av urvalsundersökningens karaktär innehåller statistiken osäkerhet som beror på slumpmässiga variationer och svarsbortfall. Statistiken beskriver ganska tillförlitligt det totala antalet inrikes- och utrikesresor på årsnivå, men osäkerheten blir större genom indelningen enligt tid, område och resetyp. Aggregat på under 100 000 resor publiceras inte alls, på grund av osäkerheten.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Marianne Laalo
överaktuarie
029 551 3496