Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Befolkningsstruktur: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 31.3.2023
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken över befolkningsstrukturen beskriver den befolkning som årets sista dag varit fast bosatt i Finland. Till den fast bosatta befolkningen hör de personer som har en personbeteckning och en permanent hemkommun i Finland.
Statistikens population
Befolkning som är fast bosatt i Finland vid referenstidpunkten. Personer som har en personbeteckning och en hemkommun i Finland.
Statistisk enhet
Den statistiska enheten är en person.
Måttenhet
Måttenheten i statistiken är antal personer.
Referensperiod
Statistikens referensperiod är årets sista dag (31.12).
Referensområde
Uppgifterna är tillgängliga för Finland och med olika områdesindelningar baserade på kommunindelningen i Finland. Statistik för olika delområden inom kommuner eller för olika postnummerområden kan tillhandahållas som avgiftsbelagda tjänster. Även koordinatbaserade rutmaterial kan tas fram.
Sektortäckning
Materialet i statistiken över befolkningsstruktur är ett totalmaterial. Det inkluderar uppgifter från befolkningsdatasystemet, som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om alla levande personer med personbeteckning vid referenstidpunkten. Det befolkningsdatasystem som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan allmänt taget betraktas som mycket heltäckande när det gäller personer. I statistiken ingår inte personer som bor tillfälligt i Finland eller vars ansökningsprocess för uppehållstillstånd pågår (exempelvis asylsökande).
Tidstäckning
Befolkningsuppgifter är tillgängliga fr.o.m. år 1749. Uppgifter om folkmängd per församling har publicerats sedan 1865, och uppgifter om folkmängd per kommun sedan 1920. Av prästerskapets tioårstabeller framgår befolkningens ålder, civilstånd och språk efter församling ända till år 1940. Kommunvis finns dessa uppgifter tillgängliga från och med 1950, enligt folkräkningar som gjorts vart tionde år. Årliga uppgifter om befolkningens ålder, civilstånd och språk är tillgängliga sedan år 1970.
Årliga befolkningsuppgifter efter kommun från och med år 1972 finns i statistikdatabasen StatFin. Befolkningsstatistik från och med 1750 har digitaliserats i pdf-format i Nationalbibliotekets tjänst Doria:
Publikationer om Befolkningsstruktur och Befolkningsförändringar i Doria
Publikationer om Folkräkningar i Doria
Årliga befolkningsuppgifter efter kommun från och med år 1972 finns i statistikdatabasen StatFin. Befolkningsstatistik från och med 1750 har digitaliserats i pdf-format i Nationalbibliotekets tjänst Doria:
Publikationer om Befolkningsstruktur och Befolkningsförändringar i Doria
Publikationer om Folkräkningar i Doria
Distributionsfrekvens
Statistiken om befolkningsstrukturen framställs en gång om året. Statistiken publiceras två eller tre gånger om året.
Begrepp
Bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Befolkning
Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.
Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.
Befolkning
Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t. ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt befolkningsdatasystemet hade sin lagenliga hemvist i Finland vid årsskiftet 31.12 hör till den i landet bosatta befolkningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.
En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd.
Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.
En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd.
Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.
Finländsk bakgrund
Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Folkmängd
Uppgiften om den i kommunen fast bosatta befolkningen i slutet av året (31.12) erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Med befolkning avses den befolkning som är fast bosatt i kommunen. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap; likaså de finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.
Förändringar i folkmängden
Förändringar i folkmängden är folkökning sammanräknad med korrigering för folkmängden.
Härkomst och bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Kommunalt delområde
Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Kön
Uppgiften om kön har fåtts ur Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem.
Enligt den lag som trädde i kraft 3.4.2023 kan befolkningsdatasystemets anteckning om kön ändras med en ansökan, om personen lämnar en redogörelse för sin varaktiga upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas (lag om könsfastställelse 295/2023).
I Finland kan endast man eller kvinna antecknas som kön i befolkningsdatasystemet. Om en person som flyttar till Finland från utlandet är av ett tredje eller ett odefinierat kön, antecknas kvinna som personens kön i befolkningsdatasystemet.
Enligt den lag som trädde i kraft 3.4.2023 kan befolkningsdatasystemets anteckning om kön ändras med en ansökan, om personen lämnar en redogörelse för sin varaktiga upplevelse av att tillhöra det kön som ska fastställas (lag om könsfastställelse 295/2023).
I Finland kan endast man eller kvinna antecknas som kön i befolkningsdatasystemet. Om en person som flyttar till Finland från utlandet är av ett tredje eller ett odefinierat kön, antecknas kvinna som personens kön i befolkningsdatasystemet.
Kön
Uppgift om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet.
Medelfolkmängden
Medelfolkmängden för ett visst år är medeltalet av folkmängden under två på varandra följande år. Då ett relationstal beräknas för något fenomen under statistikåret relateras antalet fall av det aktuella fenomenet i allmänhet till medelfolkmängden för den befolkning eller befolkningsdel som utsetts för fenomenet. Dessa tal, som beskriver befolkningsmässiga fenomen anges i allmänhet i promille, vilket innebär att resultatet av den ovannämnda divisionen multipliceras med tusen.
Registrerat partnerskap
Ett registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön vilka vardera fyllt 18 år (lag om registrerat partnerskap 9.11.2001/950).
Möjligheten att registrera ett partnerskap i Finland började från den första mars 2002 och upphörde den sista februari 2017 (Lag om ändring av lagen om registrerat partnerskap 250/2016). Fr.o.m. mars 2017 har personer av samma kön kunnat ingå äktenskap (156/2015). Ett registrerat partnerskap upplöses då den ena parten i partnerskaper avlider eller dödförklaras eller genom domstolsbeslut.
I och med ändringen av äktenskaplagen kan parterna i ett registrerat partnerskap omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom att lämna in en egen anmälan om detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett registrerat partnerskap fortsätter som ett äktenskap från den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tagits emot anmälan. I statistiken räknas inte registrerade partnerskap som omvandlats till äktenskap genom anmälan till ingångna äktenskap i årsstatistiken.
Möjligheten att registrera ett partnerskap i Finland började från den första mars 2002 och upphörde den sista februari 2017 (Lag om ändring av lagen om registrerat partnerskap 250/2016). Fr.o.m. mars 2017 har personer av samma kön kunnat ingå äktenskap (156/2015). Ett registrerat partnerskap upplöses då den ena parten i partnerskaper avlider eller dödförklaras eller genom domstolsbeslut.
I och med ändringen av äktenskaplagen kan parterna i ett registrerat partnerskap omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom att lämna in en egen anmälan om detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett registrerat partnerskap fortsätter som ett äktenskap från den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tagits emot anmälan. I statistiken räknas inte registrerade partnerskap som omvandlats till äktenskap genom anmälan till ingångna äktenskap i årsstatistiken.
Spädbarnsdödlighet
Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.
Stads- och landsbygdsområden
Användningen av geografisk information oberoende av kommungränserna
möjliggör en mer noggrann identifiering och klassificering av områden.
Den nya klassificeringen ersätter den tidigare indelningen av landet i städer
och landsbygd samt tredelningen av landsbygden. Den nya klassificeringen
av områdena, som bygger på geografisk information, har gjorts av Finlands
miljöcentral och geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet.
Klassificeringen baserar sig på geografiskt informationsmaterial där landet
har indelats i rutor som mäter 250 x 250 meter. Varje ruta har blivit placerad
i någon av de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden.
Stadsområden:
Stadsregionernas centralorter är tätorter med fler än 15 000 invånare. Inom
dessa finns det egentliga stadsområdet som uppdelas i ett inre stadsområde
och ett yttre stadsområde. Det egentliga stadsområdet omringas av
kransområdet kring staden.
1. Inre stadsområde
Det täta och effektivt bebyggda området i städerna.
2. Yttre stadsområde
Området med stadsliknande effektivitet som sträcker sig utan avbrott från
gränsen till det inre stadsområdet till utkanten av området med tät bebyggelse.
3. Kransområde kring staden
Området mellan stad och landsbygd som har direkt kontakt med staden.
Landsbygdsområden:
Landsbygdsområdena är belägna utanför städernas kransområden.
Gränsen mellan stad och landsbygd är dock inte entydig och klassificeringen
beaktar därför flexibelt den mellanliggande zonen, som kan betraktas som
en egen helhet t.ex. så att kransområdet och den stadsnära landsbygden
sammanslås.
4. Lokala centra på landsbygden
Utanför de stora stadsområdena ligger tätortscentra, småstäder och stora kyrkbyar.
5. Stadsnära landsbygd
Området med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och
funktionsmässigt.
6. Kärnlandsbygd
Landsbygd med relativt tät bosättning och intensiv markanvändning och/eller
mångsidig lokal näringsstruktur.
7. Glesbygd
Ett glest befolkat område som antingen helt saknar funktionellt sett
mångsidiga centra eller som har små centra men dessa är belägna på
ett stort avstånd från varandra. Största delen av landarealen består av skog.
möjliggör en mer noggrann identifiering och klassificering av områden.
Den nya klassificeringen ersätter den tidigare indelningen av landet i städer
och landsbygd samt tredelningen av landsbygden. Den nya klassificeringen
av områdena, som bygger på geografisk information, har gjorts av Finlands
miljöcentral och geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet.
Klassificeringen baserar sig på geografiskt informationsmaterial där landet
har indelats i rutor som mäter 250 x 250 meter. Varje ruta har blivit placerad
i någon av de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden.
Stadsområden:
Stadsregionernas centralorter är tätorter med fler än 15 000 invånare. Inom
dessa finns det egentliga stadsområdet som uppdelas i ett inre stadsområde
och ett yttre stadsområde. Det egentliga stadsområdet omringas av
kransområdet kring staden.
1. Inre stadsområde
Det täta och effektivt bebyggda området i städerna.
2. Yttre stadsområde
Området med stadsliknande effektivitet som sträcker sig utan avbrott från
gränsen till det inre stadsområdet till utkanten av området med tät bebyggelse.
3. Kransområde kring staden
Området mellan stad och landsbygd som har direkt kontakt med staden.
Landsbygdsområden:
Landsbygdsområdena är belägna utanför städernas kransområden.
Gränsen mellan stad och landsbygd är dock inte entydig och klassificeringen
beaktar därför flexibelt den mellanliggande zonen, som kan betraktas som
en egen helhet t.ex. så att kransområdet och den stadsnära landsbygden
sammanslås.
4. Lokala centra på landsbygden
Utanför de stora stadsområdena ligger tätortscentra, småstäder och stora kyrkbyar.
5. Stadsnära landsbygd
Området med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och
funktionsmässigt.
6. Kärnlandsbygd
Landsbygd med relativt tät bosättning och intensiv markanvändning och/eller
mångsidig lokal näringsstruktur.
7. Glesbygd
Ett glest befolkat område som antingen helt saknar funktionellt sett
mångsidiga centra eller som har små centra men dessa är belägna på
ett stort avstånd från varandra. Största delen av landarealen består av skog.
Totalförändring
Totalförändringen är folkökningen inkl. registerkorrigeringar i folkmängden. Folkökningen är summan av födelseöverskottet och den totala nettoflyttningen.
Tätort
En tätort är en förtätning av byggnader och omfattar minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorterna fastställs och avgränsas av Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m-rutmaterial. Vid fastställandet tittar man på de rutor som innehåller byggnader, samt på därtill gränsande rutor, för att granska invånarantalet samt antalet byggnader och våningsytan. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som upptäcks väljs de som har minst 200 invånare. De helt och hållet nya tätorter som upptäcks vid granskningen namnges och numreras av Statistikcentralen. Det händer att en tätort ett visst år slutar uppfylla definitionen av en tätort och därmed lämnar tätortsklassificeringen, eller så kan den smälta samman med en annan tätort eller lösgöra sig från en annan tätort. De administrativa områdesindelningarna påverkar inte bildandet av tätorter och tätorterna följer inte kommungränserna.
Utländsk bakgrund
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.
Ålder
Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
För att en person ska få en personbeteckning måste han eller hon registreras i befolkningsdatasystemet. Långvarigt permanent boende i Finland utan personbeteckning är i praktiken omöjligt. En personbeteckning behövs för att kunna arbeta lagligt, öppna ett bankkonto, uträtta ärenden hos myndigheter osv.
Sedan man avstod från mantalsskrivning år 1989 har befolkningsdatasystemet upprätthållits endast genom anmälningar om befolkningsförändringar. Uppgifternas korrekthet framgår av en undersökning om adressernas tillförlitlighet
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har låtit Statistikcentralen göra urvalsundersökningar för att utreda adressuppgifternas riktighet. Omkring 10 000 personer tillfrågas om huruvida deras adresser enligt befolkningsdatasystemet är korrekta. I undersökningen år 2012 svarade 98,9 procent att uppgifterna var korrekta. Undersökningens bortfall var 16,9 procent. För bortfallets del försökte man kontrollera saken med hjälp av andra källor. För de personer som ingick i bortfallet kunde man i 92,3 procent av fallen konstatera att adressen var korrekt och i 5,9 procent av fallen att den var felaktig. I 1,8 procent av fallen lyckades man inte kontrollera uppgiften. Om man antar att alla uppgifter för personer i bortfallet som inte kunde kontrolleras var felaktiga, blir den slutgiltiga andelen korrekta adresser 98,1 procent.
Efter utredningar har man från det befolkningsmaterial man erhållit från befolkningsdatasystemet i slutet av år 2019 strukit 15 555 personer som sannolikt flyttat utomlands. Dessa personer är huvudsakligen utländska medborgare, vars adress är okänd och som under åren 2017–2018 inte erhållit löneinkomst, kapitalinkomst, företagarinkomst, arbetslöshetsstöd, pensionsinkomst, utkomststöd eller sjukförsäkringsersättning.
Sedan man avstod från mantalsskrivning år 1989 har befolkningsdatasystemet upprätthållits endast genom anmälningar om befolkningsförändringar. Uppgifternas korrekthet framgår av en undersökning om adressernas tillförlitlighet
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har låtit Statistikcentralen göra urvalsundersökningar för att utreda adressuppgifternas riktighet. Omkring 10 000 personer tillfrågas om huruvida deras adresser enligt befolkningsdatasystemet är korrekta. I undersökningen år 2012 svarade 98,9 procent att uppgifterna var korrekta. Undersökningens bortfall var 16,9 procent. För bortfallets del försökte man kontrollera saken med hjälp av andra källor. För de personer som ingick i bortfallet kunde man i 92,3 procent av fallen konstatera att adressen var korrekt och i 5,9 procent av fallen att den var felaktig. I 1,8 procent av fallen lyckades man inte kontrollera uppgiften. Om man antar att alla uppgifter för personer i bortfallet som inte kunde kontrolleras var felaktiga, blir den slutgiltiga andelen korrekta adresser 98,1 procent.
Efter utredningar har man från det befolkningsmaterial man erhållit från befolkningsdatasystemet i slutet av år 2019 strukit 15 555 personer som sannolikt flyttat utomlands. Dessa personer är huvudsakligen utländska medborgare, vars adress är okänd och som under åren 2017–2018 inte erhållit löneinkomst, kapitalinkomst, företagarinkomst, arbetslöshetsstöd, pensionsinkomst, utkomststöd eller sjukförsäkringsersättning.
Aktualitet
Uppgifterna publiceras tre månader efter referenstidpunkten.
Punktlighet
Statistiken har publicerats på utsatt datum.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Fram till 1998 sammanställdes den kommunvisa befolkningsstatistiken för årsskiftet enligt områdesindelningen på årets sista dag Från och med 1999 har man använt områdesindelningen på den första dagen följande år. Vid beräkningen av förändringar i folkmängden i kommuner har förändringen i kommuner som slagits ihop beräknats med beaktande av de tidigare folkmängderna i de sammanslagna kommunerna. Man har strävat efter att göra tidsserier som innehåller områdesinformation jämförbara genom att använda den gällande områdesindelningen i hela tidsserien.
Jämförbarhet över tid
I statistiken över befolkningsstrukturen används områdesindelningen den första dagen på statistikåret. Man kan göra jämförelser som grundar sig på antal, om man beaktar effekterna av områdessammanslagningar. Den allmänna praxisen är att hela tidsserien uppdateras med den senaste förändringen.
Enhetlighet över statistikområdena
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anger folkmängden enligt registerläget på sin webbplats. Talet är inte detsamma som folkmängden enligt Statistikcentralen, eftersom Statistikcentralen i sin sammanställning av folkmängdsstatistiken inväntar anmälningar om födslar, dödsfall och flyttar för referenstidpunkten, så att den officiella folkmängden motsvarar den faktiska situationen.
Intern enhetlighet
Material ur befolkningsstatistiken används som basuppgifter i fråga om befolkningen i Statistikcentralens övriga statistik. Därmed överensstämmer Statistikcentralens olika statistikgrenar med varandra i fråga om befolkningsuppgifter. Det produceras också preliminär statistik om folkmängden. Siffrorna i den preliminära statistiken avviker från den slutgiltiga statistiken, eftersom väntetiden för förändringar i befolkningen är kortare i den preliminära statistiken.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Befolkningsstatistiken för Finland baserar sig på det befolkningsdatasystem som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) (tidigare Befolkningsregistercentralen och magistraterna).
Datainsamlingsmetod
Statistikcentralen får befolkningsuppgifterna från befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare Befolkningsregistercentralen) en gång om året. Överföringen av uppgifter sker elektroniskt i en krypterad miljö. Tillgången till uppgifter grundar sig på lagen där Statistikcentralen fått ställning som statistikmyndighet.
Frekvens för datainsamling
Data för statistiken insamlas årligen.
Metoder
Databehandling
Statistiken över befolkningsstrukturen är ett totalmaterial. Som uppgifter om modersmål och religion för 0-åriga barn imputeras barnets biologiska mors uppgifter, om inga uppgifter för barnet har rapporterats till befolkningsdatasystemet inom väntetiden. Efter livsteckenutredningar har man från det befolkningsmaterial man erhållit från befolkningsdatasystemet i slutet av år 2019 strukit 15 555 personer som sannolikt flyttat utomlands. Dessa personer är huvudsakligen utländska medborgare, vars adress är okänd och som under åren 2017–2018 inte fått löneinkomst, kapitalinkomst, företagarinkomst, arbetslöshetsstöd, pensionsinkomst, utkomststöd eller sjukförsäkringsersättning.
Datavalidering
När det gäller källmaterialet gör man logikkontroller mellan variablerna. Riktigheten hos uppgifterna kontrolleras genom separat definierade felkontroller. Värdena för variablerna i materialet jämförs med de officiella klassificeringar som använts.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Befolknings- och välfärdsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
I befolkningsstatistik är individens identifikation pseudonymiserad, det vill säga en persons uppgifter kan inte kopplas till en viss person utan tilläggsuppgifter.
Enligt dataskyddspraxisen tillämpas regler om användning av uppgifter på grövre nivå vid områdesvis fördelning av uppgifter, om tabellen innehåller variabler som definierats som känsliga. Då uppges inte antal som understiger gränsvärdet eller så delas de inte in i klasserna för en känslig variabel.
Enligt statistiklagen ska material som lämnas ut för forskningssyften ändras till en form där statistiska enheter inte kan identifieras
direkt eller indirekt. För att förhindra indirekt identifiering ska de variabler som är centrala för identifiering ändras med lämpliga statistiska dataskyddsmetoder.
Utlämnande av ett urval i stället för totalmaterialet är den viktigaste dataskyddsmetoden.
Statistikcentralen har förutom ett urval använt metoder för att begränsa materialet såsom grövre klassificering av variabler, borttagning av variabler eller döljande av variabelvärden för en viss enhet.
Enligt dataskyddspraxisen tillämpas regler om användning av uppgifter på grövre nivå vid områdesvis fördelning av uppgifter, om tabellen innehåller variabler som definierats som känsliga. Då uppges inte antal som understiger gränsvärdet eller så delas de inte in i klasserna för en känslig variabel.
Enligt statistiklagen ska material som lämnas ut för forskningssyften ändras till en form där statistiska enheter inte kan identifieras
direkt eller indirekt. För att förhindra indirekt identifiering ska de variabler som är centrala för identifiering ändras med lämpliga statistiska dataskyddsmetoder.
Utlämnande av ett urval i stället för totalmaterialet är den viktigaste dataskyddsmetoden.
Statistikcentralen har förutom ett urval använt metoder för att begränsa materialet såsom grövre klassificering av variabler, borttagning av variabler eller döljande av variabelvärden för en viss enhet.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Statistikcentralen har till uppgift att utarbeta statistik och utredningar som gäller samhällsförhållandena (Lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Till dessa hör också befolkningsstatistik. Enligt Statistikcentralens gällande arbetsordning ska befolkningsstatistiken sammanställas av enheten för befolknings- och välfärdsstatistik.
Efter publiceringen är statistiken tillgänglig i statistikdatabasen StatFin. Statistik ur avgiftsbelagda databaser och på uppdrag är också tillgängliga som avgiftsbelagda tjänster.
Efter publiceringen är statistiken tillgänglig i statistikdatabasen StatFin. Statistik ur avgiftsbelagda databaser och på uppdrag är också tillgängliga som avgiftsbelagda tjänster.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Statistiken över befolkningsstrukturen är genomlyst.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.