Statistikcentralen reviderar sin statistikföring av löner år 2025

Statistikcentralen reviderar sin statistikföring av löner år 2025. I och med revideringen framställs lönestatistiken för statistikåret 2024 i stor utsträckning på basis av uppgifter ur inkomstregistret. I stället för den nuvarande lönestatistiken, där olika sektorer statistikförs separat, kommer uppgifterna att publiceras under en och samma statistikgren.

Den nya lönestatistiken ersätter följande statistikgrenar: löner inom lokalförvaltningen, månadslöner inom den privata sektorn, timlöner inom den privata sektorn, månadslöner inom staten och lönestrukturstatistik. Revideringen inverkar också på förtjänstnivåindexet, där lönestatistik används som datakälla.

Syftet med revideringen är att förenhetliga och förtydliga lönestatistiken samt att förbättra statistikens jämförbarhet. Som datakälla i den nya lönestatistiken används i huvudsak inkomstregistret, som innehåller löneuppgifter om alla löntagare. Dessutom används andra register- och enkätmaterial som datakälla.

Statistikcentralen publicerar den nya lönestatistiken för första gången under sista kvartalet 2025, då den kommer att gälla uppgifterna för statistikåret 2024. Revideringen inverkar ännu inte på publiceringen av lönestatistik år 2024. Den lönestatistik som publiceras år 2024, och som gäller statistikåret 2023, baserar sig på nuvarande datakällor, dvs. i huvudsak på löneuppgifter som arbetsgivarorganisationerna samlat in samt på uppgifter från Statistikcentralens egen datainsamling.

Statistikcentralen informerar närmare om revideringen och dess effekter när arbetet framskrider. Under år 2025 ges en närmare presentation av bland annat hur nya datakällor och metoder inverkar på de uppgifter som publiceras i statistiken.

Inkomstregistret medför ändringar i statistikföringen

En av bakgrundsfaktorerna till revideringen av lönestatistiken är ibruktagandet av det nationella inkomstregistret år 2019.

Inkomstregistret är en elektronisk databas med uppgifter om betalda löner till alla löntagare. Inkomstregistret togs i bruk för anmälan av löneuppgifter fr.o.m. början av år 2019 och dess syfte har bl.a. varit att effektivera anmälningen och behandlingen av löneuppgifter. Inkomstregistret kommer att vara den huvudsakliga datakällan för Statistikcentralens nya lönestatistik fr.o.m. de uppgifter som publiceras år 2025.

Ur inkomstregistret fås aktuella uppgifter om alla löntagares löner och anställningar. Inkomstregistret kommer dock inte att ersätta alla datakällor för lönestatistiken. Det lönestatistikmaterial som arbetsgivarorganisationerna samlar in kommer också i fortsättningen att vara en uppgiftskälla för statistiken eftersom inkomstregistret inte innehåller bakgrundsvariabler för alla anställningsförhållanden, t.ex. när det gäller yrke eller arbetstid. Statistikcentralen kommer också att använda andra register- och enkätmaterial som nu är i bruk, såsom uppgifter i sysselsättningsstatistiken och examensregistret. Materialet måste dessutom kompletteras metodiskt, eftersom det inte finns en sådan datakälla för alla bakgrundsvariabler som behövs för att få uppgifter om alla löntagare.

En del av de uppgifter som anmäls till inkomstregistret är frivilliga och för att kvaliteten på statistikföringen av löner ska vara hög är det viktigt att dessa uppgifter har en bra täckning i registret. Ju bättre man anmäler uppgifter till inkomstregistret, desto mindre måste de kompletteras metodiskt. Statistikcentralen hoppas därför att arbetsgivarna på ett täckande sätt anmäler specificerade löneuppgifter till inkomstregistret samt också bakgrundsuppgifter om anställningsförhållandet, såsom yrkesbenämning och arbetstidsuppgifter.

EU-lagstiftningen förnyar statistikföringen av löner

Lagstiftningen på EU-nivå i anslutning till lönestatistiken genomgår revidering. Europeiska kommissionen har föreslagit en ny förordning om arbetsmarknadsstatistik som gäller företag. Avsikten är att förordningen också ska gälla statistikföringen av löner i EU-länderna. Syftet med förordningen är bland annat att förbättra statistikens jämförbarhet och täckning i EU:s medlemsstater.

När man ser till Finlands statistikföring av löner är förbättringen av statistikens täckning den största förändringen i lagstiftningens krav jämfört med tidigare. Den nuvarande lagstiftningen kräver att man producerar lönestatistikuppgifter på EU-nivå om företag med minst 10 löntagare, medan alla arbetsgivare med minst en löntagare i fortsättningen skulle omfattas av statistikföringen.

Förordningen är för närvarande under behandling i EU:s statistikarbetsgrupp och avsikten är att den ska träda i kraft i EU:s lönestrukturstatistik som produceras med fyra års mellanrum fr.o.m. statistikåret 2026. I den nationella statistikföringen strävar vi efter att publicera lönestatistiken med en mer täckande population redan för år 2024.

Mot ny lönestatistik

Syftet med revideringen av lönestatistiken är att göra lönestatistiken tydligare och mer jämförbar för användarna. Användningen av inkomstregistret som huvudsaklig datakälla för inkomstuppgifter ökar i fortsättningen jämförbarheten mellan olika löntagargrupper samtidigt som det eventuellt förenklar behandlingen av materialet. Inkomstregistret gör det möjligt att förbättra lönestatistikens täckning så att den gäller små företag och sådana löntagargrupper som av en eller annan orsak tidigare inte omfattats av statistikföringen.

I början strävar man efter att producera samma innehåll i den reviderade lönestatistiken som man har producerat i lönestrukturstatistiken. När materialkällorna och metoderna ändras är det skäl att observera att uppgifterna som producerats fr.o.m. statistikåret 2024 inte är helt jämförbara med tidigare års uppgifter.

De viktigaste statistikuppgifterna i lönestatistiken kommer också framöver att vara uppgifter om totala månadslöner och uppgifter om totaltimlöner. Uppgifter om hur de fördelas och om deras medeltal tabelleras med olika klassificeringar som gäller löntagare eller arbetsgivare. I den nuvarande lönestatistiken för olika sektorer har man också räknat ut löner för ordinarie arbetstid. Detta strävar man efter att göra också när det gäller den nya lönestatistiken. I ett senare skede kunde inkomstregistret möjliggöra t.ex. specificering av löneposter enligt inkomstslag i statistiken.

I den nya lönestatistiken kommer eftersläpningen att vara ungefär ett år efter utgången av statistikföringstidpunkten, dvs. statistiken för år 2024 kommer som det nu ser ut att publiceras i slutet av år 2025. Den långa eftersläpningen från statistikföringstidpunkten beror på att källmaterialen färdigställs långsamt. Detta gäller särskilt materialen som gäller bakgrundsuppgifter om anställningsförhållandet. I den experimentella statistiken över löner och arvoden i inkomstregistret produceras uppgifter om löner enligt en snabb tidtabell, men datainnehållet och klassificeringsmöjligheterna förblir där grova.

Mera information om revideringen:
Hanna Jokimäki tfn 029 551 3939, förnamn.efternamn@stat.fi

Mera information om sektorspecifik lönestatistik:
Löner inom lokalförvaltningen, Heli Udd tfn 029 551 3522
Månadslöner och timlöner inom den privata sektorn, Harri Nummila, tfn 029 551 3235 och Olli Ruuska tfn 029 551 3274
Månadslöner inom staten, Matti Lahdenmäki tfn 029 551 3690