Översikter

Egen och Finlands ekonomi

I januari trodde 48 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 7 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i december 51 och 8 procent och i januari i fjol 49 och 14 procent.

I januari litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 8 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 30 och 11 procent och för ett år sedan 29 och 12 procent.

Arbetslöshet och inflation

I januari litade 50 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 14 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I december var andelarna 47 och 16 procent och för ett år sedan 41 och 22 procent.

Av de sysselsatta antog 17 procent i januari att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 11 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 27 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I januari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,7 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 50 procent i januari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Långtidsmedelvärdet är 45 procent. Av hushållen hade 19 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I januari planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I januari ansåg 70 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. För ett år sedan var motsvarande andel 57 procent. Av hushållen hade 68 procent sparat i januari och 78 procent trodde att de kan spara under det följande året. I januari avsåg konsumenterna främst att spara för sämre tider eller för semesterresa. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder.

I januari ansåg 74 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I januari funderade 12 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I januari var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen och svagast i Östra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärer och arbetslösa.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I januari 2018 erhölls svar från 1 195 personer; därmed var bortfallet av svar 49,1 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumentbarometern 2018, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 29.1.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentbarometern [e-publikation].
ISSN=1799-2176. januari 2018, Översikter . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.2.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/01/kbar_2018_01_2018-01-29_kat_001_sv.html

Dela