Begrepp och definitioner

Antal rum

Antal rum är samma som antalet boningsrum i lägenheten. Köket räknas inte till boningsrum. Bostäder som hör till klass 3r+ har minst tre rum.

Aravabostad

En aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån och vars hyra fastslås med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommunerna.

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadens kvadratmeterpris

I prisstatistik över bostäder används kvadratmeterpris utan skatt, dvs. skulddelen ingår i priset. Prisbegreppet som publiceras är kvadratmeterpris (€/m2).

Bostadsyta

Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.

Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.

Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Finansieringstyp

En klassificering som beskriver bostadens eller fastighetens finansieringskälla.

Aravabostad är en bostad som byggts med statens aravalån. Hyran för denna typ av bostad fastställs med hjälp av kostnadsmotsvarighetsprincipen. De flesta aravabostäderna ägs av kommuner.

Fritt finansierade bostäder är inte aravabostäder.

Fritt finansierad bostad

Fritt finansierade bostäder är bostäder som byggts med hjälp av annan finansiering än statens aravalån.

Första bostad

Till köp av första bostad räknas de köp som är berättigade till befrielse från överlåtelseskatt (www.vero.fi).

Gammal bostad

Gamla bostäder är andra än nya eller okända bostäder. (Okända bostäder är de bostäder vars byggår är okänt.) (Jfr ny bostad.)

Handel med bostadsaktier

Handel med bostadsaktier avser handel med aktier som berättigar till besittning av en bostad i bostadsaktiebolaget och om vilken det har gjorts en anmälan om överlåtelseskatt till Skattestyrelsen.

Hitas-bostad

Hitas är ett system för reglering av pris- och kvalitetsnivån på de bostäder som byggs på arrendetomter som Helsingfors stad äger. Med Hitas-bostäder avses bostäder som omfattas av ifrågavarande regleringssystem.

Hustyp

Klassificeringen indelar bostäderna i olika typer. T.ex. flervåningshus, radhus, småhus. I statistiken över bostadspriser används klasserna flervåningshus och radhus. I uppgifterna för radhus ingår också småhus i form av bostadsaktie.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Indextal

Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.

Kvartalsförändring

Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.

Lägenhetsyta

I samband med prisstatistik över boendet avses med lägenhetsyta ytan på boningsrummen i lägenheten.

Marknadspris

Den slutliga köpesumman, dvs. det pris då efterfrågan och utbud möts.

Medelpris

Med medelpriset kan man komprimera informationen om gruppen av observationer till ett beskrivande mått genom att ange den genomsnittliga prisnivån på gruppen av observationer. I statistiken över bostadspriser används, beroende på statistik, antingen aritmetiska eller geometriska medelpriser.

Månadsförändring

Månadsförändring är den relativa förändringen av indexet från tidpunkten månaden innan. Förändringen anges vanligen i procent.

Nominellt prisindex

Beskriver prisförändringen i förhållande till indexets bastidpunkt (jfr realprisindex).

Ny bostad

En ny bostad är en bostad som färdigställts under statistikåret eller året innan.

Realpris

Pris som räknats utgående från priserna under ett visst basår och där effekterna av förändringarna i prisnivån har avlägsnats. Med realpris avses vanligen det nominella priset deflaterat med konsumentprisindexet.

Realprisindex

Anger förändringen av realpriserna jämfört med indexets bastidpunkt (t.ex. 2000, 1983 eller 1970). Realprisindexet fås genom att dividera nominalprisindexets poängtal med poängtalet för konsumentprisindexet under motsvarande tidpunkt och motsvarande basår.

Viktstruktur

Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Aktiebostadspriser [e-publikation].
ISSN=2323-8798. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.2.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ashi/kas_sv.html

Dela