Publicerad: 29.5.2020

Redan hälften av Finlands befolkning med utländsk bakgrund bor i huvudstadsregionen

Enligt Statistikcentralen bodde 423 494 personer med utländsk bakgrund i Finland i slutet av år 2019. Av dem bodde 209 108, dvs. hälften, i huvudstadsregionen. Av de största grupperna med utländsk bakgrund är koncentrationen till huvudstadsregionen starkast bland dem med somalisk bakgrund, 79 procent, och indisk bakgrund, 70 procent.

Andelen personer bosatta i huvudstadsregionen efter bakgrundsland 2019

Andelen personer bosatta i huvudstadsregionen efter bakgrundsland 2019
*) inkl. Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Slovenien

I huvudstadsregionen har vart fjärde barn under skolåldern utländsk bakgrund

I slutet av år 2019 var andelen med utländsk bakgrund 11 procent av barn under skolåldern (0–6 år) som var bosatta i Finland. I huvudstadsregionen har redan vart fjärde barn under skolåldern utländsk bakgrund.

Sett till kommun var andelen med utländsk bakgrund av barn under skolåldern i Fastlandsfinland högst i Närpes, 31 procent, och i Vanda, 30 procent.

Sett till landskap hade var femte barn under skolåldern utländsk bakgrund på Åland och i Nyland. Andelen med utländsk bakgrund av barn under skolåldern var lägst i Mellersta och Södra Österbotten, omkring tre procent.

Syrien och Filippinerna finns nu med bland de 15 största grupperna av bakgrundsland

I slutet av år 2019 var den klart största gruppen av personer med utländsk bakgrund fortfarande personer vars bakgrundsland är forna Sovjetunionen eller Ryssland. Lika klart utgörs den näst största gruppen av personer med estnisk bakgrund. Den tredje största gruppen utgörs nu av personer med irakisk bakgrund.

Under loppet av tio år har grupperna med tysk och brittisk bakgrund fallit bort från de 15 största grupperna med utländsk bakgrund. De har ersatts av personer med syrisk bakgrund och filippinsk bakgrund.

De största grupperna med utländsk bakgrund av befolkningen i Finland i slutet av år 2019

De största grupperna med utländsk bakgrund av befolkningen i Finland i slutet av år 2019
*) inkl. Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Slovenien

Medelåldern för personer med utländsk bakgrund 33,8 år

Medelåldern för befolkningen med utländsk bakgrund som bor i Finland var 33,8 år i slutet av år 2019. Medelåldern för personer med utländsk bakgrund i första generationen, dvs. utrikes födda, var 38,4 år och medelåldern för personer med utländsk bakgrund i andra generationen, dvs. inrikes födda, var 11,1 år. I slutet av år 2019 fanns det 71 773 personer med utländsk bakgrund i andra generationen, dvs. var sjätte person med utländsk bakgrund är född i Finland.

Medelåldern för befolkningen med finländsk bakgrund var 43,9 år i slutet av år 2019.

Andelen personer med utländsk bakgrund efter ålder av hela befolkningen i slutet av åren 2009 och 2019

Andelen personer med utländsk bakgrund efter ålder av hela befolkningen i slutet av åren 2009 och 2019

Omkring var tredje finländare bor i det inre stadsområdet

I slutet av år 2019 bodde 37 procent av finländarna i det inre stadsområdet. Med inre stadsområde avses det täta och enhetliga, effektivt bebyggda området i städerna. I det yttre stadsområdet bodde var fjärde finländare. Det yttre stadsområdet består av separata förorter, randstäder inom handel, industri och kontor samt å andra sidan av stadens grönområden och bostadsområden med lägre effektivitet. Det yttre stadsområdets yttre gräns estimerar den yttre gränsen för det detaljplanlagda området.

Var tionde finländare bodde i kransområdet kring staden. Kransområdet omfattar blandade områden i stadens omedelbara närhet. Det omfattar både täta tätortsområden och landsbygdsområden.

Sju procent av finländarna bodde på den stadsnära landsbygden. Med stadsnära landsbygd avses ett område med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och när man ser till funktionen.

Var tionde finländare bodde i kärnlandsbygden och fem procent av finländarna i glesbygden. Kärnlandsbygden är antingen ett starkt område för primärproduktion eller landsbygd med relativt tät bosättning och mångsidiga verksamheter. Kärnlandsbygden ligger relativt långt från de stora centrumen. Glesbygden är till sin lokala näringsstruktur ensidig och till sin folkmängd ett glest befolkat område, som ligger långt ifrån de stora centrumen.

Mera information om den uppdaterade klassificeringen av stads- och landsbygdsområden finns på adressen: https://www.ymparisto.fi/kaupunkimaaseutuluokitus
och https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Livsmiljon_och_planlaggning/Samhallsstrukturen/Information_om_samhallsstrukturen/Klassificering_av_stads_och_landsbygdsomraden

Befolkning efter stad- och landsbygdsklassificering åren 1990–2019

Befolkning efter stad- och landsbygdsklassificering åren 1990–2019

Källa: Befolkningsstruktur 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, info@stat.fi, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (305,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 29.05.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.4.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2019/02/vaerak_2019_02_2020-05-29_tie_001_sv.html