Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Olycksfall i arbetet: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 30.11.2022
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken över olycksfall i arbetet innehåller för varje år statistiska uppgifter om olyckor på arbetsplatsen eller under arbetsresor bland löntagare, lantbruksföretagare och övriga företagare.
Uppgifterna i statistiken över olycksfall i arbetet tas fram genom att sammanslå det registermaterial som skapas vid arbetsolycksfallsförsäkring med Statistikcentralens material. Uppgifterna om arbetsolyckor bland löntagare och företagare har fåtts från Olycksfallsförsäkringscentralen. Uppgifterna om olyckor bland lantbruksföretagare grundar sig på uppgifter som insamlas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA. Vid framställningen av statistiken används också uppgifter ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och statistik över sysselsättning.
I statistiken har som arbetsolyckor definierats olyckor som inträffat i arbete och för vilka en försäkringsinrättning betalat ut ersättning. I statistiken granskas huvudsakligen de arbetsolyckor som inträffat under det senaste referensåret, men dessutom beskrivs med olika tidsserier även förändringar som inträffat i arbetsolyckorna på 1990- och 2000-talen.
Uppgifterna i statistiken över olycksfall i arbetet tas fram genom att sammanslå det registermaterial som skapas vid arbetsolycksfallsförsäkring med Statistikcentralens material. Uppgifterna om arbetsolyckor bland löntagare och företagare har fåtts från Olycksfallsförsäkringscentralen. Uppgifterna om olyckor bland lantbruksföretagare grundar sig på uppgifter som insamlas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA. Vid framställningen av statistiken används också uppgifter ur Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och statistik över sysselsättning.
I statistiken har som arbetsolyckor definierats olyckor som inträffat i arbete och för vilka en försäkringsinrättning betalat ut ersättning. I statistiken granskas huvudsakligen de arbetsolyckor som inträffat under det senaste referensåret, men dessutom beskrivs med olika tidsserier även förändringar som inträffat i arbetsolyckorna på 1990- och 2000-talen.
Statistikens population
Arbetsolyckor som inträffat under referensåret bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) samt bland lantbruksföretagare.
Statistisk enhet
Som enhet används ett enskilt olycksfall i arbetet.
Måttenhet
Måttenheten är antalet arbetsolycksfall.
Basperiod
Basperioden är ett år, tidsperioden 1.1–31.12.
Referensperiod
Referensperioden är ett år.
Referensområde
När det gäller arbetsolyckor bland löntagare är statistikens referensområde de löntagare som omfattas av Finlands lag om olycksfallsförsäkring.
Vad gäller olyckor bland lantbruksföretagare är statistikens referensområde de lantbruksföretagare och deras familjemedlemmar som omfattas av Finlands lag om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.
Vad gäller företagare (exkl. lantbruksföretagare) är olycksfallsförsäkringen frivillig, så referensområdet är de företagare som omfattas av Finlands lag om olycksfallsförsäkring, men täckningen är sämre än för löntagare och lantbruksföretagare.
Vad gäller olyckor bland lantbruksföretagare är statistikens referensområde de lantbruksföretagare och deras familjemedlemmar som omfattas av Finlands lag om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.
Vad gäller företagare (exkl. lantbruksföretagare) är olycksfallsförsäkringen frivillig, så referensområdet är de företagare som omfattas av Finlands lag om olycksfallsförsäkring, men täckningen är sämre än för löntagare och lantbruksföretagare.
Sektortäckning
Statistiken täcker alla inträffade arbetsolyckor för vilka en försäkringsinrättning betalat ut ersättning. Som brytningspunkt används den sista dagen på året efter statistikåret.
Avsnitt 3.1 om materialets tillförlitlighet i kvalitetsbeskrivningen för statistiken över olycksfall i arbetet
Avsnitt 3.1 om materialets tillförlitlighet i kvalitetsbeskrivningen för statistiken över olycksfall i arbetet
Tidstäckning
Statistik över olycksfall i arbetet har upprättats sedan år 1898. Statistikpublikationerna finns i original på Statistikcentralen i Helsingfors, i biblioteket vid entrén FINLANDS STATISTISKA ÅRSBOK 1903 (ANNUAIRE STATISTIQUE DE FINLANDE 1903, p. 269-273, ). Under 1900-talet påverkades statistiken över olycksfall i arbetet av många lagändringar samt klassificeringsändringar som påverkar tidsseriens jämförbarhet över olika år, men data över arbetsolyckor publiceras fortfarande.
Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.
Arbetsolyckor som inträffat bland företagare har statistikförts endast om företagaren har tecknat en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring. Idag tecknar uppskattningsvis 41–42 procent av företagarna en arbetsolycksfallsförsäkring (n = 125 000). Antalet olyckor beskriver således även försäkringarnas popularitet bland företagare. Man kan anta att de som jobbar inom riskfyllda näringsgrenar mera sannolikt tecknar en försäkring än de företagare som jobbar inom näringsgrenar där risken för olyckor är lägre. Antalet arbetsplatsolycksfall som inträffat bland företagare har varierat mellan 2000 och 4000 olyckor åren 1995–2016.
Sedan år 1992 har statistiken över olycksfall i arbetet upprättats av Statistikcentralen. Efter en revidering av statistiken år 2007 kunde tidsserien som gäller arbetsolycksfall bland löntagare uppdateras tillförlitligt ända till år 1996. Data över arbetsolyckor bland lantbrukare kan presenteras sedan år 2000.
Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.
Arbetsolyckor som inträffat bland företagare har statistikförts endast om företagaren har tecknat en frivillig arbetsolycksfallsförsäkring. Idag tecknar uppskattningsvis 41–42 procent av företagarna en arbetsolycksfallsförsäkring (n = 125 000). Antalet olyckor beskriver således även försäkringarnas popularitet bland företagare. Man kan anta att de som jobbar inom riskfyllda näringsgrenar mera sannolikt tecknar en försäkring än de företagare som jobbar inom näringsgrenar där risken för olyckor är lägre. Antalet arbetsplatsolycksfall som inträffat bland företagare har varierat mellan 2000 och 4000 olyckor åren 1995–2016.
Sedan år 1992 har statistiken över olycksfall i arbetet upprättats av Statistikcentralen. Efter en revidering av statistiken år 2007 kunde tidsserien som gäller arbetsolycksfall bland löntagare uppdateras tillförlitligt ända till år 1996. Data över arbetsolyckor bland lantbrukare kan presenteras sedan år 2000.
Distributionsfrekvens
Statistiken över olycksfall i arbetet publicerar på ingångssidan för statistiken över arbetsolyckor förhandsuppgifter i juni och slutliga reviderade uppgifter i november. Tiderna för arbetsoförmåga bland löntagare kan förändras också därefter. De uppdaterade reviderade uppgifterna finns på olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.
Begrepp
Arbetsolycksfall
Med arbetsolycksfall avses sådana arbetsskador som ersätts av försäkringsbolaget.
Arbetsolycksfall definieras i 4 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Med olycksfall i arbete avses olycksfall som med förorsakande av skada eller sjukdom drabbat arbetstagare i arbetet eller under förhållanden som föranleds av arbetet. Enligt lagen indelas arbetsolycksfallen efter platsen för olycksfallet i:
- olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller område hörande till denna, inbegripet trafikolyckor som inträffat i anslutning till arbetet
- färdolycksfall, dvs. olyckor som inträffat utanför den egentliga arbetstiden under färden från bostaden till arbetsplatsen eller tvärtom.
Arbetsolycksfall definieras i 4 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Med olycksfall i arbete avses olycksfall som med förorsakande av skada eller sjukdom drabbat arbetstagare i arbetet eller under förhållanden som föranleds av arbetet. Enligt lagen indelas arbetsolycksfallen efter platsen för olycksfallet i:
- olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller område hörande till denna, inbegripet trafikolyckor som inträffat i anslutning till arbetet
- färdolycksfall, dvs. olyckor som inträffat utanför den egentliga arbetstiden under färden från bostaden till arbetsplatsen eller tvärtom.
Olycksfallsfrekvens
Olycksfallsrisken inom en bransch eller yrkesgrupp etc. kan uttryckas som förhållandet mellan antalet arbetsolycksfall och antalet arbetade timmar inom branschen. Genom att relatera antalet olycksfall till antalet arbetade timmar får man ett slags "risktal" för branschen eller yrket. I praktiken varierar olycksfallsrisken också inom branschen, beroende på t.ex. typen av arbetsuppgifter.
Med olycksfallsfrekvens avses förhållandet mellan antalet olycksfall och antalet arbetade timmar. Olycksfallsfrekvensen beräknas per en miljon arbetstimmar, och används framför allt vid jämförelser mellan olika branscher.
Med olycksfallsfrekvens avses förhållandet mellan antalet olycksfall och antalet arbetade timmar. Olycksfallsfrekvensen beräknas per en miljon arbetstimmar, och används framför allt vid jämförelser mellan olika branscher.
Olycksfallskvot
Olycksfallsrisken inom en bransch eller yrkesgrupp etc. kan uttryckas som förhållandet mellan antalet arbetsolycksfall och antalet arbetstagare inom branschen. Genom att relatera antalet olycksfall till antalet arbetstagare får man ett slags "risktal" för branschen eller yrket. I praktiken varierar olycksfallsrisken också inom branschen, beroende på t.ex. typen av arbetsuppgifter.
Med olycksfallskvot avses förhållandet mellan antalet olycksfall och antalet arbetstagare. Olycksfallskvoten beräknas per 1 000 arbetstagare i fråga om olycksfall som lett till minst tre dagars sjukfrånvaro. Vid olycksfall med dödlig utgång beräknas olycksfallskvoten per 100 000 arbetstagare.
Med olycksfallskvot avses förhållandet mellan antalet olycksfall och antalet arbetstagare. Olycksfallskvoten beräknas per 1 000 arbetstagare i fråga om olycksfall som lett till minst tre dagars sjukfrånvaro. Vid olycksfall med dödlig utgång beräknas olycksfallskvoten per 100 000 arbetstagare.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Arbetsolycksfallsförsäkringen sköts i Finland av privata försäkringsbolag. Olycksfallsförsäkringscentralen är centralorganet för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, med uppdraget att samordna verkställandet av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. I Finland ska ett försäkringsbolag som tillhandahåller lagstadgade olycksfallsförsäkringar vara medlem av Olycksfallsförsäkringscentralen.
Arbetsgivaren ska för arbete som denne låter utföra teckna en obligatorisk olycksfallsförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) hos en försäkringsinrättning som har koncession för att bevilja försäkringen. Arbetsgivarens försäkringsskyldighet börjar dock först när arbetsgivaren under ett kalenderår låtit utföra fler än 12 arbetsdagar. Försäkringsskyldigheten gäller inte statliga tjänstemän och inte personer som står i arbetsförhållande till staten. Staten ska dock för arbetsolycksfall och yrkessjukdom betala ersättning ur statens medel i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.
Vad gäller olycksfall bland löntagare har statistiken god täckning, eftersom alla arbetstagare i praktiken omfattas av olycksfallsersättningen. Plikten att anmäla olyckor försummas inte, eftersom arbetsgivaren har ekonomisk nytta av att anmäla dem. Även om en försäkring inte tecknats ingår arbetsolyckorna i materialet, till den del Olycksfallsförsäkringscentralen ansvarar för behandlingen av fallen och för utbetalning av ersättning.
För företagare är det frivilligt att teckna en försäkring med undantag för lantbruksföretagare, som ska teckna en obligatorisk arbetsolycksfallsförsäkring vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) om gården är större än 5 hektar. Även fiskare och renskötare ska teckna en försäkring vid LPA. Statistikföringen av de ovannämnda företagarnas arbetsolyckor är täckande. LPA har via ombudsmän ett nätverk i hela landet. Däremot kan övriga företagare teckna en frivillig försäkring. Uppskattningsvis 41–42 procent av andra än lantbruksföretagare har tecknat en frivilig arbetsolycksfallsförsäkring.
År 2018 var det femtonde året då olycksfallsdata insamlades i enlighet med ESAW-variabler. Jämfört med tidigare år verkar fördelningarna enhetliga och relativt vettiga. Dessutom är de variabler som beskriver händelseförloppet som lett till en arbetsolycka sinsemellan samstämmiga. Registreringsanvisningarna kan dock preciseras i och med mera erfarenheter, vilket i någon mån kan påverka resultaten från kommande års material när det gäller ESAW-variablerna.
Data om arbetsolyckor insamlas med en blankett. Vanligen försummar inte arbetsgivare att fylla i anmälningsblanketten, eftersom uppfyllandet av anmälningsplikten medför ekonomisk nytta för arbetsgivaren. LPA:s material är sannolikt tillförlitligare än Olycksfallscentralens, eftersom de som registrerat statistiken samtidigt är ersättningshandläggare. Tillförlitligheten i materialet ökar av att LPA:s ombud fungerar som förmedlare vid ifyllande och sändande av ersättningsansökan.
Arbetsgivaren ska för arbete som denne låter utföra teckna en obligatorisk olycksfallsförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) hos en försäkringsinrättning som har koncession för att bevilja försäkringen. Arbetsgivarens försäkringsskyldighet börjar dock först när arbetsgivaren under ett kalenderår låtit utföra fler än 12 arbetsdagar. Försäkringsskyldigheten gäller inte statliga tjänstemän och inte personer som står i arbetsförhållande till staten. Staten ska dock för arbetsolycksfall och yrkessjukdom betala ersättning ur statens medel i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring.
Vad gäller olycksfall bland löntagare har statistiken god täckning, eftersom alla arbetstagare i praktiken omfattas av olycksfallsersättningen. Plikten att anmäla olyckor försummas inte, eftersom arbetsgivaren har ekonomisk nytta av att anmäla dem. Även om en försäkring inte tecknats ingår arbetsolyckorna i materialet, till den del Olycksfallsförsäkringscentralen ansvarar för behandlingen av fallen och för utbetalning av ersättning.
För företagare är det frivilligt att teckna en försäkring med undantag för lantbruksföretagare, som ska teckna en obligatorisk arbetsolycksfallsförsäkring vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) om gården är större än 5 hektar. Även fiskare och renskötare ska teckna en försäkring vid LPA. Statistikföringen av de ovannämnda företagarnas arbetsolyckor är täckande. LPA har via ombudsmän ett nätverk i hela landet. Däremot kan övriga företagare teckna en frivillig försäkring. Uppskattningsvis 41–42 procent av andra än lantbruksföretagare har tecknat en frivilig arbetsolycksfallsförsäkring.
År 2018 var det femtonde året då olycksfallsdata insamlades i enlighet med ESAW-variabler. Jämfört med tidigare år verkar fördelningarna enhetliga och relativt vettiga. Dessutom är de variabler som beskriver händelseförloppet som lett till en arbetsolycka sinsemellan samstämmiga. Registreringsanvisningarna kan dock preciseras i och med mera erfarenheter, vilket i någon mån kan påverka resultaten från kommande års material när det gäller ESAW-variablerna.
Data om arbetsolyckor insamlas med en blankett. Vanligen försummar inte arbetsgivare att fylla i anmälningsblanketten, eftersom uppfyllandet av anmälningsplikten medför ekonomisk nytta för arbetsgivaren. LPA:s material är sannolikt tillförlitligare än Olycksfallscentralens, eftersom de som registrerat statistiken samtidigt är ersättningshandläggare. Tillförlitligheten i materialet ökar av att LPA:s ombud fungerar som förmedlare vid ifyllande och sändande av ersättningsansökan.
Aktualitet
Materialet för statistiken över arbetsolyckor färdigställs med eftersläpningen ”n+1 år”, där n anger statistikåret. Till exempel materialet över arbetsolyckor under år 2018 färdigställdes i början av år 2020. Materialet är dock inte alldeles slutgiltigt när det färdigställs, eftersom det kompletteras med en del fall där ersättningsbehandling pågår, efter att det lämnats till Statistikcentralen. Eftersom brytningspunkten infaller samma tid varje år, är statistikåren sinsemellan jämförbara, om inga andra förändringar skett, till exempel i lagstiftningen, som påverkar ersättningspraxis.
Den relativt långa eftersläpningen behövs för de slutliga påföljdsuppgifterna. Med påföljdsuppgifter avses längden på arbetsoförmågan till följd av menet, det vill säga antalet frånvarodagar från jobbet. Den långa eftersläpningen säkerställer en tillräcklig tillförlitlighet i materialet.
Den relativt långa eftersläpningen behövs för de slutliga påföljdsuppgifterna. Med påföljdsuppgifter avses längden på arbetsoförmågan till följd av menet, det vill säga antalet frånvarodagar från jobbet. Den långa eftersläpningen säkerställer en tillräcklig tillförlitlighet i materialet.
Punktlighet
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Begreppen och definitionerna i undersökningen efterföljer Europeiska unionens statistikverks förordningar, så uppgifterna i statistiken är internationellt jämförbara och täcker hela Finland.
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat (se https://ec.europa.eu) publicerar varje år data om arbetsolyckor i unionens medlemsstater (European Statistics on Accidents at Work, ESAW) och materialet för statistiken över arbetsolyckor grundar sig på ESAW:s definitioner och förordningar samt på nationella förordningar och definitioner.
År 2003 började man i samband med förnyelsen av Eurostats statistik över olycksfall i arbetet (ESAW) insamla data i enlighet med en sameuropeisk variabelförteckning.
De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallscentralen som definition använt ”arbetsoförmåga i minst 4 dagar”, vilket är den avgränsning som Eurostat använt i sin statistik över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare.
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat (se https://ec.europa.eu) publicerar varje år data om arbetsolyckor i unionens medlemsstater (European Statistics on Accidents at Work, ESAW) och materialet för statistiken över arbetsolyckor grundar sig på ESAW:s definitioner och förordningar samt på nationella förordningar och definitioner.
År 2003 började man i samband med förnyelsen av Eurostats statistik över olycksfall i arbetet (ESAW) insamla data i enlighet med en sameuropeisk variabelförteckning.
De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallscentralen som definition använt ”arbetsoförmåga i minst 4 dagar”, vilket är den avgränsning som Eurostat använt i sin statistik över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare.
Jämförbarhet över tid
I statistiken över olycksfall i arbetet gäller tidsserierna i databastabellerna över löntagare från och med år 1996 och databastabellerna över lantbruksföretagare från och med år 2000. Årspublikationens tabellbilagor innehåller data från och med år 1975.
Statistiken över olycksfall i arbetet har upprättats sedan år 1898. Statistikpublikationerna finns i original i Helsingfors i Statistikcentralens bibliotek, nere vid entrén (ANNUAIRE STATISTIQUE DE FINLANDE 1903, p. 269–273, http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/67177/stv 1903.pdf?sequence=1 ). Under 1900-talet påverkades statistiken över olycksfall i arbetet av många lagändringar samt klassificeringsändringar som påverkar tidsseriens jämförbarhet över olika år, men data över arbetsolyckor publiceras fortfarande.
Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.
Statistiken över olycksfall i arbetet har upprättats sedan år 1898. Statistikpublikationerna finns i original i Helsingfors i Statistikcentralens bibliotek, nere vid entrén (ANNUAIRE STATISTIQUE DE FINLANDE 1903, p. 269–273, http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/67177/stv 1903.pdf?sequence=1 ). Under 1900-talet påverkades statistiken över olycksfall i arbetet av många lagändringar samt klassificeringsändringar som påverkar tidsseriens jämförbarhet över olika år, men data över arbetsolyckor publiceras fortfarande.
Innehållet i statistiken över olycksfall i arbetet har inte varit detsamma i alla år, i och med att tidsserien i statistiken över arbetsolyckor också innehåller yrkessjukdomar som konstaterats under åren 1976–1994. Data över olyckor som inträffat på vägen till eller från arbetet har dock inte ingått i tidsserien, utan data om dem har insamlats sedan år 1992.
Enhetlighet över statistikområdena
Olycksfallsförsäkringscentralen
Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar varje år en egen statistik över arbetsolyckor och yrkessjukdomar för vilka ersättning betalats. Statistiken finns både i pappersform och som webbpublikation (se http://www.tvk.fi ). Utöver dessa publicerar olycksfallsförsäkringscentralen på sin webbplats en tvärsnittsstatistik där två tidsperioder jämförs. Siffrorna över arbetsolyckor är inte slutliga i den här statistiken, utan med hjälp av statistiken kan man granska hur antalet olyckor utvecklas. De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet för år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen använt som definition på en arbetsolycka arbetsoförmåga i minst 4 dagar, som är Eurostats avgränsning i statistiken över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare. Både Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen har kommunsektorn (i Statistikcentralens klassificering används benämningen lokalförvaltningssektorn) som en egen kategori. Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar även forskningsrapporter över arbetsolyckor som lett till döden, och dessa grundar sig på undersökningssystemet för arbetsplatsolyckor (TOT).
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt publicerar egen statistik över arbetsolyckor bland lantbruksföretagare (se https://www.mela.fi/sv/ ).
Arbetshälsoinstitutet
Arbetshälsoinstitutet har sedan år 1964 fört ett eget register över arbetsrelaterade sjukdomar (se https://www.ttl.fi/sv). Registret innehåller nya yrkessjukdomar som meddelats till försäkringsinrättningarna samt de nya yrkessjukdomar som läkarna meddelat till arbetarskyddsmyndigheterna och övriga sjukliga tillstånd som beror på arbete. Arbetshälsoinstitutet publicerar varje år statistik över diagnosticerade yrkessjukdomar. Arbetshälsoinstitutet publicerar även statistik över arbetsolyckor, där arbetsolyckor inom kommunsektorn statistikförs enligt yrke.
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat (se https://ec.europa.eu) publicerar varje år data om arbetsolyckor som inträffat i unionens medlemsstater (European Statistics on Accidents at Work, ESAW).
Övriga
Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning (se http://stm.fi) för ett register över olycksfallsredogörelser, där data om arbetsolyckor som lett till svåra men eller döden har samlats sedan år 1982. I dokumenten redogörs för olyckshändelsen steg för steg, indirekta och direkta orsaker till olyckan samt möjligheterna att hindra liknande olyckor. Sedan år 1985 har i registret införts arbetsolyckor i arbetet och på arbetsplatsen som lett till döden och som undersökts utifrån ett avtal mellan Olycksfallsförsäkringscentralen och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.
Information om arbetsplatsolyckor bland skogsägare och löntagare finns i Skogsstatistisk årsbok som publiceras av Naturresursinstitutet (se https://www.luke.fi/sv )
Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar varje år en egen statistik över arbetsolyckor och yrkessjukdomar för vilka ersättning betalats. Statistiken finns både i pappersform och som webbpublikation (se http://www.tvk.fi ). Utöver dessa publicerar olycksfallsförsäkringscentralen på sin webbplats en tvärsnittsstatistik där två tidsperioder jämförs. Siffrorna över arbetsolyckor är inte slutliga i den här statistiken, utan med hjälp av statistiken kan man granska hur antalet olyckor utvecklas. De statistiska uppgifter som Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen publicerar över arbetsolyckor grundar sig på samma källmaterial, men grunderna för statistikföringen är olika. Sedan materialet för år 2005 har både Statistikcentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen använt som definition på en arbetsolycka arbetsoförmåga i minst 4 dagar, som är Eurostats avgränsning i statistiken över olycksfall i arbetet. Den statistik som Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar innehåller inte överhuvudtaget arbetsolyckor bland företagare. Både Olycksfallsförsäkringscentralen och Statistikcentralen har kommunsektorn (i Statistikcentralens klassificering används benämningen lokalförvaltningssektorn) som en egen kategori. Olycksfallsförsäkringscentralen publicerar även forskningsrapporter över arbetsolyckor som lett till döden, och dessa grundar sig på undersökningssystemet för arbetsplatsolyckor (TOT).
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt publicerar egen statistik över arbetsolyckor bland lantbruksföretagare (se https://www.mela.fi/sv/ ).
Arbetshälsoinstitutet
Arbetshälsoinstitutet har sedan år 1964 fört ett eget register över arbetsrelaterade sjukdomar (se https://www.ttl.fi/sv). Registret innehåller nya yrkessjukdomar som meddelats till försäkringsinrättningarna samt de nya yrkessjukdomar som läkarna meddelat till arbetarskyddsmyndigheterna och övriga sjukliga tillstånd som beror på arbete. Arbetshälsoinstitutet publicerar varje år statistik över diagnosticerade yrkessjukdomar. Arbetshälsoinstitutet publicerar även statistik över arbetsolyckor, där arbetsolyckor inom kommunsektorn statistikförs enligt yrke.
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat (se https://ec.europa.eu) publicerar varje år data om arbetsolyckor som inträffat i unionens medlemsstater (European Statistics on Accidents at Work, ESAW).
Övriga
Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning (se http://stm.fi) för ett register över olycksfallsredogörelser, där data om arbetsolyckor som lett till svåra men eller döden har samlats sedan år 1982. I dokumenten redogörs för olyckshändelsen steg för steg, indirekta och direkta orsaker till olyckan samt möjligheterna att hindra liknande olyckor. Sedan år 1985 har i registret införts arbetsolyckor i arbetet och på arbetsplatsen som lett till döden och som undersökts utifrån ett avtal mellan Olycksfallsförsäkringscentralen och de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.
Information om arbetsplatsolyckor bland skogsägare och löntagare finns i Skogsstatistisk årsbok som publiceras av Naturresursinstitutet (se https://www.luke.fi/sv )
Intern enhetlighet
Uppgifterna i statistiken över olycksfall i arbetet är enhetliga inom datahelheten ifråga och kan anpassas med följande dataproducenter:
Olycksfallsförsäkringscentralen https://www.tvk.fi/sv/
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt https://www.mela.fi/sv/
Arbetshälsoinstitutet https://www.ttl.fi/sv
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat publicerar varje år data över arbetsolyckor som inträffat i unionens medlemsstater European Statistics on Accidents at Work, ESAW.
Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning https://stm.fi/sv/framsida.
Data om arbetsolyckor bland skogsägare och löntagare finns i Naturresursinstitutets (Luke) publikation Skogsstatistisk årsbok.
Olycksfallsförsäkringscentralen https://www.tvk.fi/sv/
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt https://www.mela.fi/sv/
Arbetshälsoinstitutet https://www.ttl.fi/sv
Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat publicerar varje år data över arbetsolyckor som inträffat i unionens medlemsstater European Statistics on Accidents at Work, ESAW.
Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning https://stm.fi/sv/framsida.
Data om arbetsolyckor bland skogsägare och löntagare finns i Naturresursinstitutets (Luke) publikation Skogsstatistisk årsbok.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Datahelheten grundar sig på administrativt registermaterial, som fås från olika försäkringsbolag:
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA producerar ett helhetsmaterial på individnivå. Materialet innehåller data om olyckor bland de försäkrade vid LPA. Materialet innehåller alla olyckor inom perioden 1.1–31.12, för vilka LPA betalat ersättning.
Data om olyckor bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) grundar sig på material från Olycksfallförsäkringscentralen, där observationsenheten är ett enskilt olycksfall. Materialet innehåller alla olyckor som inom perioden 1.1–31.12, för vilka försäkringsbolagen betalat ersättning. Materialet innehåller demografiska data om den skadade (ålder, kön) samt mångsidig information om händelseförhållandena, skadevållaren och följderna.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA producerar ett helhetsmaterial på individnivå. Materialet innehåller data om olyckor bland de försäkrade vid LPA. Materialet innehåller alla olyckor inom perioden 1.1–31.12, för vilka LPA betalat ersättning.
Data om olyckor bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) grundar sig på material från Olycksfallförsäkringscentralen, där observationsenheten är ett enskilt olycksfall. Materialet innehåller alla olyckor som inom perioden 1.1–31.12, för vilka försäkringsbolagen betalat ersättning. Materialet innehåller demografiska data om den skadade (ålder, kön) samt mångsidig information om händelseförhållandena, skadevållaren och följderna.
Datainsamlingsmetod
Data över arbetsolyckor bland löntagare och företagare (exkl. lantbruksföretagare) har insamlats från blanketter för olycksfallsanmälan, med vilka arbetsgivare anmält till försäkringsbolaget olyckor som inträffat bland arbetstagare.
Uppgifterna om arbetsolyckor bland lantbruksföretagare baserar sig på ett helhetsmaterial på individnivå som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sänder till Statistikcentralen och materialet innehåller uppgifter om alla de arbetsolyckor för vilka LPA betalat ut ersättning.
Uppgifterna om arbetsolyckor bland lantbruksföretagare baserar sig på ett helhetsmaterial på individnivå som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sänder till Statistikcentralen och materialet innehåller uppgifter om alla de arbetsolyckor för vilka LPA betalat ut ersättning.
Frekvens för datainsamling
Registermaterialet kompletteras i samband med ersättningshandläggningen för olyckan, men när statistiken framställs kan man inte vänta på de alldeles slutgiltiga uppgifterna. Data i statistiken (närmast tiden för arbetsoförmåga) uppdateras nästan 1,5 år efter utgången av året efter olyckan.
Metoder
Databehandling
Material med lantbruksföretagare och löntagare och företagare behandlas som separat data.
Lantbruksföretagarmaterialet fås i Excel-filformat, så filen omvandlas till ett format som lämpar sig för SAS-analysapplikationen. Variablernas tekniska namn och formen på observationsvärdena (numeriska/txt osv.) ändras för att bli enhetliga med tidigare tidsseriematerial. Från variablerna härleds vid behov nya variabler och klassificeringar. Till materialet läggs med hjälp av kommunkoder de områdesklassificeringar som behövs.
Materialet med löntagare och företagare fås från Olycksfallförsäkringscentralen som ett färdigt SAS-material. Materialet editeras såsom också materialet med lantbruksföretagare. I materialet med löntagare och företagare läggs till utöver områdesklassificeringen näringsgrensdata för året ifråga och löntagarnas arbetstimmar från arbetskraftsundersökningen.
Lantbruksföretagarmaterialet fås i Excel-filformat, så filen omvandlas till ett format som lämpar sig för SAS-analysapplikationen. Variablernas tekniska namn och formen på observationsvärdena (numeriska/txt osv.) ändras för att bli enhetliga med tidigare tidsseriematerial. Från variablerna härleds vid behov nya variabler och klassificeringar. Till materialet läggs med hjälp av kommunkoder de områdesklassificeringar som behövs.
Materialet med löntagare och företagare fås från Olycksfallförsäkringscentralen som ett färdigt SAS-material. Materialet editeras såsom också materialet med lantbruksföretagare. I materialet med löntagare och företagare läggs till utöver områdesklassificeringen näringsgrensdata för året ifråga och löntagarnas arbetstimmar från arbetskraftsundersökningen.
Datavalidering
Materialet från Arbetsolycksfallscentralen och Lantbruksföretagarnas försäkringsanstalt (LPA) kontrolleras, för att observationsvärdena i materialet ska ligga inom de tillåtna gränserna. I materialet kontrolleras logiken och avvikelser undersöks. Uppgifterna i materialet jämförs med tidigare år och med data som publicerats av Arbetsolycksfallscentralen och LPA.
Eurostat och ILO gör egna granskningar av det material som fås från statistiken över olycksfall i arbetet.
Eurostat och ILO gör egna granskningar av det material som fås från statistiken över olycksfall i arbetet.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Befolknings- och välfärdsstatistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
På datamaterialet tillämpas lagstiftning som gäller dataskydd för statistik samt sekretess i den egentliga databehandlingen. De egentliga arbetsanvisningarna för statistiken innehåller inga separata dataskyddsanvisningar, eftersom det antas att den som behandlar materialet redan känner till praxis och anvisningar kring dataskyddet.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
Alla de som är med och upprättar statistiken har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig till sekretess för de uppgifter som bestäms som sekretessbelagda i statistiklagen och i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
Alla de som är med och upprättar statistiken har undertecknat ett sekretessavtal där de förbinder sig till sekretess för de uppgifter som bestäms som sekretessbelagda i statistiklagen och i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
De preliminära uppgifterna för statistiken publiceras i juni och de slutliga uppgifterna i slutet av november. På Statistikcentralens webbsida. Till Eurostat och FN:s organisation ILO sänds datapaket enligt avtal varje år. Uppgifter delas även i artiklar och blogginlägg. Enskilda uppgiftsförfrågningar besvaras via statistikens e-post och per telefon.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på materialet i undersökningen av arbetsolyckor bedöms i flera faser av statistikprocessen.
Statistikcentralen använder som totalram för kvalitetsledningen principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM-principerna). Statistikbranschens egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Statistikcentralen använder som totalram för kvalitetsledningen principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM-principerna). Statistikbranschens egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.