Begrepp och definitioner

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn (den juridiska formen) beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:

  • Den offentliga sektorn (staten, kommun)
  • Aktiebolag med statlig majoritet
  • Den privata sektorn
  • Annan eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".

Arbetskraft

Till arbetskraften hör alla som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Frågan om en person skall räknas till arbetskraften har avgjorts på basis av uppgifter ur olika register.

Arbetslös

Till den arbetslösa arbetskraften räknas de 16–64-åringar som var arbetslösa årets sista vardag. Uppgiften baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

Arbetslöshetsmånader

Med arbetslöshetsmånader avses en persons sammanlagda antal arbetslöshetsmånader under året. Uppgifterna baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.

Fr.o.m. år 2005 har arbetslöshetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetslöshetsdagar. En arbetslöshetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte arbetslöshet under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetslöshetsdagar under ett år motsvarar en arbetslöshetsmånad och 45–74 arbetslöshetsdagar två arbetslöshetsmånader. Vilken månad arbetslöshetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetslöshetsmånader.

Arbetsmånader

Med arbetsmånader avses en persons sammanlagda arbetsmånader under året. Uppgifterna om arbetsmånader baserar sig på olika register.

Fr.o.m. år 2005 har arbetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetsdagar. En arbetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte sysselsättning under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetsdagar under ett år motsvarar en arbetsmånad och 45–74 arbetsdagar två arbetsmånader. Vilken månad arbetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetsmånader.

Arbetsplats

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Om arbetet t.ex. under moderskapsledighet sköts av en vikarie kan detta i statistiken ge upphov till två arbetsplatser. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur.

I registerbaserade folkräkningar och i sysselsättningsstatistiken har det inte gjorts någon skillnad mellan arbete som utförs på fast arbetsplats och arbete av rörlig natur, utan man har strävat efter att placera varje person vid något arbetsställe oberoende av arbetets karaktär. Om det saknas närmare uppgifter om var arbetsplatsen är belägen har personen i fråga placerats efter hemort. För majoriteten av alla företagare är arbetsplatsen belägen på företagarens hemort.

Antalet arbetsplatser kan förvanskas av att vissa uppgifter är bristfälliga. En person som arbetar på ett företag med flera arbetsställen kan t.ex. i avsaknad av närmare uppgifter ha blivit placerad på sin hemort, eller alla personer kan ha placerats på företagets huvudsakliga arbetsställe.

Arbetsplatssufficiens

Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 procent är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta sysselsatta personer. Om arbetsplatssufficiensen är mindre än 100 procent är förhållandet det omvända.

Bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Befolkning

Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t. ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt befolkningsdatasystemet hade sin lagenliga hemvist i Finland vid årsskiftet 31.12 hör till den i landet bosatta befolkningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.

En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd.

Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.

Befolkning i arbetsför ålder

Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15-74-åringar.

Beväring

Som beväringar definieras personer som enligt huvudstaben varit i beväringstjänst under årets sista vecka. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar.

Civiltjänstepliktig

Som civiltjänstepliktiga definieras personer som enligt arbets- och näringsministeriet varit i civiltjänst under undersökningsveckan.

Civiltjänstgöring baserar sig å ena sidan på försvarsskyldighet enligt grundlagen och å andra sidan på religionsfrihet och samvetsfrihet. En värnpliktig kan av allvarliga samvetsskäl som bygger på religiös eller etisk övertygelse ansöka om civiltjänst. Fullgörande av civiltjänst ersätter under fredstid tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1950/452).

Ej i arbetskraften

Med ej i arbetskraften avses personer som i slutet av året inte var sysselsatta eller arbetslösa.

Finländsk bakgrund

Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Se närmare om definitionen av klassificeringen härkomst: härkomst och bakgrundsland.

Finländsk härkomst

Se finländsk bakgrund.

Försörjningskvot (ekonomisk)

Befolkningsstrukturen mäts med den s.k. ekonomiska försörjningskvoten, där man räknar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft

  • sysselsatta
  • arbetslösa

Utanför arbetskraften

  • 0-14-åringar
  • studerande, skolelever
  • pensionärer
  • beväringar, civiltjänstepliktiga
  • övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Härkomst och bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Inom området arbetande

Med inom området arbetande avses alla som arbetar inom området, oberoende av var de bor. De inom området arbetande personerna utgör den s.k. sysselsatta dagbefolkningen, och deras antal kan användas som ett mått på antalet arbetsplatser inom området.

Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen.

Juridisk form

Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).

Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Löntagare

Som löntagare definieras 18–74-åriga personer med ett anställningsförhållande eller en arbetspensionsförsäkring som enligt sysselsättningsstatistikens registeruppgifter var i kraft under årets sista vecka. Som löntagare definieras också personer som under årets sista vecka omfattas av sysselsättningsåtgärd (annan än startpeng). En förutsättning är att en person som definieras som löntagare har fått löneinkomster under året och att personen inte håller på att fullgöra värnplikt eller civiltjänst eller inte är arbetslös arbetssökande i registret över arbetssökande under året sista arbetsdag.

Om en person som samtidigt med sitt anställningsförhållande har en gällande företagarpensionsförsäkring ska personen definieras som löntagare om löneinkomsterna under året är större än företagarinkomsterna och om han eller hon inte har ingått som företagare i statistiken året innan.

Om en person inte är företagare, arbetslös, studerande, pensionär, civiltjänstepliktig eller värnpliktig och om hans eller hennes löneinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen definieras han eller hon som löntagare, även om han eller hon enligt uppgifterna inte har något gällande anställningsförhållande.

Pendling

Pendling innebär att man arbetar utanför sin egen boningsort. Nettopendling avser skillnaden mellan antalet personer som reser till annan ort för att arbeta och antalet personer som kommer till orten för att arbeta. Ett positivt nettopendlingstal innebär att antalet personer som kommer till området är större än antalet personer som reser till annan ort för att arbeta. Nettopendling kan också anges som ett tal t.ex. mellan två enskilda områden.

Pensionär

Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Också alla som fyllt 74 år betraktas som pensionärer. Dessutom har en del personer antagits vara pensionärer på grundval av att de har pensionsinkomst.

Referensperson

En referensperson har bestämts för bostadshushåll och familjer. Med referensperson avses den person som har de största inkomsterna i bostadshushållet. Uppgifterna om inkomst baserar sig på de statsskattepliktiga inkomsterna under statistikåret. Om den person som har de största inkomsterna är under 25 år och har klassificerats som barn antecknas han eller hon inte som referensperson. Då används utöver uppgifterna om inkomst också uppgifter om ålder vid bestämning av referensperson. Om ingen i bostadshushållet har statsskattepliktiga inkomster, bestäms referenspersonen på basis av och ålder.

Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.

Relativt arbetslöshetstal

Andelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. I sysselsättningsstatistiken beräknas det relativa arbetslöshetstalet utgående från arbetskraften i åldern 18–64 år.

Relativt sysselsättningstal

Andelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder. I sysselsättningsstatistiken beräknas det relativa sysselsättningstalet utgående från befolkningen i åldern 18–64 år.

Socioekonomisk ställning

Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren. I klassificeringen används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande klassificering av socioekonomisk ställning.

I sysselsättningsstatistiken klassificeras personerna på basis av sin egen verksamhet med undantag för 0–15-åriga barn och personer i gruppen "övriga utanför arbetskraften" (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer får samma socioekonomiska ställning som bostadshushållets referensperson. Studerandes socioekonomiska ställning bestäms enligt verksamheten i slutet av året. Över 18-åriga studerande med en gällande anställning i slutet av året anses höra till den sysselsatta arbetskraften och därför klassificeras de i olika socioekonomiska grupper på basis av yrke. Under 18-åriga sysselsatta studerande klassificeras däremot som studerande (med undantag för under 16-åringar, som alltid klassificeras enligt bostadshushållets referensperson).

Studerande

EEn studerande eller en skolelev är en person som fyllt 15 år och som studerar på heltid vid någon läroanstalt och som inte förvärvsarbetar eller är arbetslös.

Då befolkningen klassificeras efter socioekonomisk ställning är den undre åldersgränsen för studerande 16 år.

Uppgiften om studier har erhållits bl.a. ur Statistikcentralens register över studerande. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. 15-åringar har räknats som skolelever. Skolelever under 15 år hör huvudsakligen till gruppen "0-14-åringar".

I vissa fall kan man som studerande räkna alla som studerar i alla läroanstalter efter grundskolenivå. Uppgiften om studier har samlats in enligt situationen i september. Deras huvudsakliga verksamhet kan under årets sista vecka också vara sysselsatt, arbetslös eller beväring.

Sysselsatt

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18–74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna.

Utländsk bakgrund

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.

Se närmare om definitionen av klassificeringen härkomst: härkomst och bakgrundsland.

Utländsk härkomst

Se utländsk bakgrund.

Yrke

Rollen hos personer som utför samma typ av arbete. Rollen baserar sig på innehållet i arbetet i förvärvssyfte och i vissa fall på den utbildning som personen genomfört.

I sysselsättningsstatistiken baserar sig klassificeringen av yrken på olika registers yrkesbenämningar som arbetsgivaren gett den anställda. De klassificeras till olika yrkeskoder i huvudsak på basis av näringsgren, utbildning, yrkesställning och sektor. Yrkesbenämningen kallas ibland också för arbets-, uppgifts- eller tjänstebenämning. En del av yrkeskoderna i sysselsättningsstatistiken (jmf näringsgrensvisa yrkeskoder utan yrkesbenämning) fås färdigt klassificerade från lönestatistiken. Vid beskrivning av yrke används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande nationella yrkesklassificering. En yrkesklass kan innehålla flera olika yrkesbenämningar. Å andra sidan kan samma yrkesbenämning klassificeras till olika yrkesgrupper.

För sysselsatta bestäms yrket i första hand enligt personens huvudsakliga anställning under årets sista vecka. Yrkesuppgifterna samlas in från många olika källor: bl.a. från statens och kommunernas register över anställningar, lönestatistiken samt via datainsamlingar från företag.

Yrkesställning

Yrkesställning anger de sysselsattas ställning i arbetslivet. Klassificeringen är följande:

  • löntagare
  • företagare

Uppgiften om yrkesställning baserar sig på pensionförsäkringsuppgifter samt på löne- och företagarinkomsternas storlek.

Ägartyp

Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:

Privat inhemsk

Staten

Kommun

Landskapet Åland

Utlandsägd

Annan ägartyp

Övriga utanför arbetskraften

Klass efter huvudsaklig verksamhet som innehåller personer vars huvudsakliga verksamhet inte nämns i källmaterial eller som inte uppfyller kriterierna för andra klasser för huvudsaklig verksamhet.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.7.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/kas_sv.html