Publicerad: 23.10.2020

Barnlöshet har blivit vanligare bland män i stadsområden och bland kvinnor i landsbygdsområden

Korrigering 29.10.2020: Rubrikerna och radrubrikerna i tabellbilagorna 2, 3, 4 och 5 har korrigerats. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen har barnlösheten bland 40–44-åringar ökat under åren 2000–2019 särskilt bland män som bor i stadsområden och kvinnor som bor på landsbygdsområden. Bland män på landsbygdsområden har utvecklingen av barnlöshet delvis varit den motsatta under 2010-talet.

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter kön, procent

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter kön, procent

I slutet av år 2019 hade 87 045 personer av 40–44-åringarna inga barn. Andelen är 25 procent av hela åldersgruppen. Barnlöshet bland 40–44-åringar har blivit vanligare sedan år 2000, då andelen ännu var under 22 procent. Både kvinnornas och männens barnlöshet har blivit vanligare under granskningsperioden. År 2019 var rentav 30 procent av män i åldern 40–44 år och 20 procent av kvinnorna utan barn.

Nästan en tredjedel av männen i åldern 40–44 år som bor i stadsområden har inte barn

Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden, som upprätthålls av Finlands miljöcentral och institutionen för geografi vid Uleåborgs universitet, möjliggör en regional granskning av befolkningen oberoende av administrativa områdesgränser. Här har områdesklasserna sammanslagits med landsbygdsområden (lokala centra på landsbygden, stadsnära landsbygd, kärnlandsbygd, glesbygd) samt stadsområden (inre stadsområde, yttre stadsområde, kransområde kring staden).

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter kön och klassificeringen av stads- och landsbygdsområden 2000–2019, procent

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter kön och klassificeringen av stads- och landsbygdsområden 2000–2019, procent

Det är ovanligare med barnlöshet i landsbygdsområden än i stadsområden. År 2019 var 22 procent av 40–44-åringarna i landsbygdsområden utan barn, medan motsvarande andel i stadsområdena var 26 procent. Den regionala skillnaden är likartad för män och kvinnor, även om skillnaderna mellan landsbygds- och stadsområden är större bland kvinnor när det gäller barnlöshet. Av männen i landsbygdsområden i åldern 40–44 år var 28 procent utan barn och av åldersgruppens män i stadsområden rentav 30 procent. På motsvarande sätt var 17 procent av kvinnorna i åldern 40–44 år i landsbygdsområden och 21 procent av åldersgruppens kvinnor i stadsområden utan barn.

Under åren 2000–2019 har andelen barnlösa i åldersgruppen 40–44 år ökat mest bland kvinnor i landsbygdsområden och bland män i stadsområden (4,8 procentenheter i båda). Barnlösheten har förändrats minst bland män i landsbygdsområden, där andelen barnlösa t.o.m. har minskat från 29,2 procent år 2010 till 27,5 procent år 2019.

Barnlöshet allt vanligare bland gifta och sambor

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter familjetyp och kön 2000–2019, procent

Andelen barnlösa av 40–44-åringar efter familjetyp och kön 2000–2019, procent

Bland gifta och sambor har barnlösheten ökat stadigt under två decennier. År 2000 var 12 procent av män i åldern 40–44 som levde i parförhållande utan barn. Andelen har stigit till 15 procent fram till slutet av år 2019. Också bland gifta eller samboende kvinnor i åldern 40–44 år har andelen stigit från 9 procent till 13 procent under motsvarande period.

Andelen barnlösa har hållits på en mer oförändrad nivå bland dem som inte var gifta eller sambor under granskningsåret. År 2019 var andelen barnlösa av kvinnorna 37 procent och av männen 60 procent bland 40–44-åringar som inte levde i parförhållande. Andelen kvinnor utan barn har stigit med 1,5 procentenheter och andelen män utan barn med bara drygt en procentenhet under åren 2000–2019.

Redan 1,6 miljoner hör inte till något religiöst samfund

År 2019 hörde 1,6 miljoner personer inte till något religiöst samfund. Av personerna med finska och personerna med svenska som modersmål hörde 24 procent resp. 19 procent inte till något religiöst samfund. Av personerna med ett främmande språk som modersmål hör 85 procent inte till något religiöst samfund registrerat i Finland. Särskilt när det gäller invandrare ger uppgiften om religiöst samfund inte en korrekt bild. Alla religiösa samfund finns inte i Patent- och registerstyrelsens register och alla religionsutövare ansluter sig inte till ett religiöst samfund.

Antaler personer som inte hör till ett religiöst samfund efter språk 2000–2019

Antaler personer som inte hör till ett religiöst samfund efter språk 2000–2019

Eftersom uppgiften om medlemskap i ett religiöst samfund ger en ofullständig bild t.ex. av invandrarnas situation, är det skäl att granska förändringen också efter språkgrupp. Andelen personer som inte hör till något religiöst samfund har varit nästan oförändrat under 2000-talet bland personer med ett främmande språk som modersmål, ökningen var bara 3 procentenheter under denna period. Bland finskspråkiga har andelen ökat från 12 procent år 2000 till 24 procent. Bland svenskspråkiga ökade andelen som inte hör till något religiöst samfund från 8 procent till 19 procent.

Av män som talar ett inhemskt språk hörde 28 procent inte till något religiöst samfund, av kvinnorna 20 procent. När det gäller personer som talar andra språk var skillnaden mellan kvinnor och män något mindre, av kvinnorna hörde 83 procent och av männen 87 procent inte till något religiöst samfund.

Allt fler personer hör inte till något religiöst samfund i både stads- och landsbygdsområden

Andelen personer som inte hör till något religiöst samfund har ökat under 2000-talet i både stads- och landsbygdsområden. Ökningen har varit snabbare än genomsnittet i det inre stadsområdet, 19 procentenheter. År 2019 bodde 37 procent av befolkningen i dessa tätt bebyggda enhetliga områdena i städerna. Under 2000-talet var förändringen minst på glesbygden samt på kärnlandsbygden, där andelen personer som inte hör till något religiöst samfund ökade med 10 procentenheter.

Personer som talar ett inhemskt språk och som inte hör till något religiöst samfund enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden 2000–2019, procent

Personer som talar ett inhemskt språk och som inte hör till något religiöst samfund enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden 2000–2019, procent

Andelen personer som talar ett inhemskt språk och som inte hör till något religiöst samfund har också stigit i alla områdestyper i klassificeringen av stads- och landsbygdsområden. Tillväxten var kraftigast i stadsområdena, då andelen personer som inte hör till något religiöst samfund steg från 14 procent till 27 procent i stadsliknande områden sedan år 2000. I landsbygdsområden steg andelen under motsvarande period från sju procent till 17 procent. I det inre stadsområdet var ökningen också brantast bland dem som talar ett inhemskt språk, dvs. 15 procentenheter. Både på kärnlandsbygden och i glesbygden var ökningen under 10 procentenheter.

Personer med dubbelt medborgarskap 135 300 år 2019

Antalet personer som utöver finskt medborgarskap också var medborgare i ett annat land uppgick till omkring 135 272 år 2019. Antalet personer med s.k. dubbelt medborgarskap har ökat med 62 procent från år 2009. Flest medborgare med dubbelt medborgarskap bodde i Nyland, 53 procent av alla med dubbelt medborgarskap. Näst flest personer med dubbelt medborgarskap fanns det i Egentliga Finland (9 %) och därnäst i Birkaland (7 %). Majoriteten av personerna med dubbelt medborgarna, 86 procent, bodde i stadsliknande områden enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden.

Antalet personer med dubbelt medborgarskap efter ålder och kön 2019

Antalet personer med dubbelt medborgarskap efter ålder och kön 2019

Av dem som har två medborgarskap är fler kvinnor, dvs. 53 procent. Män med dubbelt medborgarskap är yngre än dito kvinnor. Av personer under 25 år med dubbelt medborgarskap är fler män än kvinnor, men i åldersgrupperna 25 år och äldre är situationen den motsatta.

Det klart vanligaste andra medborgarskapet bland personer med dubbelt medborgarskap är ryskt. År 2019 var antalet ryska medborgare över 33 000. De därnäst största grupperna är de svenska, somaliska och estländska med dubbelt medborgarskap. Efter år 2015 ingår f.d. Serbien och Montenegro inte längre i gruppen av de 15 största med dubbelt medborgarskap och har ersatts av Ukraina. Av de finska medborgarna var över 2 000 också ukrainska medborgare år 2019. Det finns variationer i könsfördelningen i grupperna av medborgarskap. Av dem som är medborgare också i Ryssland, Thailand, Ukraina och Kina är minst 60 procent kvinnor. Irak, Turkiet och Storbritannien är länder med fler män bland finska medborgare med dubbelt medborgarskap, över 55 procent är män.

Finska medborgare som har dubbelt medborgarskap 2019, top 15 -länder

Andra medborgarskap Män, % Kvinnor, % Total
Ryssland 35,5 64,5 33 455
Sverige 51,1 48,9 8 494
Somalia 50,7 49,3 6 977
Estland 41,8 58,2 6 440
Irak 59,1 40,9 5 349
Iran 52,7 47,3 4 298
Förenta Staterna 49,2 50,8 4 265
Vietnam 43,6 56,4 3 824
Turkiet 65,4 34,6 3 766
Afghanistan 52,2 47,8 3 581
Thailand 35,5 64,5 2 809
Förenade kungariket 56,4 43,6 2 494
Tyskland 51,7 48,3 2 451
Ukraina 40,4 59,6 2 056
Kina 29,9 70,1 1 690

Av personer med dubbelt medborgarskap hade 76 procent, omkring 103 100 personer, utländsk bakgrund. De personer vars enda kända förälder eller båda är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av personer med dubbelt medborgarskap var 63 procent utrikes födda med utländsk bakgrund. Födelseländerna för personer med finländsk bakgrund och dubbelt medborgarskap var nästan jämnt fördelade mellan Finland och utlandet.

Andelen personer som kommer från länder med lägre utvecklingsnivå har ökat bland personer med utländsk bakgrund

Här granskas bakgrundsländerna för utrikes födda med utländsk bakgrund enligt indexet för mänsklig utveckling (HDI). För vissa länder, såsom Somalia, har ingen siffra definierats i indexet för år 2018. Här har personer med somalisk bakgrund slagits samman med gruppen för låg utvecklingsnivå. Detta grundar sig på Somalias HDI-siffra för 2012. Med bakgrundsland avses faderns eller moderns födelseland, eller om det är okänt, personens eget födelseland.

Antalet utrikes födda med utländsk bakgrund efter bakgrundslandets HDI 2000–2019

Antalet utrikes födda med utländsk bakgrund efter bakgrundslandets HDI 2000–2019

År 2019 härstammade majoriteten av de utrikes födda med utländsk bakgrund från länder med mycket hög utvecklingsnivå (184 300 personer) eller från länder med hög utvecklingsnivå (60 900 personer). Antalet utrikes födda med utländsk bakgrund vars bakgrundsland är ett land med en utveckling på medelhög nivå uppgick till 57 300. Antalet personer med utländsk bakgrund från ett bakgrundsland med lågt HDI uppgick till 42 700.

Antalet personer med utländsk bakgrund som hör till gruppen bakgrundsland av medelhög och låg utveckling har under två decennier blivit fem gånger fler, från 16 600 personer år 2000 till 99 900 personer år 2019. Under samma period har antalet personer som kommer från ett land med ett högt eller mycket högt index fördubblats från 79 800 personer till 165 400 personer.

Utrikes födda med utländsk bakgrund efter bakgrundslandets HDI, procent

Utrikes födda med utländsk bakgrund efter bakgrundslandets HDI, procent

Bakgrundslandets struktur har bland personer med utländsk bakgrund förändrats stadigt under de senaste två decennierna, men grupperna av bakgrundsländer med hög eller mycket hög utvecklingsnivå var fortfarande de största år 2019. Under åren 2000–2019 har gruppen av länder med lågt HDI av alla utrikes födda med utländsk bakgrund ökat från 7 procent till 12 procent. Samtidigt har andelen bakgrundsländer på medelnivå stigit från 10 procent till 17 procent och andelen för en hög indexgrupp från 15 procent till 18 procent. Andelen personer från länder med mycket hög utvecklingsnivå har sjunkit från 68 procent till 53 procent mellan åren 2000 och 2019.


Källa: Befolkningsstruktur 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Laura Lipasti 029 551 3041, Juhana Nordberg 029 551 3051, info@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (409,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 23.10.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.4.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2019/01/vaerak_2019_01_2020-10-23_tie_001_sv.html