Växthusgaser: dokumentation för statistiken
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistikens population
Statistisk enhet
- koldioxid (CO2)
- metan (CH4)
- dikväveoxid (N2O)
- HFC-föreningar
- PFC-föreningar
- svavelhexafluorid (SF6)
- kvävetrifluorid (NF3).
Utsläpp rapporteras för följande sektorer:
- energi: energianvändning av bränslen samt utsläpp genom avdunstning och flyktiga utsläpp i anknytning till produktion, distribution och förbrukning av bränslen
- industriprocesser och användning av produkter: utsläpp vid industriella processer, utsläpp vid råvaruanvändning och vid råvaruanvändning av bränslen, utsläpp vid användning av F-gaser samt utsläpp vid användning av dikväveoxid i industriella och medicinska tillämpningar
- lantbruk: utsläpp från husdjurs matsmältning, utsläpp från gödselhantering, N2O-utsläpp från marken, utsläpp från förbränning av växtrester på åkrar samt utsläpp från kalkning och ureagödsling
- markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF): förändringar i kollagret (som utsläpp och upptag) i fråga om markanvändningsklasserna skogsmark, odlingsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden och övrig mark. Dessutom rapporteras bl.a. förändringar i det kollager som bildas av träprodukter, utsläpp från skogsbränder och skogsbränning samt N2O-utsläpp från åkerröjning, skogsgödsling, dikade skogsmarker och torvproduktionsområden och CH4-utsläpp från dikade skogsmarker och torvproduktionsområden.
- avfall: utsläpp från avstjälpningsplatser, kompostering och rötning samt hantering av avfallsvatten.
- Dessutom rapporteras indirekta CO2-utsläpp som uppstår via NMVOC- och CH4-utsläpp från industriella processer och energisektorn.
Måttenhet
Tabell 1. GWP-koefficienter i enlighet med IPCC:s bedömningsrapporter (SAR och AR4 och AR5)
| SAR (1996)1 | AR 4 (2007)2 | AR 5 (2014)3 | |
| CO2 | 1 | 1 | 1 |
| CH4 | 21 | 25 | 28 |
| N2O | 310 | 298 | 265 |
| SF6 | 23 900 | 22 800 | 23 500 |
| NF3 | - | 17 200 | 16 100 |
| HFC- och PFC-föreningar4 | 140–11700 | 12–17340 | 4–12400 |
| 1 I användning till inventeringsrapporten 2014 i enlighet med inventeringens rapporteringsanvisningar 2 I användning från och med inventeringsrapporten 2015 i enlighet med inventeringens rapporteringsanvisningar 4 Föreningar som är obligatoriska att rapportera i inventeringen |
Referensperiod
Referensområde
Sektortäckning
Tidstäckning
Begrepp
Biogen koldioxid (CO2-bio)
Dikväveoxid (N2O)
Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC)
Klimatkonventionen
Koldioxid
Koldioxidekvivalent
Källa
Markanvändningsklass
Metan (CH4)
Nyckelkategori
Omräkning
Rapporteringssektor i inventeringen av växthusgaser
Energi:
energianvändning av bränslen samt utsläpp genom avdunstning och flyktiga utsläpp i anknytning till produktion, distribution och förbrukning av bränslen
Industriella processer och användning av produkter:
utsläpp vid industriella processer, utsläpp vid råvaruanvändning och vid råvaruanvändning av bränslen, utsläpp vid användning av F-gaser samt utsläpp vid användning av dikväveoxid i industriella och medicinska tillämpningar
Jordbruk:
CH4-utsläpp från husdjurs matsmältning, CH4- och N2O-utsläpp från gödselhantering, N2O-utsläpp från marken, N2O-utsläpp från förbränning av växtrester på åkrar samt CO2-utsläpp från kalkning och ureagödsling
Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF):
CO2-utsläpp och CO2-upptag i fråga om markanvändningsklasserna skogsmark, odlingsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden och övrig mark. Dessutom rapporteras bl.a. utsläpp från träprodukter, skogsbränder och skogsbränning samt N2O-utsläpp från åkerröjning, skogsgödsling, dikade skogsmarker och torvproduktionsområden och CH4-utsläpp från dikade skogsmarker och torvproduktionsområden.
Avfall:
avstjälpningsplatser, kompostering och behandling av avloppsvatten
dessutom rapporteras indirekta CO2-utsläpp som uppstår via NMVOC- och CH4-utsläpp från industriella processer och energisektorn
Sänka
Den årliga anhopningen i kollager kallas för upptag (kolupptag från atmosfären). Även ordet sänka används synonymt, trots att det är fråga om den årliga anhopningen i kolsänkor.
Upptag (från atmosfären)
Utsläppsfaktor
Utsläppsintensitet
Växthusgas
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Tillförlitligheten i inventeringen (samt statistikpubliceringen) bedöms med metoder för osäkerhetsbedömning i enlighet med beräkningsanvisningarna. De årliga resultaten av osäkerhetsanalyserna rapporteras i den nationella inventeringsrapporten.
Aktualitet
Punktlighet
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
De uppgifter som rapporteras täcker alla de viktigaste i IPCC-instruktionerna nämnda utsläppskällorna, sänkorna och gaserna i Finland. Eventuella avvikelser i täckningen nämns vid uppgifterna för respektive sektor i rapporteringstabellerna och i den nationella inventeringsrapporten.
Jämförbarhet över tid
Enhetlighet över statistikområdena
De uppskattningar av växthusgasutsläpp som publiceras i den preliminära energistatistiken beräknas med grövre metoder än motsvarande siffror i växthusgasinventeringen. De tidigare åren i tidsserien över utsläpp av växthusgaser förenhetligas med uppgifterna i inventeringen i fråga om både den preliminära och den egentliga energistatistiken.
Som en del av inventeringen rapporteras uppgifter om användning och produktion av energi, vilka även utgör en del av uppgifterna i energistatistiken. I fråga om källdata, klassificeringar och utförlighet finns skillnader mellan energistatistiken och inventeringen, men utvecklingsarbete pågår för att förenhetliga dessa delområden.
Vid jämförelse av data i energistatistiken och inventeringen av växthusgaser ska följande skillnader och likheter beaktas:
- den totala bränsleanvändningen och påföljande koldioxidutsläpp beskriver samma fråga; strävan är att få uppgifterna så enhetliga som möjligt
- den totala bränsleanvändningen i inventeringen av växthusgaser innehåller inte andra energikällor (t.ex. kärnkraft, vattenkraft, osv.)
- energistatistikens koldioxidutsläpp innehåller inte koldioxid från andra källor och inte andra växthusgaser, medan också energisektorns alla växthusgasutsläpp rapporteras i inventeringen av växthusgaser
- energistatistikens växthusgasutsläpp totalt utan sänkor är en grov uppskattning som baserar sig på den preliminära energistatistiken, och har tagits fram med andra metoder än motsvarande uppgifter i inventeringen av växthusgaser
- Statistik i enlighet med miljöräkenskapsförordningen om utsläpp i atmosfären per sektor omfattar finska medborgares utsläpp i mark-, vatten- och lufttrafik samt finska fiskefartyg utrikes.
- Från luftutsläppen efter näringsgren avdras utsläppen från utländska medborgares mark-, vatten- och lufttrafik inom Finland.
Detta betraktelsesätt med hemvistprincipen är olikt det i inventeringen av växthusgaser, som bara omfattar utsläpp inom Finlands oberoende av vilket lands medborgare som orsakar utsläppet (territorialprincipen).
- Klassificeringen och indelningen av näringsgrenar i statistiken avviker från den sektorindelning som används i rapporteringen av växthusgaser. Definitionen av trafik motsvarar förfaringssättet i nationalräkenskaperna, där hushållens trafik är privat konsumtion. I energistatistiken och i inventeringen av växthusgaser innehåller sektorn trafik all mobilitet.
Intern enhetlighet
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
De huvudsakliga datakällorna för beräkningen av utsläpp från lantbruket är Naturresursinstitutets och Livsmedelsverkets statistik. Vid beräkning av utsläpp och upptag i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk används som viktiga datakällor material från inventering av landets skogar samt skogs- och jordbruksstatistik. Beräkningen av utsläpp från avfallshantering genomförs med hjälp av administrativa material och modeller.
Datainsamlingsmetod
Frekvens för datainsamling
Metoder
Datavalidering
Dokumentering av metoder
Den årliga rapporteringen av inventeringen av växthusgaser sker med formbundna rapporteringstabeller i enlighet med klimatavtalets anvisningar och med en nationell inventeringsrapport. Upprättandet av inventeringen av växthusgaser styrs av rapporteringsanvisningarna för FN:s klimatavtal (UNFCCC) och av metodanvisningar för bedömning av utsläpp utfärdade av FN:s klimatpanel (IPCC). IPCC:s anvisningar omfattar alla sektorer och experter från runt om i världen har deltagit i att utarbeta dem. IPCC:s anvisningar ger de rapporterande länderna möjlighet att välja de metodnivåer som bäst lämpar sig för respektive lands resurser och kunskapsnivå för beräkning av olika utsläppsklasser.
I de uppgifter om inventeringen av växthusgaser som skickas till FN ska man bifoga tilläggsuppgifter som anknyter till Kyotoprotokollets genomförande, i enlighet med artikel 7.1 i protokollet. Tilläggsuppgifterna omfattar bland annat i enlighet med artikel 3, punkt 3 och 4, uppgifter om utsläpp och upptag från åtgärder som anknyter till markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, beskrivningar av det nationella inventeringssystemet och det nationella utsläppsregistret samt uppgifter om överföring av utsläppsenheter mellan utsläppregistren hos parterna i Kyotoprotokollet.
EU:s förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser, dess ändring samt därtill relaterade genomförandeförordning och delegerade förordning ställer sina egna krav på medlemsländernas nationella inventeringar.
Klimatavtalets rapporteringsanvisningar för inventeringar:
- 24/CP.19 UNFCCC reporting guidelines on annual inventories for Parties included in Annex I to the Convention (2013)
I inventeringen omvandlas de olika växthusgasernas värmande effekt på klimatet till jämförbara koldioxidekvivalenter genom att använda så kallade GWP (global warming potential)-koefficienter. Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod används i enlighet med FN:s klimatavtal de GWP-koefficienter som framförts i IPCC:s fjärde bedömningsrapport (2007): metan 25, dikväveoxid 298, F-gaser beroende på gas ca 12–22800.
- IPCC 2006 Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories (2006)
- 2013 Revised Supplementary Methods and Good Practice Guidance Arising from the Kyoto Protocol (2013)
- 2013 Supplement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Det är frivilligt att använda Wetlands (2013)-anvisningen, förutom om parten i Kyotoprotokollet har valt åtgärden för diktning och restaurering av våtmark. Finland har inte valt åtgärden, men har använt anvisningen då man valt utsläppskoefficienter för dikad organisk mark, som ett komplement till nationella forskningsrön.
- 2/CMP.7 Land use, land-use change and forestry
- 2/CMP.8 Implications of the implementation of decision 2/CMP.7 to 5/CMP.7 on the previous decisions on methodological issues related to the Kyoto Protocol, including those relating to Articles 5, 7 and 8 of the Kyoto Protocol
- 6/CMP.9 Guidance for reporting information on activities under Article 3, paragraphs 3 and 4, of the Kyoto Protocol3/CMP.11 Implications of the implementation of decisions 2/CMP.7 to 4/CMP.7 and
- 1/CMP.8 on the previous decisions on methodological issues related to the Kyoto Protocol, including those relating to Articles 5, 7 and 8 of the Kyoto Protocol, part I: implications related to accounting and reporting and other
related issues
De ovannämnda rapporterings- och metodanvisningarna har varit i bruk alltsedan de preliminära inventeringsuppgifterna för år 2013 publicerade.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen<o:p></o:p>
Organisationsenhet
Ekonomisk statistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Statistiken över växthusgaser grundar sig på Statistikcentralens internationella inventeringsrapporter över växthusgaser. Statsrådet tog den 30 januari 2003 ett principbeslut om myndighetsåtgärder inom klimatpolitiken. Enligt beslutet är Statistikcentralen den nationella ansvarsenheten för växthusgasinventeringen. Statistikcentralen styr inventeringsarbetet samt sammanställer och sänder uppgifterna självständigt till FN:s klimatavtal, till det underställda Kyotoprotokollet samt till Europeiska kommissionen. Statistikcentralens roll som nationell ansvarsenhet för inventeringen av växthusgaser fastställdes i klimatlagen år 2015.
Finland är part i FN:s klimatavtal som tecknades 1992 och trädde i kraft år 1994. Dessutom är Finland part i Kyotoprotokollet som kompletterar klimatavtalet och trädde i kraft i februari 2005. I FN:s klimatavtal och Kyotoprotokollet avtalas om rapportering av utsläpp. Utöver utsläppen innehåller rapporteringen växthusgasers bindning från atmosfären (upptag/sänkor).
Utöver till FN:s klimatavtal och till det underställda Kyotoprotokollet ska växthusgaserna rapporteras till EU varje år.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Med sådana företag inom vars näringsgren det inte finns många företag i Finland (färre än 3) har det ingåtts avtal enligt vilka näringsgrenens utsläpp och produktionsmängder trots allt kan publiceras och rapporteras till EU och FN.
Sekretess – behandling av uppgifter
Principer för offentliggörande
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Data som kalkylerats med förenklade metoder för inventering av växthusgaser (snabbestimat) publiceras i maj med 5 månaders eftersläpning. De preliminära uppgifterna publiceras i december och samma uppgifter levereras till Europeiska kommissionen som ett utkast till rapport senast i mitten av januari. De slutliga uppgifterna publiceras som ett databasoffentliggörande med omkring 15 månaders eftersläpning i mars, och då görs också rapporteringen till EU. Samma data sänds till sekretariatet för FN:s klimatavtal samt till Kyotoprotokollet senast 15.4.
En sammandragsrapport på finska publiceras i maj, och till den bifogas även uppgifter om utsläpp enligt snabbestimat och uppgifter om regionala utsläpp.
Datautbyte
Framställningen av uppgifterna grundar sig utöver på de bestämmelser som gäller Statistikcentralen på avtal mellan Statistikcentralen och expertinstituten om utsläppsberäkning och rapportering samt på samarbete med de ansvariga ministerierna.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Utgående från statistiken görs årligen två normala publiceringar och två databasoffentliggöranden. Den första publiceringen infaller 5 månader efter utgången av referensåret (snabbestimat), följande publicering 12 månader efter utgången av referensåret och databasoffentliggörandet för samma referensår görs omkring 15 månader efter utgången av referensåret. I den första publiceringen uppdateras endast databastabellerna över regionala växthusgasutsläpp, och i den andra och tredje publiceringen uppdateras databastabellerna för hela landets växthusgasutsläpp.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
I respektive beräkningsområde för statistiken identifieras QA-åtgärder som utförs systematiskt eller inom unika projekt, till exempel insamlande av kommentarer eller säkerställning genom externa experter eller litteratur, en bedömning av organisationens interna stödgrupp och nordiskt samarbete. Åtgärder för kvalitetssäkring av beräkningsområdet och åtgärdernas resultat registreras (vad, vem, hur, tidpunkten samt resultat och slutsatser) i den interna dokumentationen för beräkningen och beskrivs med relevant exakthet i inventeringsrapportens (NIR) sektorspecifika siffror och på QA/QC-blanketten.
Uppnåendet av kvalitetsmålen samt åtgärderna i QA/QC-planen inklusive resultat granskas varje år antingen vid kvalitetsmöten mellan ansvarsenheten för inventeringen och beräkningsexperterna eller som en skrivbordsundersökning av kvalitetskoordinatorn (december–mars, före sändningen till EU 15.3). Beräkningsområdena för kvalitetsmötena och skrivbordsundersökningarna väljs på hösten, huvudsakligen på grundval av ändringar i beräkningarna och undersökningsrespons.
Kvalitetsmötena och skrivbordsunderökningarna följer QA/QC-planen, men granskar också den undersökningsrespons man fått, att beskrivningarna i inventeringsrapporten är tillräckliga och utvecklingsbehov hos strukturen samt inventeringens utvecklingsbehov, utvecklingsplaner och utvecklingsprojekt och hur det praktiska beräkningsarbetet löper (resurser, tidsschema, arbetssättens funktionalitet, stödbehov). Dessutom går man igenom metoderna och tidsplanen för att ta fram snabbestimat om utsläppen året innan (n-1).
Om intern kvalitetsrevision avtalas separat med beräkningsområdena. De genomförs som besök på 0,5–2 dagar av representanter för inventeringens ansvarsenhet till expertinstitut eller som skrivbordsundersökningar. I undersökningsresponsen från granskningen av inventeringen har man rekommenderat kvalitetsrevisioner som utförs av utomstående parter (third-party). Kvalitetsrevisionerna genomförs så att man beaktar de resurser som behövs för upprättande och utveckling av den årliga inventeringen samt inkommen undersökningsrespons.
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
De statistiska offentliggörandena infaller före den internationella rapporteringen.