Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT samt arbetsmarknadsorganisationerna använder uppgifterna vid tjänste- och kollektivavtalsförhandlingarna. 

Materialet utnyttjas i Statistikcentralens arbetsmarknadsstatistik samt i THL:s statistikföring av social- och hälsovårdspersonal och det kan användas för statistikföring och forskning via
Statistikcentralens forskartjänster.

Material från datainsamlingen används i följande statistik:

• Lönestrukturstatistik 
• Sysselsättning
• Förtjänstnivåindex 
• Företagsregistret
• THL:s Social- och hälsovårdspersonalen inom den offentliga sektornExtern länk

Ett deltidsarbete grundar sig alltid på avtal (KOKOTIED = 2, 4, 5 eller 6). En deltidsanställd löntagare har veckoarbetstimmar och lön enligt sin deltidsprocent. Deltidsprocenten räknas ut
på basis av överenskommen arbetstid.

Exempel: En person håller partiell vårdledighet och arbetar därför deltid 30 timmar per vecka av den fulla veckoarbetstiden på 38,25 timmar. Deltidsprocenten är 78,43 % (30/38,28 =0,7843).

När löntagaren får full månadslön för referensmånad, ska antalet veckoarbetstimmar motsvara timmarna för en heltidsanställd löntagare och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ=1 lönen har betalats till fullt belopp).

När löntagaren får reducerad månadslön för referensmånad anges veckoarbetstimmarna med en minskning och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ= 2 lönen har betalats för en del av månaden eller till minskat belopp). Dessutom anges orsakskoden för löneinnehållning PALPI.

Kontrollera att orsakskoden inte finns angiven för löntagare som får full lön. Om till exempel gamla permitteringsuppgifter hänger kvar, visar statistiken obefogade permitteringar för arbetsgivaren.

Som deltidsanställda anges bara de som verkligen arbetar deltid, och de ska ha en deltidsprocent. När det gäller heltidsanställda som av någon anledning får reducerad lön för enkätmånaden anges ingen deltidsprocent (till exempel för personer som börjat jobba mitt i månaden, permitterade).

Exempel: till personen betalas 300 euro i ersättning för kvällsarbete under en betalningsperiod på 6 veckor. Multiplicerat (0,73*300 €) till månadsnivå är tillägget 219 euro.

Semesterpenning, resultatpremie, engångsarvode (också månatligen utbetalda) och skådespelarnas föreställningsarvode anges för hela året eller för föregående 12 månader. Även om dessa arvoden betalas t.ex. regelbundet varje månad eller några gånger per år, anges beloppet för dessa arvoden för hela året.

Uppgiften om betalningsperiod ska anges i samband med alla lönetillägg och arvoden. Uppgifterna om betalningsperiod påverkar i hög grad resultaten, eftersom Statistikcentralen
räknar om det eurobelopp som angetts på basis av uppgiften om betalningsperiod till månadsnivå med hjälp av en koefficient.

Koefficienterna baserar sig på att en kalendermånad i genomsnitt är 4,35 veckor (365/7/12=4,35). T.ex. koefficienten för sex veckor är 4,35 / 6 = 0,73.

Exempel. Löntagaren har i referensmånad två lönebetalningsperioder på tre veckor. Om lönetilläggets eurobelopp och antal timmar innehåller uppgifter om båda betalningsperioderna, anges 6 som betalningsperiod. Om euro och timmar bara innehåller en betalningsperiod, anges 3 som betalningsperiod.

Om ersättningen för kvällsarbete i exemplet hade varit 600 euro för två betalningsperioder på 3 veckor, men betalningsperioden felaktigt hade angetts till 3 istället för sex, är tilläggets storlek multiplicerat på månadsnivå (1,45*600 €) 870 euro.

Då kan en felaktig uppgift om betalningsperiod, t.ex. i arbetstidstilläggen, göra att lönenivån för hela avtalsbranschen stiger eller sjunker i kommunen.

Om tillägg eller arvoden (t.ex. åtgärdsarvoden till läkare) som tjänats i referensmånad betalas vid en senare tidpunkt, ska de ändå anges. Löneuppgifterna kan sändas först då alla tillägg för referensmånad har betalats.