Kommunalval: dokumentation för statistiken

Dokumentation som var i kraft 15.6.2024

Begrepp

Fullmäktige (antalet platser i fullmäktigeförsamlingen)

Antalet fullmäktigeplatser är beroende av kommunens storlek (antalet invånare). Minimiantalet är 17 (kommuner med högst 2000 invånare) och maximiantalet 85 (kommuner med över 400 000 invånare).

Fullmäktigeledamot (invald)

En kandidat som varit uppställd bland flera andra kandidater i kommunalvalet och som enligt valresultatet har blivit vald till kommunalfullmäktig på sin hemort.

Förhandsröster

Antalet förhandsröster omfattar alla röstsedlar, både godkända och ogiltiga, som beaktats vid förhandsröstningen.

Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag kl. 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Resultatet av förhandsrösträkningen försöker man få klart till klockan 20, och efter detta klockslag får preliminära uppgifter om förhandsröstningen publiceras.

Förhandsröstning

Förhandsröstning förrättas vid alla allmänna val såväl i hemlandet som utomlands. I vallagen (46 § 1 mom.) föreskrivs att varje röstberättigad får förhandsrösta på de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet och utomlands i finska beskickningar. På valdagen får den röstberättigade rösta endast på röstningsstället inom sitt eget röstningsområde. Den röstande behöver inte anföra något speciellt skäl till att han röstar på förhand, utan kan fritt välja mellan förhandsröstning och röstning på valdagen.

Förhandsröstningen inleds den 11 dagen före valdagen samt avslutas utomlands den åttonde dagen och i hemlandet den femte dagen före valdagen.

Förhandsröstningsprocenten

Förhandsröstarnas andel av det totala valdeltagandet = andelen av alla väljare.

Förhandsröstningsprocenten anger i Statistikcentralens statistik de förhandsröstandes andel av alla röstande. Den förhandsröstningsprocent som används på justitieministeriets webbplats anger däremot de förhandsröstandes andel av alla röstberättigade.

Förhandsröstningsställen

Förhandsröstning ordnas på
1) allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet (enligt förordning)
2) finska beskickningar (enligt förordning)
3) anstalter (sjukhus och straffanstalter)
4) finska fartyg som befinner sig utomlands, samt
5) i den röstandes hem (under vissa förutsättningar)
6) rösta per brev (Det är möjligt att rösta per brev för röstberättigade personer som bor eller vistas utomlands vid tidpunkten för valet)

Jämförelsetal

Riksdagsval, europaparlamentsval, kommunalval och välfärdsområdesval:
Den inbördes ordning i vilken kandidaterna för ett parti som inte hör till något valförbund och kandidaterna för varje gemensam lista ställs inom partiet eller på den gemensamma listan bestäms enligt deras personliga röstetal. I denna ordning tilldelas kandidaterna jämförelsetal så att den första kandidaten från varje parti eller på respektive gemensam lista som jämförelsetal erhåller partiets eller den gemensamma listans hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare. Jämförelsetalen för de kandidater vars partier har haft ett gemensamt valförbund bildas på basis av det totala röstetalet för hela valförbundet. Jämförelsetal för en kandidat för en valmansförening som inte hör till någon gemensam lista är kandidatens röstetal.

Kandidatuppställning

Välfärdsområdesval:
Kandidaterna ställs upp för hela välfärdsområdet, väljarna röstar bara på kandidater inom sitt eget välfärdsområden och resultatet beräknas enligt välfärdsområde.

Riksdagsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid riksdagsval har registrerade partier samt röstberättigade (100 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista får i varje valkrets ha högst 14 kandidater till riksdagen. Skall från valkretsen väljas flera än 14 riksdagsledamöter, får kandidaterna dock vara högst lika många som det antal riksdagsledamöter som skall väljas från valkretsen.

Kommunalval:
Vid kommunalval får kandidater ställas upp av partier och röstberättigade (10 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista har rätt att ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som skall utses vid valet.

Europaparlamentsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid Europaparlamentsval har registrerade partier och röstberättigade (2000 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti eller ett valförbund eller en gemensam lista får ha högst 20 kandidater i hela landet.

Presidentval:
Vid presidentval får en kandidat ställas upp av 1) ett parti, från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit vald, 2) minst 20 000 röstberättigade som har bildat en valmansförening. Ett parti eller en valmansförening får ställa upp endast en kandidat. Partier och valmansföreningar får ha samma kandidat.

Kommunalval

Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning enligt grundlagen skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Kommuninvånarna väljer genom allmänna val ett kommunfullmäktige som har mandat att fatta bindande beslut och tillsätta organ (kommunstyrelse och nämnder) som ansvarar för beredning, verkställighet och övrig förvaltning. Fullmäktigeledamöterna utses genom val som förrättas vart fjärde år den tredje söndagen i oktober. Ledamöternas antal är 17-85, beroende på kommunens invånarantal.

Ogiltiga röstsedlar

Vallagens 85 § innehåller bestämmelser om ogiltiga röstsedlar. En röstsedel kan ogiltigförklaras på bl.a. följande grunder:
1) valkuvertet innehåller flera röstsedlar eller också något annat än en röstsedel
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning
3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka
4) röstsedeln är ostämplad
5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses
6) på röstsedeln har skrivits den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denne, eller någon annan obehörig anteckning.

Förutom antalet röstsedlar som ogiltigförklarats på dessa grunder statistikförs även antalet blanka röstsedlar.

Parti

Med parti avses en registrerad förening som införts i justitieministeriets partiregister. Partier är ideella föreningar som grundats i syfte att påverka politiska angelägenheter. Partimedlemmarna hör vanligen till någon av partiets lokalföreningar.

Proportionellt valsätt

Ett proportionellt valsätt innebär att varje partis (eller grupperings) andel av mandaten motsvarar dess andel av rösterna. Om t.ex. ett parti får 20 procent av rösterna, bör det få 20 procent av mandaten.

Principen om om proportionellt valsätt tillämpas inte i presidentvalet, där valet står mellan enskilda presidentkandidater och inte mellan partier.

Röstberättigad

Röstberättigad vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval är varje finsk medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid presidentval skall rösträttsåldern uppnås senast på valdagen under det första valet.

Röstberättigad vid Europaparlamentsval är också medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland, förutsatt att de inte förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval i den stat i vilken de är medborgare (2 § i vallagen).

Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval som förrättas i kommunen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet, är vid utgången av den 51 dagen före valdagen.

Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år. (26 § i kommunallagen).

Valbar

För valbarhet gäller i huvudsak samma allmänna förutsättningar som för rösträtt, utom vid kommunalval, där valbarhet förutsätter varaktigt boende medan rösträtt endast förutsätter att kommunen varit ens hemkommun i 51 dagars tid före valdagen.

Valbar (uppställbar som kandidat) i kommunalval är den som
1) har hemvist i kommunen
2) är röstberättigad i kommunalval, och
3) inte är omyndig.

Valbar i välfärdsområdesval är en person
1) som är invånare i välfärdsområdet (vars hemkommun hör till välfärdsområdet),
2) som i något välfärdsområde har rösträtt i välfärdsområdesvalet och
3) inte står under förmyndarskap.

En invånare i ett välfärdsområde är ene person som i enlighet med lagen om hemkommun (201/1994) har en hemkommun inom välfärdsområdet.

Bestämmelser om begränsningar för valbarhet ska tas in 77§ i lagen om välfärdsområden.

"Valbar till välfärdsområdesfullmäktige är inte
1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen,
2) den som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,
3) den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmelser inflytande och som vad ställning beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten,
4) den som är anställd hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.
5) Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar."

Valbar i riksdagsval är varje röstberättigad som inte är omyndig. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Innehavare av vissa höga befattningar är tvungna att lämna sin befattning för att kunna väljas till ledamot av riksdagen.

Valbar i Europaparlamentsval är
1) varje röstberättigad finsk medborgare som inte är omyndig
2) varje röstberättigad EU-medborgare som är anmäld och upptagen i rösträttsregistret i Finland och som inte har förlorat sin valbarhet i den medlemsstat där han eller hon är medborgare.

I presidentval är endast infödda finska medborgare valbara.

Valdeltagande

Röstningsprocenten = andelen röstande i proportion till alla röstberättigade.

I statistiken över statliga val används fyra olika röstningsprocenter:
1) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Finland
2) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta utomlands
3) den totala röstningsprocenten, som omfattar båda de ovannämnda grupperna
4) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp 2).

För Europaparlamentsval beräknas även röstningsprocenten för övriga EU-medborgare.

I kommunalval är rösträtten inte bunden till finskt medborgarskap, utan baserar sig på personens hemkommun. (Se Röstberättigad.)

För kommunalval anges utöver den totala röstningsprocenten även röstningsprocenten för utländska medborgare efter medborgarskap: EU-land, Island och Norge, Annat land.
(Se även Förhandsröstningsprocent.)

Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval, vars hemkommun hör till välfärdsområdet.

Vallag

En ny, enhetlig vallag stadfästes av republikens president den 2 oktober 1998. Lagen innehåller både bestämmelser om förfarande som är gemensamma för alla allmänna val och specialbestämmelser som gäller för de olika valen. Lagen ersatte de tidigare vallagarna: lagen om riksdagsmannaval, lagen om val av republikens president, den kommunala vallagen och lagen om val av företrädare för Finland till Europaparlamentet.

Den nya vallagen tillämpades första gången vid riksdagsvalet 1999. Den nya valkretsindelningen, som utgår från landskapsindelningen, tillämpades första gången vid riksdagsvalet 2003.

I alla begrepp som gäller val har den dag lagen i fråga stadsfästes använts som datum för ikraftträdandet. Den nya lagen har efter att den trädde i kraft tillämpats på alla allmänna val.

Valmansförening

Valmansföreningar utgör (vid sidan av partierna) basenhet för kandidatuppställningen i riksdagsval, europaparlamentsval, presidentval och kommunalval samt välfärdsområdesval. (Se Kandidatuppställning.)

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Lagstiftning och andra överenskommelser

Tilastojen laadintaa ohjaa valtion tilastotoimen yleislaki, tilastolaki (280/2004, muut 361/2013). Tiedonantajilta kerätään vain ne välttämättömät tiedot, joita ei saada hallinnollisista aineistoista. Indeksisarjat julkaistaan niin, että niistä ei voida päätellä yksittäisen yrityksen tietoja tai kehitystä.

Principer för dataskydd

Tilastotarkoituksiin kerätyn tiedon tietosuoja taataan ehdottomasti tilastolain (280/2004), henkilötietolain (532/1999) ja lain viranomaisten toiminnan julkisuudesta (621/1999) sekä EU:n tietosuoja-asetuksen (2016/679) vaatimusten mukaisesti. Tietoaineistot on suojattu käsittelyn kaikissa vaiheissa tarvittavin fyysisin ja teknisin ratkaisuin. Tilastokeskus on laatinut yksityiskohtaiset määräykset ja ohjeet tietojen luottamukselliseen käsittelyyn. Henkilökunnalla on pääsy vain työtehtävien kannalta välttämättömiin tietoihin. Tiloihin, joissa yksikkötason aineistoa käsitellään, ei ulkopuolisilla ole pääsyä. Henkilökunnan jäsenet ovat allekirjoittaneet salassapitositoumuksen palvelukseen tullessaan. Tietosuojan tahallisesta rikkomisesta seuraa rangaistus.

Principer för offentliggörande

Tilastokeskuksen julkistamiskalenterissa kerrotaan etukäteen kaikki vuoden aikana julkaistavat tilastotiedot ja julkaisut. Tilastojulkistukset löytyvät kohdasta tilastokohtaiset julkaisut. Tilastotiedot julkistetaan internetissä klo 8, ellei toisin mainita. Kalenteria päivitetään arkipäivisin. Tilastokeskuksen seuraavan vuoden julkistamiskalenteri julkaistaan vuosittain joulukuussa.

Kvalitetssäkring

Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.

Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnan sivulla.

Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.

Statistikexperter

Sami Fredriksson
överaktuarie
029 551 2696

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna