Gymnasieutbildning: dokumentation för statistiken
På den här sidan
Begrepp
Allmänbildande utbildningExtern länk
Anmärkning:
Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.
Avgångsbetyg från gymnasietExtern länk
ExamenExtern länk
Studentexamen är avgångsexamen från gymnasiet, som mäter de kunskaper och färdigheter och den mognad som förvärvats i gymnasiet.
IB-examen (International Baccalaureate) är en internationell studentexamen som kan avläggas i några gymnasier i Finland.
EB-examen (European Baccalaureate) är Europaskolornas europeiska studentexamen som kan avläggas vid Europaskolan i Helsingfors.
Reifeprüfung-examen är en examen av samma typ som studentexamen, och den kan avläggas vid tyska skolan i Helsingfors.
Gymnasieexamen är en gymnasieexamen som kan avläggas vid Ålands lyceum.
GymnasieutbildningExtern länk
Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:
15 Gymnasier
19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet
63 Folkhögskolor.
LäroanstaltExtern länk
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Ny studerandeExtern länk
Personer som avlagt gymnasiets hela lärokursExtern länk
StudentexamenExtern länk
StuderandeExtern länk
Uppgifterna om antalet studerande i gymnasieutbildning beskriver tidpunkten den 20 september.
UtbildningExtern länk
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildning som leder till examen; formell utbildningExtern länk
UtbildningssystemExtern länk
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
ÄmnesstuderandeExtern länk
Principer och riktlinjer
Organisation
Lagstiftning och andra överenskommelser
Principer för dataskydd
Principer för offentliggörande
Kvalitetssäkring
Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.
Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnanExtern länk sivulla.
Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.