Publicerad: 15.11.2007

Hanteringen av det kommunala avfallet i ett brytningsskede

Enligt Statistikcentralens beräkningar uppgick det kommunala avfallet i fjol till nästan 2,6 miljoner ton, dvs. en ökning med 3,3 procent från året innan. Av avfallet sorterades 38 procent för separat insamling och hantering. Omkring två tredjedelar av det kommunala avfallet kommer från hushållen. Av servicebranscherna är handeln och hälsovården de största producenterna av kommunalt avfall.

Hanteringen av kommunalt avfall i Finland går i en europeisk riktning. I de flesta EU-länder hanteras kommunalt avfall genom återvinning och förbränning. I Finland återvinns kommunalt avfall, medan avfallsförbränningen låter vänta på sig. I fjol återvann man rentav en tredjedel av det kommunala avfallet, dvs. utnyttjade avfallet som materia. Det var mer än någonsin tidigare.

Däremot sjönk den marginella andel som förbränning av kommunalt avfall utgör ytterligare, och det har samtidigt förorsakat en ökad belastning av avstjälpningsplatserna. Volymen av det blandavfall som förs till avstjälpningsplatserna var i fjol större än på ett decennium. Det torde vara fråga om en temporär situation, eftersom flera förbränningsanläggningar för kommunalt avfall håller på att startas, och svängningen i riktning mot förbränning av kommunalt avfall är kraftig.

Förbränningsanläggningarna en kärnfråga vid uppnående av målen för avfallshanteringen

Den kraftiga minskningen av förbränningen av kommunalt avfall, mer än en fjärdedel per år, är en följd av direktivet om avfallsförbränning och statsrådets förordning genom vilket direktivet har satts i kraft. Det innebar minskade möjligheter särskilt till en parallell förbränning av avfall. Samtidigt minskade möjligheterna att reducera mängden biologiskt nedbrytbart avfall som förs till avstjälpningsplatserna i den takt som avfallsdirektivet bestämmer. Bara en tiondedel av avstjälpningsplatserna finns kvar jämfört med situationen för tio år sedan och det är ytterst dyrt att bygga nya. Också energiproduktionen behöver förbränningsanläggningar: CO2-utsläppen vid förbränning av biologiskt nedbrytbart avfall räknas inte till nationella totala växthusgasutsläppen. Avstjälpningsplatserna producerar för närvarande 3-4 procent av växthusgaserna. Också energins tillgångs- och prisutveckling stöder byggandet av förbränningsanläggningar.

De nya avfallsslagens och -fraktionernas frammarsch

Förändringarna i konsumtion och beteende samt förpliktelser och nya hanteringssätt har fört med sig förändringar särskilt i volymen av det avfall som insamlas separat. Kraftigast har ökningen varit när det gäller el- och elektronikskrot (SER). Volymen har där stigit till nästan det fyrdubbla på två år. Orsaken är väl främst den att producentansvarssystemet har utsträckts till att omfatta SER. Också den separata insamlingen av energifraktioner har snabbt ökat.

Hushållen är för närvarande ytterst villiga att sortera avfall. Enligt Statistikcentralens konsumtionsundersökning uppger rentav mer än 90 procent av hushållen inom stadsområdena att de regelbundet sorterar gamla dagstidningar och andra tidningar och nästan lika höga procentandelar gäller för problemavfall, förpackningspapp och glas.

Volymen av kommunalt avfall efter hanteringssätt åren 1997-2006

Källor: Statistikcentralen och Finlands miljöcentral

Kommunalt avfall år 2006

  Avfallsvolym av vilken utnyttjas till avstjälp-
ningsplats
Förbränning i
anläggningar
för avfallsför-
bränning och
problemavfall
som
material
som
energi
1000 t
Blandavfall totalt 1 585 40 51 1 445 49
Separat insamlat totalt, av vilket 981 799 117 59 5
   Pappers- och kartongavfall 422 417 0 5 0
   Bioavfall 197 162 0 35 0
   Glasavfall 136 134 0 1 0
   Metallavfall 32 32 0 0 0
   Träavfall 31 1 26 2 3
   Plastavfall 28 5 23 0 0
   El- och elektronikskrot 39 39 0 0 0
   Annat 95 8 69 16 2
Allt totalt 2 566 839 168 1 504 54

Källa: Avfallsstatistik - Kommunalt avfall 2006, Statistikcentralen

Fördelningen av hantering av kommunalt avfall i vissa europeiska länder år 2005

Källa: Eurostat

Förfrågningar: Simo Vahvelainen (09) 1734 3457, Marianne Kaplas (09) 1734 3421

Ansvarig statistikdirektör: Kaija Hovi

Länkar: Avfallsklassificeringsguide 2005 och klassificeringar för avfallsstatistiken

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Senast uppdaterad 15.11.2007

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Avfallsstatistik [e-publikation].
ISSN=1798-3347. 2006. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.4.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jate/2006/jate_2006_2007-11-15_tie_001_sv.html