Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Sysselsättning: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 8.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Sysselsättningsstatistiken är en årsstatistik som producerar regionvisa uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet och sysselsättning. Individpopulationen i statistiken består av den befolkning som årets sista dag är varaktigt bosatt i Finland. Uppgifterna baserar sig i huvudsak på administrativa register och statistiskt material. Uppgifterna på enhetsnivå i sysselsättningsstatistiken är sekretessbelagda enligt statistiklagen. Uppgifterna kan produceras med alla kommun- och koordinatbaserade regionindelningar samt efter postnummerområde.
Statistikens population
Individpopulationen i sysselsättningsstatistiken består av den befolkning som årets sista dag är varaktigt bosatt i Finland.
Statistisk enhet
Statistikenheten för sysselsättningsstatistiken är person. Uppgifterna från olika register kombineras med hjälp av pseudokoden som bildats av personbeteckningen samt företags- och arbetsställekoderna.
Måttenhet
Sysselsättningsstatistikens måttenheter är antalet personer och antalet arbetsplatser.
Referensperiod
Sysselsättningsstatistikens individpopulation beskriver situationen den sista dagen på året. Uppgifterna om befolkningens verksamhet och arbetsplats baseras på årets sista vecka. Statistiken innehåller också ackumulerade uppgifter för hela året (till exempel inkomstuppgifter samt arbets- och arbetslöshetsmånader).
Referensområde
Referensområdet för sysselsättningsstatistiken är hela Finland. Uppgifterna kan produceras med alla administrativa regionindelningar och koordinatbaserade regionindelningar (till exempel landskap, kommuner, postnummerområden, kartrutor och kommunernas delområden).
Sektortäckning
Sysselsättningsstatistiken är en totalstatistik som omfattar den bofasta befolkningen i slutet av året. Information om sysselsatta och arbetsplatser produceras av arbetsgivare av olika storlek inom alla ekonomiska näringsgrenar och sektorer.
Tidstäckning
Den årliga sysselsättningsstatistiken finns tillgänglig på statistikens webbplats sedan 1987. Dessutom finns uppgifter från folkräkningsåren tillgängliga från och med år 1950.
Uppgifter om yrke och socioekonomisk ställning finns tillgängliga för åren 1970, 1975, 1980, 1985, 1990, 1993, 1995, 2000 och årligen från och med 2004. Dessutom finns det ett urval på 10 procent av folkräkningen 1950, där det finns uppgifter om yrke.
Uppgifterna i statistiken om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning offentliggörs först som preliminära uppgifter och senare som slutliga uppgifter.
Uppgifter om yrke och socioekonomisk ställning finns tillgängliga för åren 1970, 1975, 1980, 1985, 1990, 1993, 1995, 2000 och årligen från och med 2004. Dessutom finns det ett urval på 10 procent av folkräkningen 1950, där det finns uppgifter om yrke.
Uppgifterna i statistiken om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning offentliggörs först som preliminära uppgifter och senare som slutliga uppgifter.
Distributionsfrekvens
Sysselsättningsstatistiken produceras årligen. De preliminära uppgifterna om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning färdigställs ungefär 12 månader efter referensperioden. De slutliga uppgifterna om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning blir klara ungefär 14 månader, arbetsplatsuppgifterna 21 månader och uppgifterna om yrke och socioekonomisk ställning ungefär 22 månader efter referensperioden.
Begrepp
Arbetsgivarsektorn
Klassificeringen av arbetsgivarsektorn (den juridiska formen) beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:
- Den offentliga sektorn (staten, kommun)
- Aktiebolag med statlig majoritet
- Den privata sektorn
- Annan eller okänd
Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".
- Den offentliga sektorn (staten, kommun)
- Aktiebolag med statlig majoritet
- Den privata sektorn
- Annan eller okänd
Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".
Arbetskraft
Till arbetskraften hör alla som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Frågan om en person skall räknas till arbetskraften har avgjorts på basis av uppgifter ur olika register.
Arbetslös
Till den arbetslösa arbetskraften räknas de 16–64-åringar som var arbetslösa årets sista vardag. Uppgiften baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Arbetslöshetsmånader
Med arbetslöshetsmånader avses en persons sammanlagda antal arbetslöshetsmånader under året. Uppgifterna baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Fr.o.m. år 2005 har arbetslöshetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetslöshetsdagar. En arbetslöshetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte arbetslöshet under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetslöshetsdagar under ett år motsvarar en arbetslöshetsmånad och 45–74 arbetslöshetsdagar två arbetslöshetsmånader. Vilken månad arbetslöshetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetslöshetsmånader.
Fr.o.m. år 2005 har arbetslöshetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetslöshetsdagar. En arbetslöshetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte arbetslöshet under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetslöshetsdagar under ett år motsvarar en arbetslöshetsmånad och 45–74 arbetslöshetsdagar två arbetslöshetsmånader. Vilken månad arbetslöshetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetslöshetsmånader.
Arbetsmånader
Med arbetsmånader avses en persons sammanlagda arbetsmånader under året. Uppgifterna om arbetsmånader baserar sig på olika register.
Fr.o.m. år 2005 har arbetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetsdagar. En arbetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte sysselsättning under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetsdagar under ett år motsvarar en arbetsmånad och 45–74 arbetsdagar två arbetsmånader. Vilken månad arbetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetsmånader.
Fr.o.m. år 2005 har arbetsmånaderna beräknats utgående från antalet arbetsdagar. En arbetsmånad motsvarar nödvändigtvis inte sysselsättning under en hel månad, utan t.ex. 15–44 arbetsdagar under ett år motsvarar en arbetsmånad och 45–74 arbetsdagar två arbetsmånader. Vilken månad arbetsdagarna tjänas in inverkar inte på antalet arbetsmånader.
Arbetsplats
Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Om arbetet t.ex. under moderskapsledighet sköts av en vikarie kan detta i statistiken ge upphov till två arbetsplatser. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur.
I registerbaserade folkräkningar och i sysselsättningsstatistiken har det inte gjorts någon skillnad mellan arbete som utförs på fast arbetsplats och arbete av rörlig natur, utan man har strävat efter att placera varje person vid något arbetsställe oberoende av arbetets karaktär. Om det saknas närmare uppgifter om var arbetsplatsen är belägen har personen i fråga placerats efter hemort. För majoriteten av alla företagare är arbetsplatsen belägen på företagarens hemort.
Antalet arbetsplatser kan förvanskas av att vissa uppgifter är bristfälliga. En person som arbetar på ett företag med flera arbetsställen kan t.ex. i avsaknad av närmare uppgifter ha blivit placerad på sin hemort, eller alla personer kan ha placerats på företagets huvudsakliga arbetsställe.
I registerbaserade folkräkningar och i sysselsättningsstatistiken har det inte gjorts någon skillnad mellan arbete som utförs på fast arbetsplats och arbete av rörlig natur, utan man har strävat efter att placera varje person vid något arbetsställe oberoende av arbetets karaktär. Om det saknas närmare uppgifter om var arbetsplatsen är belägen har personen i fråga placerats efter hemort. För majoriteten av alla företagare är arbetsplatsen belägen på företagarens hemort.
Antalet arbetsplatser kan förvanskas av att vissa uppgifter är bristfälliga. En person som arbetar på ett företag med flera arbetsställen kan t.ex. i avsaknad av närmare uppgifter ha blivit placerad på sin hemort, eller alla personer kan ha placerats på företagets huvudsakliga arbetsställe.
Arbetsplatssufficiens
Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 procent är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta sysselsatta personer. Om arbetsplatssufficiensen är mindre än 100 procent är förhållandet det omvända.
Bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Myndighetens för digitalisering och befolkningsdata befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Befolkning i arbetsför ålder
Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15-74-åringar.
Beväring
Som beväringar definieras personer som enligt huvudstaben varit i beväringstjänst under årets sista vecka. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar.
Civiltjänstepliktig
Som civiltjänstepliktiga definieras personer som enligt arbets- och näringsministeriet varit i civiltjänst under undersökningsveckan.
Civiltjänstgöring baserar sig å ena sidan på försvarsskyldighet enligt grundlagen och å andra sidan på religionsfrihet och samvetsfrihet. En värnpliktig kan av allvarliga samvetsskäl som bygger på religiös eller etisk övertygelse ansöka om civiltjänst. Fullgörande av civiltjänst ersätter under fredstid tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1950/452).
Civiltjänstgöring baserar sig å ena sidan på försvarsskyldighet enligt grundlagen och å andra sidan på religionsfrihet och samvetsfrihet. En värnpliktig kan av allvarliga samvetsskäl som bygger på religiös eller etisk övertygelse ansöka om civiltjänst. Fullgörande av civiltjänst ersätter under fredstid tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1950/452).
Ej i arbetskraften
Med ej i arbetskraften avses personer som i slutet av året inte var sysselsatta eller arbetslösa.
Finländsk bakgrund
Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Företagare
Som företagare definieras 18-74-åriga personer vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Som företagare definieras dessutom personer, vars företagarinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen, förutsatt att de inte är pensionerade under undersökningsveckan. Inkomstgränsen fastställs årligen i samband med fastställandet av huvudsaklig verksamhet enligt uppgifterna om företagare i arbetskraftsundersökningen.
Försörjningskvot (ekonomisk)
Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver det sammanräknade antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften i förhållande till antalet sysselsatta.
I sysselsättningsstatistiken beräknas hur många arbetslösa och personer utanför arbetskraften det finns per hundra sysselsatta.
I sysselsättningsstatistiken beräknas hur många arbetslösa och personer utanför arbetskraften det finns per hundra sysselsatta.
Huvudsaklig verksamhet
Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.
Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:
Arbetskraft
- sysselsatta
- arbetslösa
Utanför arbetskraften
- 0-14-åringar
- studerande, skolelever
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga utanför arbetskraften
Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.
Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.
Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:
Arbetskraft
- sysselsatta
- arbetslösa
Utanför arbetskraften
- 0-14-åringar
- studerande, skolelever
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga utanför arbetskraften
Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.
Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.
Härkomst och bakgrundsland
Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.
Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.
I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.
Inom området arbetande
Med inom området arbetande avses alla som arbetar inom området, oberoende av var de bor. De inom området arbetande personerna utgör den s.k. sysselsatta dagbefolkningen, och deras antal kan användas som ett mått på antalet arbetsplatser inom området.
Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft
Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen.
Juridisk form
Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).
Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.
Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.
Kommunalt delområde
Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.
Löntagare
Som löntagare definieras 18–74-åriga personer med ett anställningsförhållande eller en arbetspensionsförsäkring som enligt sysselsättningsstatistikens registeruppgifter var i kraft under årets sista vecka. Som löntagare definieras också personer som under årets sista vecka omfattas av sysselsättningsåtgärd (annan än startpeng). En förutsättning är att en person som definieras som löntagare har fått löneinkomster under året och att personen inte håller på att fullgöra värnplikt eller civiltjänst eller inte är arbetslös arbetssökande i registret över arbetssökande under året sista arbetsdag.
Om en person som samtidigt med sitt anställningsförhållande har en gällande företagarpensionsförsäkring ska personen definieras som löntagare om löneinkomsterna under året är större än företagarinkomsterna och om han eller hon inte har ingått som företagare i statistiken året innan.
Om en person inte är företagare, arbetslös, studerande, pensionär, civiltjänstepliktig eller värnpliktig och om hans eller hennes löneinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen definieras han eller hon som löntagare, även om han eller hon enligt uppgifterna inte har något gällande anställningsförhållande.
Om en person som samtidigt med sitt anställningsförhållande har en gällande företagarpensionsförsäkring ska personen definieras som löntagare om löneinkomsterna under året är större än företagarinkomsterna och om han eller hon inte har ingått som företagare i statistiken året innan.
Om en person inte är företagare, arbetslös, studerande, pensionär, civiltjänstepliktig eller värnpliktig och om hans eller hennes löneinkomster överskrider den fastställda inkomstgränsen definieras han eller hon som löntagare, även om han eller hon enligt uppgifterna inte har något gällande anställningsförhållande.
Pendling
Pendling innebär att man arbetar utanför sin egen boningsort. Nettopendling avser skillnaden mellan antalet personer som reser till annan ort för att arbeta och antalet personer som kommer till orten för att arbeta. Ett positivt nettopendlingstal innebär att antalet personer som kommer till området är större än antalet personer som reser till annan ort för att arbeta. Nettopendling kan också anges som ett tal t.ex. mellan två enskilda områden.
Pendlingsområde
Ett pendlingsområde består av en centralkommun och kommuner med en pendlingsandel om minst 10 %. Ett pendlingsområde namnges efter centralkommunen och tilldelas en tvåsiffrig kod. Kommuner som inte tillhör något pendlingsområde får koden 00.
Pensionär
Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Också alla som fyllt 74 år betraktas som pensionärer. Dessutom har en del personer antagits vara pensionärer på grundval av att de har pensionsinkomst.
Referensperson
En referensperson har bestämts för bostadshushåll och familjer. Med referensperson avses den person som har de största inkomsterna i bostadshushållet. Uppgifterna om inkomst baserar sig på de statsskattepliktiga inkomsterna under statistikåret. Om den person som har de största inkomsterna är under 25 år och har klassificerats som barn antecknas han eller hon inte som referensperson. Då används utöver uppgifterna om inkomst också uppgifter om ålder vid bestämning av referensperson. Om ingen i bostadshushållet har statsskattepliktiga inkomster, bestäms referenspersonen på basis av och ålder.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.
Relativt arbetslöshetstal
Andelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. I sysselsättningsstatistiken beräknas det relativa arbetslöshetstalet utgående från arbetskraften i åldern 18–64 år.
Relativt sysselsättningstal
Andelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder. I sysselsättningsstatistiken beräknas det relativa sysselsättningstalet utgående från befolkningen i åldern 18–64 år.
Socioekonomisk ställning
Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren. I klassificeringen används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande klassificering av socioekonomisk ställning.
I sysselsättningsstatistiken klassificeras personerna på basis av sin egen verksamhet med undantag för 0–15-åriga barn och personer i gruppen "övriga utanför arbetskraften" (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer får samma socioekonomiska ställning som bostadshushållets referensperson. Studerandes socioekonomiska ställning bestäms enligt verksamheten i slutet av året. Över 18-åriga studerande med en gällande anställning i slutet av året anses höra till den sysselsatta arbetskraften och därför klassificeras de i olika socioekonomiska grupper på basis av yrke. Under 18-åriga sysselsatta studerande klassificeras däremot som studerande (med undantag för under 16-åringar, som alltid klassificeras enligt bostadshushållets referensperson).
I sysselsättningsstatistiken klassificeras personerna på basis av sin egen verksamhet med undantag för 0–15-åriga barn och personer i gruppen "övriga utanför arbetskraften" (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer får samma socioekonomiska ställning som bostadshushållets referensperson. Studerandes socioekonomiska ställning bestäms enligt verksamheten i slutet av året. Över 18-åriga studerande med en gällande anställning i slutet av året anses höra till den sysselsatta arbetskraften och därför klassificeras de i olika socioekonomiska grupper på basis av yrke. Under 18-åriga sysselsatta studerande klassificeras däremot som studerande (med undantag för under 16-åringar, som alltid klassificeras enligt bostadshushållets referensperson).
Statsskattepliktiga inkomster
Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Som statsskattepliktiga inkomster har räknats inkomster på minst 2 euro.
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.
Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)
De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:
1) löneinkomster:
förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster
2) företagarinkomster:
förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning
3) övriga statsskattepliktiga inkomster:
övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.
En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.
En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".
Studerande
EEn studerande eller en skolelev är en person som fyllt 15 år och som studerar på heltid vid någon läroanstalt och som inte förvärvsarbetar eller är arbetslös.
Då befolkningen klassificeras efter socioekonomisk ställning är den undre åldersgränsen för studerande 16 år.
Uppgiften om studier har erhållits bl.a. ur Statistikcentralens register över studerande. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. 15-åringar har räknats som skolelever. Skolelever under 15 år hör huvudsakligen till gruppen "0-14-åringar".
I vissa fall kan man som studerande räkna alla som studerar i alla läroanstalter efter grundskolenivå. Uppgiften om studier har samlats in enligt situationen i september. Deras huvudsakliga verksamhet kan under årets sista vecka också vara sysselsatt, arbetslös eller beväring.
Då befolkningen klassificeras efter socioekonomisk ställning är den undre åldersgränsen för studerande 16 år.
Uppgiften om studier har erhållits bl.a. ur Statistikcentralens register över studerande. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. 15-åringar har räknats som skolelever. Skolelever under 15 år hör huvudsakligen till gruppen "0-14-åringar".
I vissa fall kan man som studerande räkna alla som studerar i alla läroanstalter efter grundskolenivå. Uppgiften om studier har samlats in enligt situationen i september. Deras huvudsakliga verksamhet kan under årets sista vecka också vara sysselsatt, arbetslös eller beväring.
Sysselsatt
Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18–74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna.
Sysselsatt arbetskraft
Statistikcentralens sysselsättningsstatistik är totalstatistik, där alla 18-74-åringar som var sysselsatta den sista veckan under året och inte var arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån eller utförde militär- eller civiltjänst hörde till den sysselsatta arbetskraften. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna. I kulturstatistiken ingår i den sysselsatta arbetskraften inom kulturbranschen de personer som arbetar inom följande näringsgrenar enligt Statistikcentralens näringsgrensindelning 2002 (TOL2002):
- konstnärs-, scen- och konsertverksamhet
- biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
- konsthandlar och antikvitetsaffärer
- bokutgivning och -handel
- produktion och utdelning av tidningar och tidskrifter
- annan tryckning
- radio- och TV-verksamhet
- produktion och utdelning av filmer och videor
- ljudinspelningar
- tillverkning och handel av musikinstrument och -artiklar
- reklamverksamhet
- arkitekt- och konstindustriell planering
- fotoverksamhet
- tillverkning och handel med hemelektronik (utan så kallade vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner o.d.))
- nöjesparker, spel och annan underhållnings- och rekreationsverksamhet.
- konstnärs-, scen- och konsertverksamhet
- biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
- konsthandlar och antikvitetsaffärer
- bokutgivning och -handel
- produktion och utdelning av tidningar och tidskrifter
- annan tryckning
- radio- och TV-verksamhet
- produktion och utdelning av filmer och videor
- ljudinspelningar
- tillverkning och handel av musikinstrument och -artiklar
- reklamverksamhet
- arkitekt- och konstindustriell planering
- fotoverksamhet
- tillverkning och handel med hemelektronik (utan så kallade vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner o.d.))
- nöjesparker, spel och annan underhållnings- och rekreationsverksamhet.
Utländsk bakgrund
De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.
Yrke
Rollen hos personer som utför samma typ av arbete. Rollen baserar sig på innehållet i arbetet i förvärvssyfte och i vissa fall på den utbildning som personen genomfört.
I sysselsättningsstatistiken baserar sig klassificeringen av yrken på olika registers yrkesbenämningar som arbetsgivaren gett den anställda. De klassificeras till olika yrkeskoder i huvudsak på basis av näringsgren, utbildning, yrkesställning och sektor. Yrkesbenämningen kallas ibland också för arbets-, uppgifts- eller tjänstebenämning. En del av yrkeskoderna i sysselsättningsstatistiken (jmf näringsgrensvisa yrkeskoder utan yrkesbenämning) fås färdigt klassificerade från lönestatistiken. Vid beskrivning av yrke används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande nationella yrkesklassificering. En yrkesklass kan innehålla flera olika yrkesbenämningar. Å andra sidan kan samma yrkesbenämning klassificeras till olika yrkesgrupper.
För sysselsatta bestäms yrket i första hand enligt personens huvudsakliga anställning under årets sista vecka. Yrkesuppgifterna samlas in från många olika källor: bl.a. från statens och kommunernas register över anställningar, lönestatistiken samt via datainsamlingar från företag.
I sysselsättningsstatistiken baserar sig klassificeringen av yrken på olika registers yrkesbenämningar som arbetsgivaren gett den anställda. De klassificeras till olika yrkeskoder i huvudsak på basis av näringsgren, utbildning, yrkesställning och sektor. Yrkesbenämningen kallas ibland också för arbets-, uppgifts- eller tjänstebenämning. En del av yrkeskoderna i sysselsättningsstatistiken (jmf näringsgrensvisa yrkeskoder utan yrkesbenämning) fås färdigt klassificerade från lönestatistiken. Vid beskrivning av yrke används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande nationella yrkesklassificering. En yrkesklass kan innehålla flera olika yrkesbenämningar. Å andra sidan kan samma yrkesbenämning klassificeras till olika yrkesgrupper.
För sysselsatta bestäms yrket i första hand enligt personens huvudsakliga anställning under årets sista vecka. Yrkesuppgifterna samlas in från många olika källor: bl.a. från statens och kommunernas register över anställningar, lönestatistiken samt via datainsamlingar från företag.
Yrkesställning
Yrkesställning anger de sysselsattas ställning i arbetslivet. Klassificeringen är följande:
- löntagare
- företagare
Uppgiften om yrkesställning baserar sig på pensionförsäkringsuppgifter samt på löne- och företagarinkomsternas storlek.
- löntagare
- företagare
Uppgiften om yrkesställning baserar sig på pensionförsäkringsuppgifter samt på löne- och företagarinkomsternas storlek.
Yrkesverksamhet
Uppgiften om yrkesverksamhet anger om en person under det gångna året huvudsakligen har tillhört den ekonomiskt aktiva befolkningen. Till den yrkesverksamma befolkningen har räknats de 15-74-åringar som under ett år sammanlagt varit i arbete och/eller arbetslösa minst sex månader.
Från och med folkräkningen 1985 har arbetskraftsbegreppet använts för att fastställa en persons huvudsakliga verksamhet. Referensperioden är då den sista veckan under året i stället för hela året. Med hjälp av begreppet yrkesverksamhet kan man emellertid producera parallella uppgifter om en persons sysselsättning.
Klassificeringen är följande:
Yrkesverksamma
- sysselsatta
- arbetslösa
Icke yrkesverksamma
- 0-14-åringar
- studerande
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga icke yrkesverksamma
I registerbaserad statistik har yrkesverksamheten avgjorts på basis av uppgifter om arbets- och arbetslöshetsmånader i olika register. En del personer har definierats som yrkesverksamma endast på basis av förvärvsinkomster.
Från och med folkräkningen 1985 har arbetskraftsbegreppet använts för att fastställa en persons huvudsakliga verksamhet. Referensperioden är då den sista veckan under året i stället för hela året. Med hjälp av begreppet yrkesverksamhet kan man emellertid producera parallella uppgifter om en persons sysselsättning.
Klassificeringen är följande:
Yrkesverksamma
- sysselsatta
- arbetslösa
Icke yrkesverksamma
- 0-14-åringar
- studerande
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga icke yrkesverksamma
I registerbaserad statistik har yrkesverksamheten avgjorts på basis av uppgifter om arbets- och arbetslöshetsmånader i olika register. En del personer har definierats som yrkesverksamma endast på basis av förvärvsinkomster.
Ägartyp
Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:
Privat inhemsk
Staten
Kommun
Landskapet Åland
Utlandsägd
Annan ägartyp
Privat inhemsk
Staten
Kommun
Landskapet Åland
Utlandsägd
Annan ägartyp
Övriga utanför arbetskraften
Klass efter huvudsaklig verksamhet som innehåller personer vars huvudsakliga verksamhet inte nämns i källmaterial eller som inte uppfyller kriterierna för andra klasser för huvudsaklig verksamhet.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Som källmaterial för sysselsättningsstatistiken används främst administrativa register och andra registerbaserade datamaterial. Statistikens kvalitet är således direkt beroende av källmaterialens kvalitet. Direkt datainsamling sker endast för att fastställa uppgifter om arbetsstället för anställda vid företag med flera arbetsställen samt för att fastställa yrket för oorganiserade företag.
I Finland undersöktes tillförlitligheten hos registerbaserade uppgifter redan före beslutet om att
övergå till ett registerbaserat folkräkningssystem. I beräkningarna från 1980 och 1985 samlades uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet och sysselsättning ännu in på blanketter, men samtidigt fanns också registerbaserade uppgifter tillgängliga. I folkräkningen 1980 gjordes en jämförelseundersökning för 20 kommuner och i samband med folkräkningen 1985 för alla kommuner. I undersökningen jämfördes registerbaserade uppgifter om befolkningens huvudsakliga verksamhet och yrkesställning med uppgifter som samlats in med blanketter. Skillnaderna mellan de registerbaserade och blankettbaserade uppgifterna konstaterades vara så små att man kunde fatta beslutet om att övergå till registerbaserad statistikproduktion.
I samband med den första helt registerbaserade folkräkningen 1990 gjordes en omfattande tillförlitlighetsundersökning. Registerstatistiken jämfördes med uppgifterna i en urvalsbaserad blankettenkät. Urvalet omfattade omkring två procent av byggnaderna, bostäderna och personerna. Tillförlitlighetsundersökningen visade för hur stor andel blankettinformationen och registerinformationen skilde sig från varandra, men inte vilken information som var korrekt. Till exempel uppgav flera personer som arbetade en annan befattning som huvudsakligt arbete på blanketten än vad man kom fram till genom registren. En studerande som arbetade blev oundvikligen definierad som sysselsatt genom registeruppgifterna, även om personen själv hade låtit bli att berätta sitt arbete. Undersökningar har visat att skillnaden mellan registerbaserade och blankettbaserade uppgifter inte är större än skillnaden mellan två blankettbaserade uppgifter. Jämförelseundersökningar har publicerats i Statistikcentralens serier.
Användningen av arbetskraftsundersökningen som jämförelsematerial har utvecklats till den viktigaste metoden för kvalitetskontroll av den registerbaserade sysselsättningsstatistiken. Även i tillförlitlighetsundersökningarna av folkräkningarna 1995 och 2000 användes arbetskraftsundersökningen som jämförelseinformation.
Användningen av arbetskraftsundersökningen som jämförelsematerial fungerar på två nivåer. Å ena sidan följer man upp nivån på resultaten av dessa två metoder och å andra sidan hur väl metoderna producerar information som klassificerats på samma sätt på enhetsnivå. Jämförelsen på enhetsnivå görs genom att man korstabellerar de registerbaserade och intervjubaserade uppgifterna om huvudsaklig verksamhet och näringsgren från samma tidpunkt för personerna i arbetskraftsundersökningens urvalsmaterial. Jämförelser har gjorts sedan 1987.
Ofta kan avvikelserna förklaras med skillnaderna mellan registersystemet och intervjumetoden, och man kan inte alltid entydigt säga vilken metod som ger rätt resultat. Den information man får genom att intervjua är inte nödvändigtvis absolut korrekt. I verkligheten är det ofta så att personen själv eller intervjuaren måste fatta beslut utifrån motstridig information, medan registermetoden följer en entydig regel. Fördelen med registermetoden är då att den är logisk: en dator fattar alltid beslut på samma sätt, men personer med samma information kan komma fram till olika slutresultat.
Sedan 1993 har också preliminära uppgifter producerats om sysselsättningen. När de preliminära uppgifterna används måste man ta i beaktande att antalet sysselsatta enligt de preliminära uppgifterna fram till 2005 avvek med ± 1 procent från de slutliga siffrorna i hela landet på grund av att materialet var halvfärdigt. För närvarande är variationen 0,2–0,3 procent. Den kommunvisa variationen kan vara ännu större.
I Finland undersöktes tillförlitligheten hos registerbaserade uppgifter redan före beslutet om att
övergå till ett registerbaserat folkräkningssystem. I beräkningarna från 1980 och 1985 samlades uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet och sysselsättning ännu in på blanketter, men samtidigt fanns också registerbaserade uppgifter tillgängliga. I folkräkningen 1980 gjordes en jämförelseundersökning för 20 kommuner och i samband med folkräkningen 1985 för alla kommuner. I undersökningen jämfördes registerbaserade uppgifter om befolkningens huvudsakliga verksamhet och yrkesställning med uppgifter som samlats in med blanketter. Skillnaderna mellan de registerbaserade och blankettbaserade uppgifterna konstaterades vara så små att man kunde fatta beslutet om att övergå till registerbaserad statistikproduktion.
I samband med den första helt registerbaserade folkräkningen 1990 gjordes en omfattande tillförlitlighetsundersökning. Registerstatistiken jämfördes med uppgifterna i en urvalsbaserad blankettenkät. Urvalet omfattade omkring två procent av byggnaderna, bostäderna och personerna. Tillförlitlighetsundersökningen visade för hur stor andel blankettinformationen och registerinformationen skilde sig från varandra, men inte vilken information som var korrekt. Till exempel uppgav flera personer som arbetade en annan befattning som huvudsakligt arbete på blanketten än vad man kom fram till genom registren. En studerande som arbetade blev oundvikligen definierad som sysselsatt genom registeruppgifterna, även om personen själv hade låtit bli att berätta sitt arbete. Undersökningar har visat att skillnaden mellan registerbaserade och blankettbaserade uppgifter inte är större än skillnaden mellan två blankettbaserade uppgifter. Jämförelseundersökningar har publicerats i Statistikcentralens serier.
Användningen av arbetskraftsundersökningen som jämförelsematerial har utvecklats till den viktigaste metoden för kvalitetskontroll av den registerbaserade sysselsättningsstatistiken. Även i tillförlitlighetsundersökningarna av folkräkningarna 1995 och 2000 användes arbetskraftsundersökningen som jämförelseinformation.
Användningen av arbetskraftsundersökningen som jämförelsematerial fungerar på två nivåer. Å ena sidan följer man upp nivån på resultaten av dessa två metoder och å andra sidan hur väl metoderna producerar information som klassificerats på samma sätt på enhetsnivå. Jämförelsen på enhetsnivå görs genom att man korstabellerar de registerbaserade och intervjubaserade uppgifterna om huvudsaklig verksamhet och näringsgren från samma tidpunkt för personerna i arbetskraftsundersökningens urvalsmaterial. Jämförelser har gjorts sedan 1987.
Ofta kan avvikelserna förklaras med skillnaderna mellan registersystemet och intervjumetoden, och man kan inte alltid entydigt säga vilken metod som ger rätt resultat. Den information man får genom att intervjua är inte nödvändigtvis absolut korrekt. I verkligheten är det ofta så att personen själv eller intervjuaren måste fatta beslut utifrån motstridig information, medan registermetoden följer en entydig regel. Fördelen med registermetoden är då att den är logisk: en dator fattar alltid beslut på samma sätt, men personer med samma information kan komma fram till olika slutresultat.
Sedan 1993 har också preliminära uppgifter producerats om sysselsättningen. När de preliminära uppgifterna används måste man ta i beaktande att antalet sysselsatta enligt de preliminära uppgifterna fram till 2005 avvek med ± 1 procent från de slutliga siffrorna i hela landet på grund av att materialet var halvfärdigt. För närvarande är variationen 0,2–0,3 procent. Den kommunvisa variationen kan vara ännu större.
Aktualitet
Sysselsättningsstatistikens preliminära uppgifter om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning färdigställs ungefär 12 månader efter referensperioden. De slutliga uppgifterna om huvudsaklig verksamhet och yrkesställning blir klara ungefär 14 månader, arbetsplatsuppgifterna 21 månader och uppgifterna om yrke och socioekonomisk ställning ungefär 22 månader efter referensperioden.
Punktlighet
Uppgifterna i sysselsättningsstatistiken har publicerats de dagar som anges i publiceringskalendern. Eventuella dröjsmål beror bland annat på att källmaterialen har fördröjts.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Ändrade områdesklassificeringar (såsom kommunförändringar) påverkar jämförbarheten mellan vissa uppgifter (till exempel pendlingen mellan kommuner). Uppgifterna om exakta regionindelningar (t.ex. postnummerområden) kan innehålla fel på grund av källmaterialets kvalitet. Arbete utanför Finlands gränser kan orsaka fel i uppgifterna om sysselsättning i gränskommunerna.
Jämförbarhet över tid
Sysselsättningsstatistiken har sammanställts sedan 1987. Sysselsättningsstatistikens population och definitioner har varit ungefär desamma sedan 1987. De klassificeringar som används i statistiken har förändrats under årens lopp. Till exempel har näringsgrensindelningen ändrats åren 1993, 2001 och 2007 och yrkesklassificeringen åren 1995 och 2010. Ändringarna i klassificeringen påverkar jämförbarheten med tidigare år, eftersom man inte kan skapa fullständiga nycklar mellan alla klassificeringar. De klassificeringar som används i statistiken och nycklarna mellan klassificeringarna finns på Statistikcentralens webbplats http://www.stat.fi/sv/luokitukset/.
Även ändringar i lagstiftningen påverkar statistikens jämförbarhet. Vid ingången av 1998 trädde den så kallade lagen om korttidsarbete i kraft, varvid även korta anställningsförhållanden började omfattas av pensionsförsäkringen. Detta ökade antalet sysselsatta något. Mellan 2005 och 2016 omfattades personer i åldern 18–67 år av arbetspensionsförsäkringen. Före 2005 omfattade arbetspensionsförsäkringen personer från 14 års ålder. Från och med 2005 syns detta i sysselsättningsstatistiken som minskad sysselsättning bland unga och ökat antal studerande.
I samband med pensionsreformen 2017 sänktes den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring till 17 år.
Den nedre åldersgränsen för företagarpensionsförsäkringen behölls på 18 år. Då man avgjort antalet sysselsatta i sysselsättningsstatistiken har ändringen 2017 inte beaktats, utan den nedre åldersgränsen för sysselsatta är fortfarande 18 år.
Stipendiater har sedan början av 2009 omfattas av det lagstadgade arbetspensionsskyddet enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), vilket innebär att de definieras som företagare.
Från och med statistiken för 2010 beaktas vid fastställandet av företagare förutom företagarinkomsterna även den så kallade företagarlönen som ingår i löneinkomsterna vid personbeskattningen (lön för FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare), som företagaren kan få till exempel som bolagsman i ett öppet bolag, ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och delägare i ledande ställning i ett aktiebolag. Om en person är både företagare och löntagare under årets sista vecka, definieras personen som företagare om personens sammanräknade företagarinkomst och företagarlön är större än de övriga löneinkomsterna och vice versa. Beaktandet av företagarlönen vid fastställandet av företagare ökade antalet företagare med ungefär 3 300 personer i statistiken för 2010.
Åren 2010–2011 ökade antalet företagare i hela landet med 9 600 personer. Ökningen berodde på att definitionen av företagare i lagen om pension för företagare och lantbruksföretagare utvidgades i början av 2011. Som företagare definieras en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning och som ensam äger över 30 procent av företagets aktier eller som ensam innehar över 30 procent av det röstetal som aktierna medför eller som har motsvarande bestämmanderätt i någon annan sammanslutning. Tidigare var gränsen 50 procent.
Tiden för beväringstjänst och civiltjänst förkortades med 15 dygn den 1 februari 2013 (lagarna om ändring av värnpliktslagen och civiltjänstlagen). I och med lagreformen skrivs en stor del av de värnpliktiga ut från tjänstgöringen före jul och är således inte längre i bevärings- eller civiltjänst vid referensperioden för sysselsättningsstatistiken (årets sista vecka). Till följd av reformen minskade antalet värnpliktiga med nästan 9 400 under 2012–2013.
Antalet personer med arbetslöshetspension har minskat kraftigt sedan slutet av 2000-talet. Arbetslöshetspensioner har inte beviljats efter 2011.
Från och med statistiken för 2013 började näringsgren 97000 Förvärvsarbete i hushåll statistikföras mer heltäckande än tidigare. Under statistikåret 2013 ökade näringsgren 97000 med nästan 7 600 sysselsatta. Om personerna var sysselsatta föregående år var den vanligaste tidigare näringsgrenen okänd.
Från och med statistiken för 2015 har näringsgrensuppgifterna om jordbruket preciserats. Förändringarna mellan statistikåren 2014–2015 syns på de noggrannare klassificeringsnivåerna för näringsgren 01 (Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill) i form av överföringar till klasser som närmare beskriver jordbrukets produktionsinriktning.
År 2017 inleddes periodiska intervjuer med arbetslösa arbetssökande och med hjälp av dem kunde man uppdatera registret över arbetssökande. Minskningen av antalet arbetslösa 2016–2017 kan delvis påverkas av de uppdateringar i registret över arbetssökande som gjorts i samband med intervjuerna. Det finns inga exakta uppgifter om hur intervjuerna påverkar antalet arbetslösa, men arbets- och näringsministeriet har uppskattat att effekten kan vara 20 000–30 000 personer (arbets- och näringsministeriets analys TEM-analyyseja 83/2017, på finska).
Begreppen löne- och företagarinkomster som används när man avgör vilka som tillhör löntagarna utvidgades 2014. De definitioner som används motsvarar nu inkomstbegreppen i helhetsstatistiken över inkomstfördelningen.
År 2019 infördes inkomstregistret som ett nytt källmaterial i sysselsättningsstatistiken. Inkomstregistret ersatte flera sysselsättningsdata som tidigare använts i statistiken.
År 2019 sammanställdes uppgifterna om personer i 9 och 10 klass från Koski -datalageret för första gången. På grund av hur data lagrades var uppgifterna delvis ofullständiga. Som ett resultat klassificeras cirka 400-800 16-åringar som andra arbetslösa i gruppen i stället för studenter.
Uppgifter på kommunnivå som beskriver befolkningens ekonomiska verksamhet före 1987 har producerats i blankettbaserade folkräkningar (1950, 1960, 1970, 1975, 1980 och 1985). Skillnaderna mellan register- och blankettbaserade uppgifter har visat sig vara så små att den tidsmässiga jämförbarheten kan anses vara relativt god på grund av andra än tidigare nämnda klassificeringsändringar.
Även ändringar i lagstiftningen påverkar statistikens jämförbarhet. Vid ingången av 1998 trädde den så kallade lagen om korttidsarbete i kraft, varvid även korta anställningsförhållanden började omfattas av pensionsförsäkringen. Detta ökade antalet sysselsatta något. Mellan 2005 och 2016 omfattades personer i åldern 18–67 år av arbetspensionsförsäkringen. Före 2005 omfattade arbetspensionsförsäkringen personer från 14 års ålder. Från och med 2005 syns detta i sysselsättningsstatistiken som minskad sysselsättning bland unga och ökat antal studerande.
I samband med pensionsreformen 2017 sänktes den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring till 17 år.
Den nedre åldersgränsen för företagarpensionsförsäkringen behölls på 18 år. Då man avgjort antalet sysselsatta i sysselsättningsstatistiken har ändringen 2017 inte beaktats, utan den nedre åldersgränsen för sysselsatta är fortfarande 18 år.
Stipendiater har sedan början av 2009 omfattas av det lagstadgade arbetspensionsskyddet enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), vilket innebär att de definieras som företagare.
Från och med statistiken för 2010 beaktas vid fastställandet av företagare förutom företagarinkomsterna även den så kallade företagarlönen som ingår i löneinkomsterna vid personbeskattningen (lön för FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare), som företagaren kan få till exempel som bolagsman i ett öppet bolag, ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och delägare i ledande ställning i ett aktiebolag. Om en person är både företagare och löntagare under årets sista vecka, definieras personen som företagare om personens sammanräknade företagarinkomst och företagarlön är större än de övriga löneinkomsterna och vice versa. Beaktandet av företagarlönen vid fastställandet av företagare ökade antalet företagare med ungefär 3 300 personer i statistiken för 2010.
Åren 2010–2011 ökade antalet företagare i hela landet med 9 600 personer. Ökningen berodde på att definitionen av företagare i lagen om pension för företagare och lantbruksföretagare utvidgades i början av 2011. Som företagare definieras en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning och som ensam äger över 30 procent av företagets aktier eller som ensam innehar över 30 procent av det röstetal som aktierna medför eller som har motsvarande bestämmanderätt i någon annan sammanslutning. Tidigare var gränsen 50 procent.
Tiden för beväringstjänst och civiltjänst förkortades med 15 dygn den 1 februari 2013 (lagarna om ändring av värnpliktslagen och civiltjänstlagen). I och med lagreformen skrivs en stor del av de värnpliktiga ut från tjänstgöringen före jul och är således inte längre i bevärings- eller civiltjänst vid referensperioden för sysselsättningsstatistiken (årets sista vecka). Till följd av reformen minskade antalet värnpliktiga med nästan 9 400 under 2012–2013.
Antalet personer med arbetslöshetspension har minskat kraftigt sedan slutet av 2000-talet. Arbetslöshetspensioner har inte beviljats efter 2011.
Från och med statistiken för 2013 började näringsgren 97000 Förvärvsarbete i hushåll statistikföras mer heltäckande än tidigare. Under statistikåret 2013 ökade näringsgren 97000 med nästan 7 600 sysselsatta. Om personerna var sysselsatta föregående år var den vanligaste tidigare näringsgrenen okänd.
Från och med statistiken för 2015 har näringsgrensuppgifterna om jordbruket preciserats. Förändringarna mellan statistikåren 2014–2015 syns på de noggrannare klassificeringsnivåerna för näringsgren 01 (Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill) i form av överföringar till klasser som närmare beskriver jordbrukets produktionsinriktning.
År 2017 inleddes periodiska intervjuer med arbetslösa arbetssökande och med hjälp av dem kunde man uppdatera registret över arbetssökande. Minskningen av antalet arbetslösa 2016–2017 kan delvis påverkas av de uppdateringar i registret över arbetssökande som gjorts i samband med intervjuerna. Det finns inga exakta uppgifter om hur intervjuerna påverkar antalet arbetslösa, men arbets- och näringsministeriet har uppskattat att effekten kan vara 20 000–30 000 personer (arbets- och näringsministeriets analys TEM-analyyseja 83/2017, på finska).
Begreppen löne- och företagarinkomster som används när man avgör vilka som tillhör löntagarna utvidgades 2014. De definitioner som används motsvarar nu inkomstbegreppen i helhetsstatistiken över inkomstfördelningen.
År 2019 infördes inkomstregistret som ett nytt källmaterial i sysselsättningsstatistiken. Inkomstregistret ersatte flera sysselsättningsdata som tidigare använts i statistiken.
År 2019 sammanställdes uppgifterna om personer i 9 och 10 klass från Koski -datalageret för första gången. På grund av hur data lagrades var uppgifterna delvis ofullständiga. Som ett resultat klassificeras cirka 400-800 16-åringar som andra arbetslösa i gruppen i stället för studenter.
Uppgifter på kommunnivå som beskriver befolkningens ekonomiska verksamhet före 1987 har producerats i blankettbaserade folkräkningar (1950, 1960, 1970, 1975, 1980 och 1985). Skillnaderna mellan register- och blankettbaserade uppgifter har visat sig vara så små att den tidsmässiga jämförbarheten kan anses vara relativt god på grund av andra än tidigare nämnda klassificeringsändringar.
Enhetlighet över statistikområdena
Uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet fås också från Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, som är en urvalsundersökning som genomförs varje månad. Uppgifterna avviker något från uppgifterna i sysselsättningsstatistiken på grund av insamlingssättet och avgörandet av vilka som räknas som sysselsatta. Bland annat är antalet sysselsatta några procent högre i arbetskraftsundersökningen.
Statistikcentralen offentliggör statistik över yrkesuppgifter förutom i sysselsättningsstatistiken även i lönestatistiken och arbetskraftsundersökningen. Yrkesuppgifterna i lönestatistiken är den viktigaste informationskällan för sysselsättningsstatistikens yrkesuppgifter, så uppgifterna ligger ganska nära varandra. Uppgifterna i lönestatistiken saknar dock företagare, företagens högsta ledning, företag som sysselsätter färre än fem personer samt företag vars huvudsakliga näringsgren är jord-, skogs- eller fiskerinäringen. Yrkesuppgifterna i sysselsättningsstatistiken och arbetskraftsundersökningen kommer från olika källor och gäller olika tidsperioder – arbetskraftsundersökningen görs varje månad, medan referensperioden för sysselsättningsstatistiken är årets sista vecka. Även de begrepp som används i statistiken skiljer sig något från varandra. Till exempel i sysselsättningsstatistiken klassificeras som chefer endast de företagare vars företagsstorlek enligt företagsregistret är minst 5 årsverken, annars definieras företagarnas yrken enligt företagets näringsgren i de övriga huvudgrupperna av yrken.
Arbets- och näringsministeriet publicerar statistik över antalet arbetslösa arbetssökande. Uppgifterna i Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande anger antalet arbetslösa arbetssökande den sista vardagen i månaden. Sysselsättningsstatistikens uppgift om arbetslöshet grundar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Därmed ligger sysselsättningsstatistikens och Arbets- och näringsministeriets siffror för arbetslöshet relativt nära varandra.
Statistikcentralen offentliggör statistik över yrkesuppgifter förutom i sysselsättningsstatistiken även i lönestatistiken och arbetskraftsundersökningen. Yrkesuppgifterna i lönestatistiken är den viktigaste informationskällan för sysselsättningsstatistikens yrkesuppgifter, så uppgifterna ligger ganska nära varandra. Uppgifterna i lönestatistiken saknar dock företagare, företagens högsta ledning, företag som sysselsätter färre än fem personer samt företag vars huvudsakliga näringsgren är jord-, skogs- eller fiskerinäringen. Yrkesuppgifterna i sysselsättningsstatistiken och arbetskraftsundersökningen kommer från olika källor och gäller olika tidsperioder – arbetskraftsundersökningen görs varje månad, medan referensperioden för sysselsättningsstatistiken är årets sista vecka. Även de begrepp som används i statistiken skiljer sig något från varandra. Till exempel i sysselsättningsstatistiken klassificeras som chefer endast de företagare vars företagsstorlek enligt företagsregistret är minst 5 årsverken, annars definieras företagarnas yrken enligt företagets näringsgren i de övriga huvudgrupperna av yrken.
Arbets- och näringsministeriet publicerar statistik över antalet arbetslösa arbetssökande. Uppgifterna i Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande anger antalet arbetslösa arbetssökande den sista vardagen i månaden. Sysselsättningsstatistikens uppgift om arbetslöshet grundar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Därmed ligger sysselsättningsstatistikens och Arbets- och näringsministeriets siffror för arbetslöshet relativt nära varandra.
Intern enhetlighet
Populationerna, begreppen, definitionerna, klassificeringarna, referensperioderna och metoderna i den övriga arbetsmarknadsstatistiken avviker från sysselsättningsstatistiken.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
I produktionen av sysselsättningsstatistiken används uppgifter från över 30 olika register eller datamaterial. De mest centrala av dessa är:
- befolkningsdatasystemet (Befolkningsregistercentralen)
- inkomstregistret
- Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande
- FPA:s och Pensionsskyddscentralens pensionsregister
- olika register över studerande
- huvudstabens beväringsregister
- Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister och register över offentliga sammanslutningar
- Statistikcentralens examensregister
- enkät om arbetsställen för personer som arbetar i företag med flera arbetsställen
- insamling av yrkesuppgifter för oorganiserade företag
Datainsamlingsmetod
De registerbaserade materialen i sysselsättningsstatistiken skickas till Statistikcentralen i enlighet med de avtal som ingåtts med uppgiftsleverantörerna.
Enkäten om arbetsställesstruktur och personal är gemensam för sysselsättningsstatistiken och Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister och skickas i slutet av året till företag och sammanslutningar med flera arbetsställen. Varje år deltar omkring 5 000 företag eller sammanslutningar i enkäten. Enkäten besvaras med en webblankett. Statistikcentralens intervjuare försöker nå de företag och sammanslutningar som inte har besvarat enkäten.
Insamling av yrkesuppgifter. För en del av dem som arbetar i företag inom den privata sektorn får man ingen yrkesuppgift från registren, så uppgifterna efterfrågas genom datainsamling. Varje år deltar omkring 10 000 oorganiserade företag i insamlingen av yrkesuppgifter. Dessa ingår inte i urvalet i Statistikcentralens lönestatistik. En del av företagen ingår i sysselsättningsstatistikens datainsamling om personal vid företag med flera arbetsställen. I dessa fall efterfrågas yrkena i samband med denna datainsamling. Datainsamlingen genomförs årligen på våren.
Enkäten om arbetsställesstruktur och personal är gemensam för sysselsättningsstatistiken och Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister och skickas i slutet av året till företag och sammanslutningar med flera arbetsställen. Varje år deltar omkring 5 000 företag eller sammanslutningar i enkäten. Enkäten besvaras med en webblankett. Statistikcentralens intervjuare försöker nå de företag och sammanslutningar som inte har besvarat enkäten.
Insamling av yrkesuppgifter. För en del av dem som arbetar i företag inom den privata sektorn får man ingen yrkesuppgift från registren, så uppgifterna efterfrågas genom datainsamling. Varje år deltar omkring 10 000 oorganiserade företag i insamlingen av yrkesuppgifter. Dessa ingår inte i urvalet i Statistikcentralens lönestatistik. En del av företagen ingår i sysselsättningsstatistikens datainsamling om personal vid företag med flera arbetsställen. I dessa fall efterfrågas yrkena i samband med denna datainsamling. Datainsamlingen genomförs årligen på våren.
Frekvens för datainsamling
De registerbaserade källmaterialen till sysselsättningsstatistiken samlas in årligen. I och med att inkomstregistret tas i bruk håller man på att övergå till ständigt uppdaterade datalager. Enkäten om arbetsställen för personer som arbetar i företag med flera arbetsställen och insamlingen av yrkesuppgifter för oorganiserade företag genomförs årligen.
Metoder
Databehandling
De centrala processerna i produktionen av sysselsättningsstatistiken:
Huvudsaklig verksamhet och perioduppgifter, näringsgren, sektor
När materialen bearbetas sammanställs och kompletteras uppgifter samt kontrolleras och korrigeras uppgifter som samlats in i datainsamlingarna. Dessa processer kan genomföras vartefter källmaterialen förs in i databasen. Processens faser är kontroll och korrigering av arbetsställekoder, maskinell företags- och företagarlänkning, manuell företagslänkning, maskinell arbetsställeslänkning, körning av kontrollprogram och manuell korrigering av material.
För personerna väljs eventuellt bland flera anställningsförhållanden personens huvud- och bisyssla samt avgörs personens huvudsakliga verksamhet (t.ex. sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär osv.).
I produktionen av sysselsättningsstatistiken skapas dessutom flera fortsättningsuppgifter (bl.a. arbetslöshet, jobbsökande, värnplikt och civiltjänstplikt), som kan utnyttjas i kontrollerna av olika referensperioder.
Yrke
I sysselsättningsstatistiken produceras uppgifter om yrket för löntagare och företagare i åldern 18–74 år i första hand enligt det huvudsakliga anställningsförhållandet under årets sista vecka.
Yrkeskoden bildas i huvudsak på basis av personens yrkesbeteckning, näringsgren, utbildning och sektor med hjälp av en applikation. En del av löntagarnas yrkesuppgifter (arbetsgivarorganisationer) fås som färdiga koder ur lönestatistiken.
I yrkesregisterapplikationen kan man lägga till nya yrkesbeteckningar som sökord eller som synonymer till ett sökord. Man kan lägga till och uppdatera regler för sökord. Reglerna innehåller uppgifter om arbetsställets eller företagets näringsgren och sektor, företagets storlek och personens utbildning och yrkesställning (företagare, löntagare). I yrkesapplikationens yrkesordlista finns omkring 30 000 sökord och villkor för yrken.
Även företagare klassificeras med yrkesregisterapplikationen. Företagarnas slutledningsregler grundar sig främst på näringsgren och företagsstorlek. Bland annat ägare och verkställande direktörer i små företag som sysselsätter färre än fem personer klassificeras i yrken som även omfattar arbetsuppgifter, till exempel frisör, taxiförare osv. I företag med 5–49 anställda klassificeras verkställande direktörer i direktörsklasserna 12, 13 eller 14. Till exempel klassificeras den verkställande direktören i ett företag i byggbranschen med 5 eller fler anställda, men färre än 50, i klassen 1323 Produktionschefer inom byggverksamhet. I företag med 50 anställda eller fler klassificeras verkställande direktörer i klassen 1120 Verkställande direktörer och verkschefer.
Dessutom bildas ett material utan yrkesbeteckningar av löntagare som blivit utan yrkesklass. Även för detta material körs yrkesapplikationen. I slutledningsreglerna för personer utan yrkesbeteckning används utöver näringsgren, utbildning och sektor även villkoren åldersgräns och lönegräns för vissa yrkeskoder.
I viss mån, i ungefär 6 procent av fallen, är man tvungen att dra slutsatser om yrket manuellt. Fallen gäller främst företagare, personer utan yrkesbeteckning och fel som upptäckts i kontrollskedet. Här tar man hjälp av bakgrundsuppgifter som preciserats i processens olika skeden och uppgifter från tidigare år.
Eftersom en del av personerna i källorna har flera yrkesbeteckningar är det viktigt att yrkesuppgiften kombineras med den huvudsakliga anställningen under årets sista vecka. Man strävar efter att i första hand hämta uppgifterna om yrke och anställning från samma register, men detta är inte alltid möjligt. Då kan personens yrke och den huvudsakliga anställningen som valts i sysselsättningsstatistiken jämte näringsgrenar beskriva olika anställningsförhållanden.
Socioekonomisk ställning
Uppgifter om socioekonomisk ställning tas fram om hela befolkningen, det vill säga för personer som är stadigvarande bosatta i Finland den sista dagen på statistikåret.
Klasserna för socioekonomisk ställning produceras med en applikation. Uppgifterna om socioekonomisk ställning grundar sig på uppgifter om personens ålder, huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren. Som grund för uppgifterna om socioekonomisk ställning används sedan 2010 Yrkesklassificeringen 2010. Personerna har klassificerats på basis av sin egen verksamhet med undantag för barn i åldern 0–15 år och personer i gruppen ”övriga utanför arbetskraften” (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer har fått samma socioekonomiska ställning som...
Huvudsaklig verksamhet och perioduppgifter, näringsgren, sektor
När materialen bearbetas sammanställs och kompletteras uppgifter samt kontrolleras och korrigeras uppgifter som samlats in i datainsamlingarna. Dessa processer kan genomföras vartefter källmaterialen förs in i databasen. Processens faser är kontroll och korrigering av arbetsställekoder, maskinell företags- och företagarlänkning, manuell företagslänkning, maskinell arbetsställeslänkning, körning av kontrollprogram och manuell korrigering av material.
För personerna väljs eventuellt bland flera anställningsförhållanden personens huvud- och bisyssla samt avgörs personens huvudsakliga verksamhet (t.ex. sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär osv.).
I produktionen av sysselsättningsstatistiken skapas dessutom flera fortsättningsuppgifter (bl.a. arbetslöshet, jobbsökande, värnplikt och civiltjänstplikt), som kan utnyttjas i kontrollerna av olika referensperioder.
Yrke
I sysselsättningsstatistiken produceras uppgifter om yrket för löntagare och företagare i åldern 18–74 år i första hand enligt det huvudsakliga anställningsförhållandet under årets sista vecka.
Yrkeskoden bildas i huvudsak på basis av personens yrkesbeteckning, näringsgren, utbildning och sektor med hjälp av en applikation. En del av löntagarnas yrkesuppgifter (arbetsgivarorganisationer) fås som färdiga koder ur lönestatistiken.
I yrkesregisterapplikationen kan man lägga till nya yrkesbeteckningar som sökord eller som synonymer till ett sökord. Man kan lägga till och uppdatera regler för sökord. Reglerna innehåller uppgifter om arbetsställets eller företagets näringsgren och sektor, företagets storlek och personens utbildning och yrkesställning (företagare, löntagare). I yrkesapplikationens yrkesordlista finns omkring 30 000 sökord och villkor för yrken.
Även företagare klassificeras med yrkesregisterapplikationen. Företagarnas slutledningsregler grundar sig främst på näringsgren och företagsstorlek. Bland annat ägare och verkställande direktörer i små företag som sysselsätter färre än fem personer klassificeras i yrken som även omfattar arbetsuppgifter, till exempel frisör, taxiförare osv. I företag med 5–49 anställda klassificeras verkställande direktörer i direktörsklasserna 12, 13 eller 14. Till exempel klassificeras den verkställande direktören i ett företag i byggbranschen med 5 eller fler anställda, men färre än 50, i klassen 1323 Produktionschefer inom byggverksamhet. I företag med 50 anställda eller fler klassificeras verkställande direktörer i klassen 1120 Verkställande direktörer och verkschefer.
Dessutom bildas ett material utan yrkesbeteckningar av löntagare som blivit utan yrkesklass. Även för detta material körs yrkesapplikationen. I slutledningsreglerna för personer utan yrkesbeteckning används utöver näringsgren, utbildning och sektor även villkoren åldersgräns och lönegräns för vissa yrkeskoder.
I viss mån, i ungefär 6 procent av fallen, är man tvungen att dra slutsatser om yrket manuellt. Fallen gäller främst företagare, personer utan yrkesbeteckning och fel som upptäckts i kontrollskedet. Här tar man hjälp av bakgrundsuppgifter som preciserats i processens olika skeden och uppgifter från tidigare år.
Eftersom en del av personerna i källorna har flera yrkesbeteckningar är det viktigt att yrkesuppgiften kombineras med den huvudsakliga anställningen under årets sista vecka. Man strävar efter att i första hand hämta uppgifterna om yrke och anställning från samma register, men detta är inte alltid möjligt. Då kan personens yrke och den huvudsakliga anställningen som valts i sysselsättningsstatistiken jämte näringsgrenar beskriva olika anställningsförhållanden.
Socioekonomisk ställning
Uppgifter om socioekonomisk ställning tas fram om hela befolkningen, det vill säga för personer som är stadigvarande bosatta i Finland den sista dagen på statistikåret.
Klasserna för socioekonomisk ställning produceras med en applikation. Uppgifterna om socioekonomisk ställning grundar sig på uppgifter om personens ålder, huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren. Som grund för uppgifterna om socioekonomisk ställning används sedan 2010 Yrkesklassificeringen 2010. Personerna har klassificerats på basis av sin egen verksamhet med undantag för barn i åldern 0–15 år och personer i gruppen ”övriga utanför arbetskraften” (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer har fått samma socioekonomiska ställning som...
Datavalidering
Källmaterialen till sysselsättningsstatistiken granskas tekniskt. Materialets frekvens jämförs med tidigare år och vid behov kontrolleras av materialleverantören om det skett förändringar i det fenomen som statistikförs, materialets datainnehåll eller klassificeringarna.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Produktionen av sysselsättningsstatistiken grundar sig på EU:s folkräkningsförordning (EG) nr 763/2008, enligt vilken folkräkningen och den tillhörande bostads- och fastighetsberäkningen görs vart tionde år. I Finland produceras uppgifterna enligt folkräkningsförordningen (inkl. sysselsättningsstatistiken) årligen.Uppgifter ur sysselsättningsstatistiken skickas också för internationell rapportering till UOE Personnel Eurostat, OECD och Unesco i samarbete med läroanstaltsstatistiken. Uppgifterna om lärarna är endast aggregerade uppgifter om antalet, med andra ord är det inte fråga om en egentlig överföring av material. Statistiken grundar sig på Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Uppgifterna i statistiken lämnas inte ut i identifierbar form utanför Statistikcentralen. Det är endast möjligt att använda materialet för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar på basis av ett separat beslut om användningstillstånd och i oidentifierbar form. Mer information om användningstillstånd.
Tabellmaterialet kan beroende på användningsändamålet vara antingen
en frekvenstabell där cellvärdena är antalet statistikenheter (t.ex. sysselsatta) som ingår i cellen
en mängdtabell där cellvärdena är summan, genomsnittet eller andra motsvarande nyckeltal för någon av de variabler som anges i tabellen (t.ex. inkomstuppgifter)
en kombination av tidigare nämnda tabeller som visar både cellfrekvenser och mängduppgifter.
Tabellmaterialet är alltid förenat med en dataskyddsrisk när en enhet som förekommer i tabellen riskerar att röjas.
När risken fastställs beaktas bland annat följande faktorer: tabellens känsliga variabler eller specialgrupper (utlänningar, höginkomsttagare), antalet variabler och klasser i klassificeringen, cell- och klassfrekvenserna (tröskelvärdesregeln) samt statistikområdets storlek och lägesnoggrannhet.
Särskild uppmärksamhet fästs vid sådana känsliga personuppgifter som definieras i personuppgiftslagen och som beskriver
Principen är att enbart uppgifter om arbetsplatsen eller boendekommunen (t.ex. sysselsatta per näringsgren eller kommun) inte behöver skyddas på grund av dataskyddsrisken. Skyddet tillämpas inte heller när enbart uppgifter om antalet publiceras och det till exempel inte avslöjas något speciellt om enskilda individer.
Man fäster alltid större uppmärksamhet vid skyddet av uppgifterna när det genom tabellen kan avslöjas mer information om en statistisk enhet (t.ex. ovannämnda känsliga uppgifter, inkomster osv.) eller när regionindelningen är noggrannare än landskapsnivå, vilket främjar möjligheten till indirekt identifiering.
Om röjanderisk föreligger måste uppgifterna i tabellen skyddas tillräckligt. Vid fastställandet av röjanderisken används det cellspecifika tröskelvärdet 3 i ansvarsområdets statistik. Dominansregeln används inte i statistiken.
Röjanderisken för enheter som ingår i tabellmaterialet bedöms alltid när tabellerna planeras och innan uppgifterna publiceras. Man strävar efter att vidta dataskyddsåtgärder så att röjanderisken är liten, men så att man inte i onödan förlorar information om materialet i och med skyddet.
Uppgifter som ska skyddas
Med material i tabellform avses material som har aggregerats på enhetsnivå och där uppgifterna har ordnats i tabellform. I statistikens informationstjänst kan statistikenheten vara person, familj, hushåll, bostad, bostadskommun eller byggnad. Utöver dessa uppgifter kan uppgifter om företag eller arbetsställen offentliggöras.Tabellmaterialet kan beroende på användningsändamålet vara antingen
en frekvenstabell där cellvärdena är antalet statistikenheter (t.ex. sysselsatta) som ingår i cellen
en mängdtabell där cellvärdena är summan, genomsnittet eller andra motsvarande nyckeltal för någon av de variabler som anges i tabellen (t.ex. inkomstuppgifter)
en kombination av tidigare nämnda tabeller som visar både cellfrekvenser och mängduppgifter.
Tabellmaterialet är alltid förenat med en dataskyddsrisk när en enhet som förekommer i tabellen riskerar att röjas.
När risken fastställs beaktas bland annat följande faktorer: tabellens känsliga variabler eller specialgrupper (utlänningar, höginkomsttagare), antalet variabler och klasser i klassificeringen, cell- och klassfrekvenserna (tröskelvärdesregeln) samt statistikområdets storlek och lägesnoggrannhet.
Särskild uppmärksamhet fästs vid sådana känsliga personuppgifter som definieras i personuppgiftslagen och som beskriver
- ras eller etniskt ursprung
- samhällelig, politisk eller religiös övertygelse eller medlemskap i ett fackförbund
- en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för ett brott
- hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller vårdåtgärder eller därmed jämförbara åtgärder som gäller personen
- sexuell inriktning eller beteende
- behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som en person erhållit
- samt andra känsliga uppgifter som dödsorsak, språk, nationalitet, härkomst eller födelseland, inkomster, skulder och förmögenhet samt huvudsaklig verksamhet, yrkesställning, sällsynt yrke eller någon annan variabel som beskriver den socioekonomiska ställningen.
Principen är att enbart uppgifter om arbetsplatsen eller boendekommunen (t.ex. sysselsatta per näringsgren eller kommun) inte behöver skyddas på grund av dataskyddsrisken. Skyddet tillämpas inte heller när enbart uppgifter om antalet publiceras och det till exempel inte avslöjas något speciellt om enskilda individer.
Man fäster alltid större uppmärksamhet vid skyddet av uppgifterna när det genom tabellen kan avslöjas mer information om en statistisk enhet (t.ex. ovannämnda känsliga uppgifter, inkomster osv.) eller när regionindelningen är noggrannare än landskapsnivå, vilket främjar möjligheten till indirekt identifiering.
Om röjanderisk föreligger måste uppgifterna i tabellen skyddas tillräckligt. Vid fastställandet av röjanderisken används det cellspecifika tröskelvärdet 3 i ansvarsområdets statistik. Dominansregeln används inte i statistiken.
Skyddsmetoder
Som skyddsmetod i tabellerna används nästan alltid täckning eller ändring av klassificeringens/tabellens struktur:- Vid täckning beaktas primär täckning av celler med röjanderisk samt sekundär täckning. Genom sekundär täckning säkerställs att de täckta cellernas värden inte kan beräknas med hjälp av rad- eller kolumntotalerna i tabellen. Sekundär täckning kan göras så att både den minsta och näst minsta cellfrekvensen täcks (skydd enligt SAS-koden) eller så att antalet celler som ska täckas minimeras (Tau-Argus). Cellens värde ersätts med symbolen ”..” vid täckning.
- Täckningen kan vid behov också göras radvis. Med detta avses att om endast ett litet antal statistikenheter (mindre än det använda tröskelvärdet 3) ingår i någon av radtotalerna i tabellen, täcks raden i fråga i sin helhet. Värdena i radens celler ersätts med symbolen ”..” vid täckning.
- Om tabellen innehåller många celler som ska skyddas eller om de celler som ska skyddas är koncentrerade endast till några kategorier, kan man även genomföra skyddet genom att ändra tabellens struktur. Tabellens struktur kan ändras till exempel genom att antalet variabler minskas eller variablernas klassificeringar ändras. Antalet variabler i tabellen bör vara färre ju mindre områdens statistik det är fråga om. I statistiken över småområden ska man också undvika korstabeller med flera variabler.
- Genom att ändra klassificeringen strävar man efter att ta bort celler med röjanderisk genom att kombinera klasser som innehåller dem med andra klasser i tabellen eller genom att bilda en ny klass (t.ex. övriga). En ändring av klassificeringen innebär ofta att klassificeringen förgrovas.
Röjanderisken för enheter som ingår i tabellmaterialet bedöms alltid när tabellerna planeras och innan uppgifterna publiceras. Man strävar efter att vidta dataskyddsåtgärder så att röjanderisken är liten, men så att man inte i onödan förlorar information om materialet i och med skyddet.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Avtal om leverans av sysselsättningsstatistikens källmaterial för användning i statistiken har ingåtts med producenterna av materialet. Även utlämnande av material via forskartjänster förutsätter användningstillstånd för uppgifterna och avtal om informationstjänst. Statistikens intressentgruppsarbete är intensivt både med dem som producerar och dem som använder materialet.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på sysselsättningsstatistiken bedöms i flera olika skeden av den statistiska processen. Uppgifterna som publiceras jämförs bland annat med tidigare år och andra informationskällor.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.