Totalt 29 950 kandidater i kommunalvalet 2025

Av alla kandidater är omkring 95,7 procent uppställda av partier som invalts i den nuvarande riksdagen (Saml, Sannf, SDP, C, Gröna, VF, SFP, KD, RN). Antalet kandidater minskade bland alla riksdagspartier jämfört med valet 2021. Av partierna utanför riksdagen ställde Liberalpartiet upp flest kandidater (121 kandidater) och Kristallpartiet minst (10 kandidater). Antalet kandidater som uppställts av valmansföreningar är 959.

Något under en tredjedel av kandidaterna uppställda i båda valen

En kandidat kan vara uppställd i båda valen 2025. Av kandidaterna i kommunalvalet ställde 68,8 procent upp bara i kommunalvalet, av kandidaterna var 31,2 procent alltså uppställda både i kommunalvalet och i välfärdsområdesvalet. Det finns skillnader i hur partierna ställt upp kandidater. Centern har flest kandidater uppställda bara i kommunalvalet, 80,2 procent av kandidaterna. Den största andelen kommunalvalskandidater som är kandidater i båda valen har Kristdemokraterna, av vilka 56,8 procent är uppställda i båda valen.

Läser in innehåll

Av kandidaterna i kommunalvalet är 162 sittande riksdagsledamöter, 990 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige och 6 367 sittande ledamöter i kommunfullmäktige. Av kandidaterna satt 88 i alla tre organen, dvs. de är riksdagsledamöter samt ledamöter i välfärdsområdes- och kommunfullmäktige. Av kandidaterna satt 3 i riksdagen och i välfärdsområdesfullmäktige och 61 i riksdagen och i kommunfullmäktige. Av riksdagspartiernas kandidater i kommunalvalet är 10 enbart riksdagsledamöter. Sett till antalet har Samlingspartiet flest kandidater som är riksdagsledamöter (42 kandidater) och Rörelse.nu minst (1 kandidat). Antalet sittande ledamöter i kommunfullmäktige är störst hos Centern (1 677 kandidater) och minst hos Rörelse.nu (18 kandidater).

Kandidater efter befattning och parti i kommunalvalet 2025

Läser in innehåll

Av kandidaterna är 42 procent kvinnor

Majoriteten av kandidaterna i kommunalval har alltid varit män. Kvinnornas andel av kandidaterna i kommunalvalet 2025 är 2,6 procentenheter större än år 2021. Av kandidaterna är 17 272 män och 12 678 kvinnor, vilket innebär att kvinnornas andel av kandidaterna är 42,3 procent.

När det gäller riksdagspartiernas kandidater är de kvinnliga kandidaternas andel minst hos Sannfinländarna (24,5 %) och störst hos Gröna förbundet (61,4 %). Av alla partier är andelen kvinnliga kandidater störst hos Gröna förbundet och minst hos Liberalpartiet (15,7 %). Utöver Gröna förbundet har Djurrättspartiet fler kvinnliga än manliga kandidater. Av alla riksdagspartiers kandidater är 42,6 procent kvinnor. I valmansföreningarna är kvinnornas andel av kandidaterna 40,7 procent.

När det gäller riksdagspartierna ökade de kvinnliga kandidaternas andel hos nästan alla partier, medan andelen minskade hos ett parti. Mest ökade kvinnornas andel hos Vänsterförbundet (4,9 procentenheter) och minskade hos Rörelse.nu (0,5 procentenheter). Av alla röstberättigade är 50,8 procent kvinnor. De största skillnaderna i andelen kvinnor av kandidaterna och de röstberättigade finns i Mellersta Finlands (11,0 procentenheter), Savolax-Karelens (9,8 procentenheter) och Vasa (9,3 procentenheter) valkretsar. Den minsta skillnaden finns i Nylands (6,0 procentenheter) och Birkalands (6,9 procentenheter) valkretsar.

Kandidaterna i genomsnitt ett år yngre än de röstberättigade

Genomsnittsåldern för kandidaterna är 50,7 år och för de röstberättigade 51,4 år. De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är 51,7 år och de kvinnliga kandidaternas 49,2 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt 3,4 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna 1,6 år äldre än de manliga röstberättigade. Av alla kandidater är 7,8 procent yngre än 30 år och 27,4 procent äldre än 60 år. Av de röstberättigade är 16,4 procent yngre än 30 år och 35,7 procent äldre än 60 år.

Läser in innehåll

Av riksdagspartierna har Kristdemokraternas kandidater den högsta genomsnittsåldern, 53,6 år, och Gröna förbundets kandidater den lägsta, 45,5 år. Av alla partier har Kristdemokraterna de i genomsnitt äldsta kandidaterna och Kristallpartiet de yngsta (40,1 år). Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna relativt sett flest kandidater över 60 år (36,1 %) och SFP (11,3 %) och Gröna förbundet (11,0 %) flest kandidater under 30 år.

Både kvinnliga och manliga kandidater fanns det flest i åldersgruppen 65 år fyllda. Av de manliga kandidaterna hörde 22,2 procent och av de kvinnliga 15,1 procent till denna åldersgrupp. Hos båda könen är åldersgruppens andel av kandidaterna dock mindre än när det gäller de röstberättigade. Av de röstberättigade männen var 26,6 procent och av kvinnorna 32,1 procent minst 65 år. Andelen kandidater var större än andelen röstberättigade hos kvinnor i åldersgruppen 35–64 år och hos män i åldersgruppen 40–64 år.

Kandidadaterna är mer utbildade än de röstberättigade

Utbildningsnivån hos kandidaterna i kommunalvalet avviker från utbildningsnivån hos de röstberättigade särskilt i ändorna av utbildningsfördelningen. Av kandidaterna har 8,4 procent ingen examen efter grundnivå, av de röstberättigade är motsvarande andel 22,5 procent. Av de röstberättigade har 12,8 procent avlagt minst högre högskoleexamen, hos kandidaterna är siffran däremot 23,4 procent. Skillnaden i utbildning mellan kandidaterna och de röstberättigade förklaras delvis av gruppernas olika åldersstruktur.

Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2025

Läser in innehåll

De Grönas kandidater är högst utbildade, av partiets kandidater har 44,9 procent avlagt minst högre högskoleexamen. Också över 30 procent av SFP:s och Samlingspartiets kandidater har examen på minst högre högskolenivå. Relativt sett minst kandidater med denna utbildningsnivå har Sannfinländarna (8,5 %) och Rörelse.nu (8,7 %). När det gäller grupperna utanför riksdagspartierna hör 19,2 procent av kandidaterna till den högsta utbildningsgruppen.

Färre med ett främmande språk som modersmål bland kandidaterna

Av de röstberättigade är 4,5 procent svenskspråkiga och 8,6 procent har ett främmande språk som modersmål. Av alla kandidater i kommunalvalet år 2025 är 91,5 procent finsk- eller samiskspråkiga, 5,6 procent svenskspråkiga och 2,8 procent har ett främmande språk som modersmål. Av riksdagspartierna har SFP den största andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål (5,5 %), medan Sannfinländarna (1,4 %) och Centern (1,9 %) har den minsta andelen.

Av kandidaterna har 2,9 procent utländsk härkomst och av de röstberättigade 9,0 procent. I kommunalvalet bestäms rösträtten på basis av boningsorten, vilket innebär att det bland röstberättigade finns relativt sett fler personer med utländsk bakgrund än t.ex. i riksdagsvalet. Av befolkningen i Fastlandsfinland hade 10,2 procent utländsk bakgrund år 2023. Av riksdagspartierna har SFP relativt sett flest kandidater med utländsk bakgrund (6,3 %) och Sannfinländarna minst (1,4 %).

Största delen av kandidaterna i arbetslivet

Av de röstberättigade var 52,4 procent sysselsatta, medan 74,8 procent av kandidaterna var sysselsatta. Bland de röstberättigade finns det något fler studerande än bland kandidaterna. Bland kandidaterna är andelen arbetslösa mindre än bland de röstberättigade, omkring 5,5 procent. Av de röstberättigade är 30,3 procent pensionerade, men av kandidaterna 14,3 procent. Av riksdagspartierna har Samlingspartiet, Gröna förbundet och SFP relativt sett flest sysselsatta bland kandidaterna, omkring 80 procent. Minst sysselsatta har Vänsterförbundet, 65,3 procent. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet flest kandidater som är pensionärer, 18,4 procent.

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster är ungefär 32 900 euro, bland röstberättigade är medianen ungefär 25 400 euro. Av partierna har Samlingspartiets kandidater de högsta medianinkomsterna, omkring 38 900 euro, medan Vänsterförbundets kandidater har de lägsta inkomsterna, omkring 28 300 euro. Kandidaterna för partier utanför riksdagen och för valmansföreningar har en medianinkomst på ungefär 30 700 euro.

Läser in innehåll

När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, får man den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av alla kandidater hörde 20,4 procent till den högsta inkomstdecilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högst finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 23,4 procent respektive 11,5 procent till den högsta inkomstdecilen. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet minst kandidater som hör till den högsta inkomstdecilen (8,4 %), dvs. 4,8 procent av de manliga kandidaterna och 3,6 procent av de kvinnliga kandidaterna.