Nationalräkenskapernas tidsserier har reviderats

Statistikcentralen publicerade reviderade tidsserier för statistiken över nationalräkenskaperna och betalningsbalansen 18.9.2024. Till följd av korrigeringen av tidsserierna reviderades siffrorna fr.o.m. år 2010. Också databastabellerna för de kvartalsvisa nationalräkenskaperna uppdaterades. Uppgifterna inom ramen för finansräkenskaperna publiceras 30.9.2024.

Bruttonationalproduktens nivå reviderades nedåt

Till följd av tidsserierevideringen sjönk bruttonationalproduktens nivå med 1–2 miljarder euro/år åren 2014–2023. Också nivåerna för åren 2010–2013 uppdaterades, men förändringarna var mindre. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 273 miljarder euro år 2023.

Revideringarna av bruttonationalproduktens volymförändringsprocent var måttfulla i tidsserierevideringen. Vanligen preciseras både beräkningsåret och jämförelseåret på liknande sätt. År 2023 minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,2 procent jämfört med år 2022.

Meddelande om nationalräkenskaperna, årsvis

Revideringen av bruttonationalprodukten inverkar också på det totala skatteuttaget. Effekterna på skatteuttaget presenteras i offentliggörandet för statistiken över skatter och avgifter av skattenatur.

Flera metodändringar som påverkat förädlingsvärdet och BNP

I anslutning till en klassificeringsändring inom ramen för internationellt samarbete överfördes poster som tidigare bokförts som kostnader för företag till investeringar. Dessutom flyttades registreringar med anknytning till dagpenningar som företag betalat från insatsförbrukning till löntagarersättningar, i enlighet med EU:s statistikbyrå Eurostats anvisningar.

Därtill har den gråa ekonomins andel av Finlands ekonomi uppskattats på nytt. Enligt de nya uppskattningarna är den gråa ekonomins andel av Finlands ekonomi mindre än vad som uppskattats tidigare. Den nya uppskattningen påverkades av de undersökningar om den gråa ekonomins storlek som Skatteförvaltningen publicerat under de senaste åren.

Privat konsumtion och export reviderades

Bruttonationalprodukten kan beräknas dels via förädlingsvärdet, dels via efterfrågeposterna inom ekonomin. Efterfrågeposter är bl.a. export, investeringar och konsumtion. Tidsserierevideringen medför ändringar i den privata konsumtionen, exporten och investeringarna.

Hushållens konsumtionsutgifter reviderades till en betydligt lägre nivå än före revideringen av tidsserien. Det finns flera orsaker till detta. Den nuvarande nivån på den privata konsumtionen ligger närmare uppgifterna i konsumtionsundersökningen än tidigare. Dessutom har vi omklassificerat vilken andel av den privata konsumtionen som är konsumtionen i hushåll bosatta i Finland och vilken som är export av tjänster.

Som källa för turismexport övergick man till Visit Finlands undersökning Matkailijamittari, som inleddes år 2023. Undersökningen mäter specifikt de utländska resenärernas användning av pengar i Finland. Tidigare baserade sig uppgifterna på Statistikcentralens gränsintervjuundersökning (avslutades 2012), förändringar i inkvarteringsstatistikens utländska övernattningar samt andra källor. Det finns en tydlig nivåskillnad mellan dessa källor och resebalansens tidsserie har reviderats retroaktivt för att ta in skillnaden.

Vi har också utnyttjat affärernas försäljningsuppgifter mer täckande än tidigare.

Betydande ändringar i sektorräkenskaperna

I de sektorsvisa relationstalen för samhällsekonomin, såsom hushållens sparande och sparkvot, sågs betydande förändringar i och med tidsserierevideringen. När det gäller hushållen förklaras detta särskilt av att nivån på den privata konsumtionen sjönk. Hushållens sparande ökade från nivån före tidsserierevideringen.

Inom företagssektorn var förändringen i relationstalen den motsatta jämfört med hushållen. Företagens nettoutlåning försvagades medan hushållens förbättrades. Inom företagssektorn förklaras förändringen av relationstalen bl.a. av att företagens förädlingsvärde sjönk.

Förändringarna i bytesbalansen påverkades särskilt av att exporten av tjänster korrigerades. När exporten av tjänster ökar stärks varu- och tjänstebalansen och bytesbalansen.

Det finns stora årliga skillnader i korrigeringen av turismexporten. Under coronapandemin minskade resebegränsningarna turismexporten och tidsserierevideringens inverkan stannade på hundratals miljoner. Efter coronapandemin har korrigeringens årliga inverkan varit något över en miljard euro.

Klassificeringen av fastighetsskatter har uppdaterats

Klassificeringen av fastighetsskatter har uppdaterats för att förbättra den internationella jämförbarheten. I fortsättningen är fastighetsskatterna en del av de skatter som betalas på produktionen och påverkar därmed bland annat sektorernas verksamhetsöverskott.

Ändringar i näringsgrensindelningen för den offentliga ekonomin

När det gäller de offentliga samfunden raderades poster som berodde på intern handel inom den offentliga ekonomin. Detta har en betydande inverkan på produktionen och insatsförbrukningen inom lokalförvaltningens näringsgrenar, men inte på förädlingsvärdet. Samtidigt preciserades näringsgrensindelningen så att poster i klassen allmänna förvaltningstjänster indelades i näringsgrenar på exaktare nivåer.

Efter ändringen följer behandlingen av interna poster bättre än tidigare de internationella anvisningarna för nationalräkenskaper.

Avbrott i tidsserien

På grund av metodrevideringen är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid löne- och skatteuppgifternas jämförbarhet när statistiken används. Ändringarna i anknytning till dessa sträcker sig till år 2010, dvs. det finns ett avbrott i tidsserien mellan åren 2009 och 2010.

I fråga om lokalförvaltningen har förfarandet där interna poster raderas tillämpats fr.o.m. år 2015.
Välfärdsområdenas intåg inom lokalförvaltningssektorn år 2023 medförde betydande förändringar i posterna för staten och lokalförvaltningen. Detta försvårar jämförbarheten av uppgifterna om den offentliga sektorn mellan åren 2022 och 2023.

Tidsserierevideringarna förbättrar jämförbarheten av EU-ländernas uppgifter

Tidsserierevideringar görs i alla EU-länder vart femte år under gemensamt valda år. Genom detta upprätthåller man nationalräkenskapernas tidsenlighet samt internationella jämförbarhet.
En stor del av de ändringar som görs år 2024 hänför sig till det internationella samarbetet som strävar efter att förenhetliga beräkningen av bruttonationalinkomsten och som styr kraven på framställningen av uppgifter om de offentliga samfunden i EU-länderna. Här ingår också uppgifter om nationella ändringsbehov.

Förfrågningar:
Överaktuarie Tapio Kuusisto tfn 029 551 3318